Utgiven i Forum nr 1974-15

Lastpall och container komplicerar internationell förpackningsstandard

av Gunnar Larson Forum 1974-15, sida 15, 02.10.1974

Taggar: Teman: förpackning

Lastpall och container komplicerar internationell förpackningsstandard

De samlade distributionskostnaderna, dvs priset för förpackning, lagring och transport, motsvarar en allt större del av en varas ‘försäljningspris i ett högindustrialiserat samhälle, i dag i många fall upp till 70 procent. En effektiv rationalisering av samtliga led i distributionskedjan kräver i första hand en standardisering av förpackningarna för att kunna samla den i större enhetslaster, som så länge som möjligt kan gå obrutna genom distributionsleden.

En förpackning måste vara transportriktig på så sätt, att den så väl som möjligt är anpassad till måtten på dagens helt dominerande lastbärare: lastpallen och containern. Det har pågått ett långvarigt och besvärligt internationellt samarbete för att få fram standardmått för pall och container, två enheter som tillkommit på helt olika vägar och måttmässigt passar mycket illa ihop. Desto svårare har det därför varit att försöka ena hela den industrialiserade världen om en gemensam förpacknings modul, en måttenhet som skall fungera som minsta gemensamma nämnare för både pall och container.

Lastpallen med dess tillhörande — och oundgängliga — hanteringshjälpmedel gaffeltrucken föddes i slutet av andra världskriget, när amerikanarna måste rationalisera sina transporter av oerhörda mängder krigsmaterial av de rest skiftande slag till någon form av enhetslast. De miljontals amerikanska pallarna, som till största delen fanns kvar och användes när det västeuropeiska näringslivet började återuppbyggas, hade i allmänhet måtten 1000 x 1200 mm.

Men parallellt med detta format började man i Europa använda även dimensionen 800 x 1200 mm, som passade bättre till järnvägsvagnens golvbredd. Numera har också de flesta europeiska järnvägar enat sig om detta pallformat. Inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO kunde man däremot inte ena sig om ett enda format utan fastställde tre olika standardpallar: 800 x 1200, 1000 x 1200 och 800 x 1000 mm.

Också containern i sin nuvarande form har USA till hemland och tillkom liksom lastpallen för att få fram en rationell metod för enhetslastning och därmed snabb godshantering.

Redan 1960 tog ISO upp frågan om containermåtten, i första hand bredden, men det slutgiltiga beslutet om en ISOstandard 1968 innebar ett accepterande av bredden hos hundratusentals reda existerande amerikanska container: 8 fo eller 2,44 m. Ur USA-synpunkt var det en naturlig bredd, dvs densamma som den maximala lastbilsbredden. Containern hade ju tillkommit främst som en enhetslast för lastbil med möjlighet till smidig överflyttning till fartyg.

Boven i transportdramat

Det olycksaliga anglosaxiska måttsystemet är här som så ofta boven i transportdramat: om USA hade haft metersystem, hade man säkerligen liksom de flesta västeuropeiska länder fastställt lastbilsbredden — och därmed också containerbredden — till 2,50 m.

Forts på sid 31

Skissen visar hur man placerar standarförpackningen 400 x600 mm på pallformaten 800 x 1200, 1000 x 1200 och 1200 x 1200 mm.

Forum 15/7 15

Utgiven i Forum nr 1974-15

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."