Länge leve mammuten

av Leif Bergström Forum 2021-09, sida 20-21, 18.11.2021

HI01S 3800 änge leve mammuten änniskan börjar f läm på genmodifiering. Det första stora experimentet blir att återuppliva den utdöde mammuten. Och det ska göras med Jurassic Park-metoder.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 92021

LEIF BERGSTRÖM TEXT

Xx Mammuten dog ut för 4 000 år sedan. Nu vill en grupp forskare försöka återuppliva den - eller åtminstone en nära släkting. Nyligen fick de en investering på 15 miljoner dollar för att förvandla detta science fiction-scenario till verklighet.

Harvarduniversitets professor George Church är pionjär inom genomsekvensering. Tillsammans med teknikentreprenören Ben Lamm har han bildat företaget Colossal, med det uttalade målet att åter se mammutar vandra på den arktiska tundran. Fast de medger att det kommer att bli en ny art. Det DNA som kan återvinnas från rester av mammutar som arkeologer funnit har under årtusenden försvagats till den grad att det inte räcker för att rakt av klona en mammut. I stället vill Church ska paen hybrid med hjälp av den utsatta asiatiska elefanten, som ses som mammutens närmaste nu levande släkting. Med hjälp av genmodifiering tror han det är det möjligt att skapa en hybrid som ser ut som en mammut, och som förhoppningsvis beter sig som en mammut.

Om denna vision verkar bekant så beror det på att Jurassic Park-filmerna förankrades i en liknande teknik för att återuppleva dinosaurerna.

Grisnjurar för människor. Church har fram till nyligen arbetat på projektet vid sidan av sin roll som genetikprofessor vid Harvard Medical School. Det arbetet har bland annat lett till genmodifiering av grisar för att göra deras njurar kompatibla för transplantat människor. För att lyckas med det behövde forskarna göra 42 genetiska förändringar. I september kopplade läkare vid New York Universitys Langone Transplant Center för första gången en genmodifierad svinnjure till en människa, med positiva resultat. Experter påpekar dock att mycket arbete återstår för att se den långsiktiga funktionen av sådana experiment.

Skapar ekologisk balans. Men om mammuten fått vänta på professor Churchs hela fokus har den nya investeringen öppnat nya dörrar ”Nu kan vi göra det”, säger han.

För honom är detta mer än ett vetenskapligt experiment. Om mängder av mammutar kan återintroduceras på tundran så tror han det kan få en effekt på klimatförändringen. Han menar att hjordar av mammutar trampade ned växter och bevarade permafrosten. När de försvann värmdes marken och mängder av koldioxid släpptes ut i atmosfären. Projektet skulle enligt denna hypotes kunna åter ställa den forntida ekologiska balansen. Det är dock en förhoppning flera andra mammutexperter ställer sig skeptiska till.

Colossals nyskapelse skulle alltså bli en korsning av en elefant och en mammut - en ”mammufant” har amerikanska medier kallat den. För att den ska bli verklighet behövs uppemot 50 genetiska förändringar. Med utgångspunkt i den tropiska elefanten skulle förändringarna inkludera ett tio centimeter tjockt fettlager och en lång och tjock päls för att överleva på den kalla tundran.

Det skulle resultera i ett djur som ser ut som den historiska mammuten. Kanske dock med ett undantag, Teamet vid Colossal vill försöka skapa en variant utan betar, för att undvika att djuren lockade till sig intresse från elfenbensjägare.

Artificiell livmoder. Church tror sig vara nära det genetiska kunnande som krävs och tror sig kunna ha ett embryo klart inom sex år. Ett större problem kan visa sig vara att föra embryot genom dräktighet till födelse. Colossal hoppas skapa mängder av dessa mammutkopior, och då blir det inte praktiskt möjligt att använda elefanter som surrogatmammor. I stället vill Church skapa en artificiell livmoder.

Andra experter frågar sig om detta skulle visa sig möjligt, hur ska då de nyfödda moderlösa djuren växa upp till sociala varelser, som elefanten eller mammuten?

Och flera experter välkomnar Churchs strävan att föra den genetiska forskningen vidare, men menar att tekniken kunde användas bättre för att rädda nu utrotningshotade arter, och bredda genpolen för arter drabbade av inavel.

Till detta kommer också frågan vad som tog död på mammutarna. De levde på gräs och blommor, under många tusen år sida vid sida med neanderthalare och våra tidiga förfäder. Länge har historiker skyllt deras öde på våra förfäders jakt som skulle ha utrotat de upp till fyra meter höga djuren. Deras päls var eftertraktad som klädsel, betarna kunde användas för vapen, verktyg och smycken, och de stora djuren erbjöd människor stora mängder kött. Men en ny rapport från forskare vid Cambridgeuniversitet under hösten pekar i stället på den tidens klimatförändring som en drivande orsak. När den senaste istiden slutade, värmdes jorden och nya grödor kom in. Det krympte mammutens tidigare habitat och anses ha bidragit till slutet.

”Detta är en klar historielektion i hur oberäknelig klimatförändring kan vara, när något till sist går förlorat finns det ingen återvändo”, sade medförfattaren Eske Willerslev från Cambridge och Köpenhamns universitet.

HBL

Kd

Ladda ned gratis!

NYHETER

Det smidigaste sättet att vara uppdaterad

Duhittar applikationen på

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 9 2021