Levnadsstandard placeringar

av Anders löflund Forum 1996-11, sida 14-15, 21.11.1996

Taggar: Teman: investering

PENGAR 14

PLACERING

LEVNADSSTANDAR a

GAR

VI VILL ALLA SÄKERSTÄLLA EN VISS LEVNADSSTANDARD UNDER VÅRT LIV. GENOM LÅNGSIKTIGA PLACERINGSSSTRATEGIER — SOM BEAKTAR RISKEN — KAN VI UPPNÅ OLIKA RESULTAT.

ågkonjunkturen gav oss en på minnelse om att den levnads standard vi blivit vana vid ä förgänglig. Många av oss ha ÅA ett mycket påtagligt sät fått uppleva kostnaden av eko nomisk osäkerhet. Och med plågsamt långsamt sjunkande arbetslöshetssiffror debatten om den s.k. pensionsbombe och nedskärningar i omfattningen a det sociala skyddsnätet. m.m. påminn vi med jämna mellanrum om att vår nuvarande konsumtionsnivå är osäker.

Spara mera!

Konsumentens naturliga reaktion på upplevd osäkerhet är att spara mera. Eftersom detta dock medför lägre totalefterfrågan och därmed lägre investeringsakrtivitet, har man medvetet drivit ner räntorna Cräntestimulans’). För spararna, inklusive pensionssystemet, har detta inneburit sämre investeringsutsikter i och med att en planerad kommande konsumtionsnivå nu endast kan uppnås via (a) högre sparandegrad från inkomst, (b) större risktagning (som på sikt borde ge högre avkastning, eventuellt kan högre avkastning till oförändrad risknivå också uppnås med större andel utlandsplaceringar) eller (c) förlängning av investeringshorisonten. vilken dock egentligen är opåverkbar (förväntad pensionsålder/livstid) när vi talar om livstida konsumtionsplaner. Många har också tack vare de lägre räntorna omvärderat nyttan av att förskjuta konsumtion i framtiden och reviderat närtida konsumtionsplaner uppåt vilket nu bl.a. syns i konsumentbarometerns optimistiska siffror och livligare bostadshandel.

En placerares huvudsakliga motiv torde vara att tillgodose sina egna samt nuvarande och kommande arvingars konsumtionsbehov. I praktiken vill man

Anders Löflun säkerställa en viss planerad levnadsstandard och upplever situationer där levnadsstandarden sjunker som plågsamma. Det fions ett behov att skydda sin levnadsstandard.

För de flesta konsumenter kommer både konsumtion och sparande att täckas med avkastningen från konsumentens eget bumana kapital (dvs.förvärvsinkomst) och det är naturligt att upprätthållandet av konkurrenskraft i det bumana kapitalet har prioritet vid säkerställandet av levnadsstandarden. Och för många konsumenter är en ägobostad fortfarande den viktigaste sparformen — samtidigt som den tillgodoser ett grundbehov. Men oberoende om sparandet sker genom löneinkomster eller tidigare ackumulerad förmögenhet, kommer portföljinvesteringar (dvs. investeringar i finansiella instrument) att inverka avsevärt på den framtida levnadsstandarden. Över en lång placeringshori sont kan den ackumulerade förmögenheten (dvs. konsumtionsnivån efter placeringshorisonten) bli dramatiskt lägre om den genomsnittliga årliga avkastningen förändras ett par procentenheter nedåt (se figuren till höger). I dag ställs allt högre krav på individens eget initiativ rörande val av sparform, och därmed förväntad avkastning och risk. I augusti 1996 fanns det fortfarande 279 mrd mk i form av markmässiga depositioner med låg avkastning (och låg risk) medan placeringsfondernas sammanlagda värde ligger kring ca 9 mrd mk. De stora penningmassorna har inte ännu aktiverats även om trenden är klar.

Marknads- och olycksrisker

Vilka faktorer borde man då beakta vid placeringar när man planerar säkerställandet av en viss kommande levnadsstandard? Den enskilde placeraren måste känna till tre saker.

1. En vision av det kommande konsumtionsbebovet i livets olika stadier. Beroende på placerarens och/eller relevanta anhörigas ålder och utgångsförmögenhet är behovet naturligtvis varierande. Ifall arvingars intressen är relevanta bör all ackumulerad förmögenhet helst inte konsumeras under placerarens livstid.

2. En uppfattning om hur nära den önskade levnadsstandarden man kommer med förväntad förvärvsinkomst (eller pension).

3. Skillnaden (och eventuell säkerhetsmarginal) strävar man till att täcka med besparingar vilket kräver en placeringsstrategi som ger högsta reella nettoavkastningen efter skatt — givet en vald risknivå. Placeraren måste alltså känna till sin riskattityd. Det gäller att försöka leva sig in i hur det skulle kännas att ha en levnadsstandard klart un FORUM NR 11/96

SÅ UTVECKLAS VÄRDET PÅ DINA PENGAR OM DU ÅRLIGEN DEPONERAR 24 000 MK MED OLIKA RÄNTO mk 4000 00 3500 00 3 000 000

Till 8 24:s ränt 2500 000 2.000 000

Till 5Ies rånt 1500 000 1000 000

Till 2 90:s ränt 500 00 200 2015 2018 2021

I vårt exempel bar en 35-årig person 100 000 mk i dag och placerar därefter årligen 24 000 mk. Kurvorna visar bur värdet på förmögenheten ökar givet olika räntor. Med en ränta på I.ex. 8 procent är förmögenbeten efter 30 år 3,7 Mmk.

