Ligger kärnkraften trots allt bakom vetandets gränser?
av Paul Serko Forum 1976-07, sida 22-23, 28.04.1976
FORUM 7 - 76
Ligger kärnkraften trots allt bakom vetandets gränser?
Kärnkraftproblemen har hittills från förespråkarnas sida behandlats såsom varande vetenskapligt och tekniskt på alla sätt bevisade och klara. Kärnkraften, dvs fissionskraften, har också ekonomiskt ansetts vara mycket fördelaktig, speciellt när den jämförs med konventionella energiframställningssätt. I miljövårdshänseende anser förespråkarna att kärnkraften är alldeles speciellt renlig oc också säker…
Att kärnkraftproblemen på långt när ännu inte är klarlagda eller ännu mindre lösta, och till stor del i verkligheten ligger bakom vårt vetandes nuvarande gränser, är ett sakförhållande som man på förespråkarhåll antingen inte är medveten om eller försöker förtiga.
=» I Helsingfors arbetar bland annat en unik högskoleinstitution som heter Kulttuurikeskus Kriittinen Korkeakoulu (Kulturcentrum Kritiska Högskolan), som på sitt arbetsprogram speciellt försöker uppta sådana ämnen och vetenskapliga aspekt, vilka blivit åsidosatta eller helt bortglömda i våra ”vanliga” läroanstalter.
Innevarande vårtermin behandlas bland annat ämnet ”vetandets gränser”, inom vilken sfär till diskussion en afton i mars upptagits även frågan om huruvida vårt nuvarande vetande om kärnkraftverk är tillräckligt säkert.
Som talare under ifrågavarande debattafton uppträdde professor Aulis Isola som är chef för strålsäkerhetsinstitutet, professor Pekka Silvennoinen som är chef för kärntekniska laboratoriet på Statens Tekniska Forskningscentral, och matematikstuderanden Sten Ståhle från Tammerfors, där han bland annat arbetar som lärare, Professor Isola behandlade strålningens biologiska verkningar, professor Silvennoinen skärskådade frågan huruvida forskningen kan garantera säkerheten, medan Sten Ståhle presenterade det fysikaliska vetandets gränser.
Joniseringens följder är bekanta
Professor Isola inledde sitt anförand med att konstatera, att människan i sin kropp redan har olika radioaktiva äm nen. Alla är vi också utsatta för kosmisk bakgrundsstrålning, som i medeltal stiger till 100 mrad per år. En dylik stråldos får vi också efter 2 till 4 röntgenundersökningar av lungorna.
Även mikrovågstrålningen ger följder. Denna strålning är dock inte ännu undersökt hos oss.
Foster är mera utsatta för strålningsskador än barn efter födelsen. De genetiska skadorna är dock mindre än de somatiska.
Joniseringens följder är dock numera bekanta, påstod talaren. Strålningsskyddets mål är därför att försöka undvika onödig strålbelastning. Människorna indelas nu i två grupper när det gäller sk tillåtna strålningsdoser.’ Till den första gruppen hänförs människor som arbetar i kärnkraftverk eller annars har att göra med radioaktiva processer. För dylika personer är den tillåtna stråldosen 5000 mrad per år. Till den andra gruppen hör övrig befolkning för vilken den ”lovliga” strålningsdosen är en tiondedel av den förenämnda. Strålskyddsnormerna bestäms efter människan, sade talaren avslutningsvis.
Vetandets gränser
På lärtvattenreaktorgebitet (LWR) finns mycket ännu som ligger bakom vetandets gränser av idag, sade professor Silvennoinen. Uranets energi tillgodogörs därför i dylika reaktorer bristfälligt. Undersökningar av olika slag som utför hos oss på kärnkraftens område är i de flesta fall sk programmerade studier, baserade på programmerade modeller. Än idag använder sig reaktortekniken av erfarenheter från tiden för andra världskriget. Komponenter och detaljer för olika utrustningar tillverkas alltfort av samma industri som producerade krigsmaterial tidigare . . .
Vi måste nu lära oss att tänka om och få fram andra alternativ som kommer att ge mänskligheten det den behöver. Säkerhetsdiskussionerna kring kärnkraftverken beror på det faktum, att alla tekniska utrustningar alltid måste experimenteras fram! Härvid lämnas mycket åt sidan. Exempelvis frågorna kring kärnbränsleavfallet har nu först börjat att undersökas på allvar.
