Lika men ändå så annorlunda

av Torsten Fagerholm Forum 2014-02, sida 13, 20.02.2014

Kulturkrockar är oundvikliga, även inom nordiskt affärsliv. Olika tankesätt, värderingar och förväntningar skapar konflikter men framför allt chanser.

Närhet ökar risk för missförstånd. För företag gäller det att förstå och hantera de kulturella skillnaderna inom Norden. Samtidigt får frågan om kulturskillnader förnyad aktualitet i och med företagsfusioner.

I anslutning till Arcadas masterutbildning inom International Business Management, med speciell inriktning på Norden, besökte en grupp på 13 studerande 6 företag i Sverige, Norge och Danmark i november. Ville Strömberg och Charlotta Jakobsson från Finland, tillsammans Daria Lokteva från Ryssland och Angel Lawson från Nigeria delar med sig av insikterna.

”Norska, danska och även svenska vd:n har en annan sorts mentalitet. De delger öppet information och värdet på affärerna – till skillnad från finländare som är misstänksamma, knappt vill boka möten, och behandlar siffror som om de vore topphem- liga”, berättar Strömberg, som har en bakgrund inom B2B-försäljning.

Speciellt den danska mentaliteten kan överrumpla finländare, betonar Finpro i Köpenhamn.

Danskarna skakar gärna hand och gör stora löften, men oftast är ingenting överenskommet förrän alla detaljer är både ned- och undertecknade i form av ett bindande kontrakt som inte lämnar några tolkningsmöjligheter.

”Danskar övar redan tidigt i skolåldern att förhandla och övertyga, genom gruppaktiviteter. Finländare däremot börjar träna de här färdigheterna först i yrkeslivet”, noterar Strömberg.

Danmark lyfts ofta fram som det lyckligaste folket i världen inom olika undersökningar. Landet har förmågan att skapa säljande koncept, kryddade med ”hygge”. Inte kalhyggen i skogen, utan en avslappnad och opretentiös social samvaro.

Ett exempel är kaféföretaget Joe & the Juice. Istället för att bara prångla juice ställer man fram en monter med attraktiva försäljare och bygger partyatmosfär genom medryckande musik. Idén är att skapa en happening medan folk avnjuter ett glas färskpressade äpplen och morötter. Konceptet har spridit sig till Skandinavien, Storbritannien och Tyskland.

Samarbete är en ledtråd i den danska kulturen. Om man själv saknar en viss kunskap bildar man snabbt kluster och knyter rentav kontakter till en rival inom samma bransch, för att tillsammans kunna betjäna den gemen- samma kunden på bästa sätt.

”Danskarna talar om partners, inte om rivaler. De är inte ett dugg självtillräckliga”, observerar Jakobsson, som har en bakgrund inom inköp och kundservice.

Finska företag borde förbättra sin försäljningsteknik. De verkar oftast vilja förbli små, istället för att sträva efter tillväxt, observerar Lawson, som har erfarenhet av försäljning, marknadsföring och företagande. ”Finland har kunskap inom design, skapande och teknik, men man har svårt att ta kunnandet till marknaden - att komma uppåt och framåt.”

Danska företag lever och andas design, som matas åt folket via modersmjölken. Ett exempel är bolaget Designit, som jobbar med digital design och service inom hälsovård och den offentliga sektorn.

Mottot lyder ’föreställ dig aldrig att du vet vad kunden på riktigt behöver’.

Bolaget intervjuar först kunderna för att få reda på vad i själva verket är ute efter. Därmed försöker man tillgodose de bakomligg- ande behoven. Beställer du en app eller en skärm av dem så levererar Designit kanske en helt annan, oväntad lösning. Bolagets anställda inkluderar en antropolog.

”Hela personalen deltar i inspirationsmöten varje morgon. Genom olika övningar funderar man till exempel på hur man kunde göra en enkel borr ännu bättre, sett ur kundens perspektiv”, säger Lokteva, som har jobbat med marknadsföring och kundservice.

I Finland har Lawson upplevt den minst sagt bristfälliga nivån på kundservice. ”Man känner det som utlänning då man stiger in i en affär: försäljaren noterar inte ens kunden. Finland är bakom flötet på det området.”Situationen bekymrar Strömberg. ”Finland kan inte fortsätta såhär, länder som Danmark kommer att sluka oss levande.”

Konkurrensen är hård, och finländare är illa utrustade. Gruppen är enig om att affärsutbildningen borde börja betydligt tidigare i Finland

Torsten Fagerholm  text