der den planerade. Risken med upprätthållandet av levnadsstandarden kan grovt indelas i (a) olycksrisker såsom inkomstbortfall förorsakad av arbetslöshet eller arbetsoförmögenhet p.g.a. olycka eller sjukdom, och (b) marknadsrisker förknippade med sparande. Olycksrisker kan täckas med försäkringar, vilket för de flesta individer är det effektivaste alternativet eftersom inkomstbortfallet lätt kan vara så stort att de till dess ackumulerade besparingarna inte räcker till att täcka risken. Marknadsrisken är främst prisrisk förorsakad av allmän osäkerhet i ekonomisk tillväxt. Graden av utsatthet för marknadsrisk kontrolleras med placeringsinriktning (vanligen ett val mellan ränteinstrument och aktier). Risker bör också minimeras med tillräcklig spridning i val av placeringsform.

Eftersom det humana kapitalet och i många fall även ägobostad representerar en signifikant andel av total förmögenhet måste portföljrisken justeras så att den totala risken är på önskvärd nivå. Både det humana kapitalet (samt bostadspriser) tenderar att vara utsatta för marknadsrisk, dvs. sannolikheten för löneinkomstbortfall (lägre bostadspri ser) ökar när ekonomiska tillväxten avtar. Av denna orsak kan det vara skäl att begränsa utsattheten för marknadsrisk i portföljen. I praktiken innebär detta en lägre andel placerad i aktier (eventuellt även fastränteinstrument) och en större andel i korta ränteinstrument.

Ränteläget påverkar

En annan riskaspekt är det kommande ränteläget. Ifall det finns risk att räntorna sjunker i framtiden kommer värdeackumuleringen av portföljen att bli lägre från den tidpunkten framåt, med

FORUM NR 11/9 risk att den planerade levnadsstandarden inte kan finansieras. En tillräcklig andel av fastränteinstrument (eller fasträntefonder) ger skydd mot detta eftersom dessa instrument genererar extra avkastning efter ett allmänt räntefall.Aktier kan eventuellt ha en liknande skyddseffekt. 1 dag är våra räntor dock rekordlåga, varför denna risk inte förefaller särdeles stor. Fastränteinstrument är utsatta för oförväntade inflationschocker medan aktier åtminstone i viss utsträckning kan väntas ge skydd mot dessa, vilket kan ha betydelse för portföljvalet ifall inflationen på lång sikt ökar.

En ytterligare riskaspekt är så kallad ”tidsdiversifiering’. Placerare med lång placeringshorisont kan välja en större andel av aktier och långa fastränteinstrument i sin portfölj eftersom de upplever lägre risk under placeringshorisonten. Tidsdiversifiering bygger på antagandet att upp- och nedgångar i priser tar ut varandra i viss mån över långa placeringshorisonter. Om placeringshorisonten är kortare (och inget arvsintresse existerar) blir kortare räntefonder, som ger en mycket säker avkastning inom en nära framtid, mera attraktiva.

Empiriska studier inom finansiell ekonomi tyder på att en aktiv placeringspolitik som beaktar det rådande ekonomiska läget — t.ex. sisom beskrivet av korta och långa räntor och aktiekursnivå (eller dividendavkastning) — på sikt kan ge betydligt bättre avkastning/ risk-förhållande än passiva ”buy-andhold’-strategier och därmed bidra effektivare till upprätthållandet av planerad levnadsstandard. Strategic Asset Allocation kallas detta ute i stora världen och med placeringsfonder är detta i dag möjligt även för vaksamma småplacerare. —- RR 2 F + Altred Berg bäst ‘aktigförmedlaren i Finland

Lmitiram Alfred Berg är dencbästa aktieförmedlar inländskdaktier. Alfred Berg var 0 nlig! ersökningen bästvad gäller aktieanalys. Även I Sverige, Norge och Danmark vär Alfred Berg. bäst i’båderklasser, europeisk nivå va var undersökningen ett + endasegertåg fördefanerikanskai investeringsbanken; Morgan Stanley. Den uppfattades av placerarna som ‘bä istieuropeisk aktieförmedling, aktiganelys, branschanalys och ekonomisk analys? aktieanalys delas” dock (en me - Den el fätidskriften Euromoney har i sin + årliga un ökning bland fondförvaltare kom-" mitil ‘MSEC Warburg. ip Tvätredjedelaravdetillrågadefondförvaltar na ansåg att antalet aktieförmedlare höll på att “minska JFR riten förutspår at fusionstri den av aktieförmedlare kommer at och kunderna preferar fare, = rn placera rg var inland. Därefter kom h Erik in FN OO

Andel av sva 1. Alfred Berg 270 2, Enskilda 2096 | 3. Svenska Handelsbanken 1390 4. Merrill Lynch 10240 5. Merita Securities 84 |

Källa: Euromoney

Holländska AB > “Amro:tillFinland

Den holländska banken ABNAmro öppnade tenna månad ett representationskontor i Helsingfors, Banken har ännu inte fattat beslut om att öppna ett egentligt filialkontor i Helsingfors.

Ett representationskontor kan förmedla kunder till sin moderbank men har inte t.ex. rätt att bevilja krediter eller ta emot depositioner.

I Finland finns nu nio utländska banker med representationskontor och fyra med bankfilialer. I februari ändrar Den Danske Bank sitt representationskontor till en filial, vilket innebär att siffrorna blir åtta respektive fem.

ABN Amro är världens 14:e största bank. Banken köpte förra året bankirfirman Alfred Berg, som bl.a. är Finlands största börsmäklare, FN €