Radioaktiva utsläpp från kärnkraftverk hos oss kommer att kontrolleras, försäkrade talaren. Riskvärderingar utförs på basen av jämförelse mellan utsläpp från konventionella kolkraftverk och kärnkraftverk.
Från följd till orsak
Kärnfysikerna undersöker = fysikaliska företeelser genom att studera dessa företeelsers följdverkningar. Vi gör oss modeller av dessa följder och går sedan bakåt mot orsakerna. Detta är kärnfysikens arbetssätt idag.
Hela kärnfysiken startade genom att vi en gång ”hittade” elektriciteten! Därefter kom vi på elektroner, protoner,
FORUM 7 : 76 23
FORUM £ 7 joner osv. Vi började bygga oss modeller av skeendena i mikrokosmos och tror nu att vi med modellers hjälp även kan behärska alla följdverkningar som uppstår exempelvis i ett kärnkraftverk. En av dessa följdverkningar är den direkta strålningen, men vad är denna strålning för något, frågade Sten Ståhle. Människokroppen ‘kumulerar, lagrar, den radioaktiva strålningen, men huru långt har vi kunnat följa med och undersöka saken?
Den radioaktiva strålningen orsakar också ickeradioaktiva förändringar på olika håll. Dylika förändringar uppträder bland annat i kärnkraftverkens kylvatten. Men vilka är följderna av dessa förändringar? De är nämligen inte ännu undersökta!
Talaren berättade att man bland annat i Förbundsrepubliken Tyskland undersökt växtlighet som bevattnats med kylvatten från kärnkraftverk och jämfört den med sådan som bevattnats med vanligt färskvatten.. Undersökningarnas resultat visade, att växtligheten inte trivs med kylvattenbevattning.
En annan öppen fråga är den som gäller huru långt kärnkraftverks ekologiska inflytande på miljön sträcker sig kring ett dylikt kraftverk, Det finns visserligen redan idag mätare för olika specialända fr mål, men mycket går dock alltfort förbi dem.
Modeller är inte heller något att lita på. Vi borde använda oss av jämförande fenomenologi i stället för modeller, framhöll föredragshållaren.
Jämförande fenomenologi behöver inte förklaringar som andra undersökningsmetoder. Den är dock ännu föga känd av vetenskapen.
Många energetiska företeelser är ännu inte undersökta. Livet kan inte undersökas enbart med hjälp av mätare, utan måste studeras genom livet självt! Vetandets gränser är ännu mycket osäkra, Som ett exempel på detta nämnde talaren att man idag vet att tobaksrökning ofta är orsak till lungcancer. Men ännu för 20 år sedan trodde läkarna inte på detta… .
Kärnfysiken och kärnkraftverken är ännu idag dunkla saker genom att så mycket alltfort är okänt. Själva den klassiska atommodellen är en teoretisk skapelse och därför blott en möjlighet men inte ännu ett klart faktum . . .
Efter de tre föredragen följde en mycket livlig diskussion. Det framgick härvid bland annat, att man ännu inte hos oss “utfört undersökningar gällande kärnkraftens psykologiska och sociala verkningar. Dylika undersökningar ha dock redan gjorts bland annat hos vår västra granne. Ått bo i närheten av ett kärnkraftverk kan nämligen psykologiskt starkt influera på många människor. De kan bli stressade och gå med oroliga känslor hela tiden.
Dyra svaveldioxidfiltrar
Frågan om kärnkraftverk i Kopparnäs dök självfallet också upp under diskussionen. Emedan den av-handels- och industriministeriet hos statens tekniska forskningscentral beställda utredningen inte ännu blivit offentliggjord när det här relaterade evenemanget hölls kunde professor Silvennoinen som lett Kopparnäsundersökningen inte berätta om den. Det framkom dock i sammanhanget att det finns effektiva filtrar för bortfiltrering av svaveldioxid från konventionella kraftverks rökutsläpp, men att dylika filtrar anses vara för dyra för att kunna användas!
Det är av denna ekonomiska orsak som det konventionella kraftverket i Joddböle inte har dylika filtrar… Detta är något som på det livligaste beklagas både av befolkningen som bor i kraftverkets närhet och andra som ivrar för miljövård. (Paul Serko tv 2å F oc och på B ÄN Al
TON
En konstnärs syn på kärnkraftverksblocket Lovisa 1 från den tiden då frågan om byggande av kärnkraftverk I vårt land ännu låg I stöpsleven.