Liljenet sambygger fiberkabel i avloppsdiket

av Gunnulf Mårtensson Forum 2009-09, sida 14-16, 24.09.2009

Taggar: Teman: fiberkablar

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2089

ANALYS

Kommentera debattartikeln genom att skicka mejl till adressen feedbackQforum.f.

Liljenet sambygger fiberkabeli avloppsdiket

X Liljendal är landets lyckligaste kommun, visade en undersökning som publicerades i Suomen Kuvalehtiiseptember 2006. Tidskriften nästan ondgjorde sig över att ”det dominerande partiet snarare är ett slags “Pro Liljendal” -rörelse än ett politiskt organ!”

Att Liljendal vid inkommande årsskifte fusioneras med Lovisa torde inte ta kål på andan i kommunen: Liljendalborna har byggt fiberkabelnät nästan helt på talko.

Sedan urminnes tider hör det till den nordiska traditionen att gemensamt på talko åstadkomma sådant som man inte kunde få till stånd en och en. Förr var det kvarnar, mejerier, butiker och telefonbolag. Att börja betala åt några skulle ju ta kål på talkoandan. Nu har fenomenet fått internationell uppmärksamhet genom en av årtiondets viktigaste böcker, C. K. Prahalads ”The Fortune at the Bottom of the Pyramid?

Färdigt grävda diken. Men inte har Liljenet strävat efter att skapa en förmögenhet. För den aktivistgrupp som tog initiativet var målsättningen ytterst simpel: att få till stånd ett fungerande fiberkabelnät i samband med att Mickelspiltom vatten andelslag och Drombom-EmbomGarpom vattenandelslag bygger avloppsledning.

Resonemanget är enkelt: Ifall man inte lägger ner kabel nu, så får

Artikeln har skrivits av Gunnulf Mårtensson som är telekomingenjör.

”Liljenet slog i ett tidigt skede fast nätbyggnadsprincipen att närhelst någon gräver, så är Liljenet intresserat av att lägga kabel”

Liljendal inte fiberoptiskt bredband på de närmaste tio-tjugo åren.

Grannkommunen Lappträsks egen professor i datateknik, Nisse Husberg, bistod med goda råd och lite lånad utrustning. Med den hjälpen kunde Liljenet komma igång för drygt två år sedan.

Rabatt för tidiga kunder. I Liljendal finns det många distansarbetare som tar sig till huvudstadsregionen kanske bara två eller tre daga i veckan. Även en familj med tonåringar blir omedelbart fiberkabelkund. Jordbruket förutsätter numera nästan dagligt datorarbete. Och många vill spara på kostnaderna för fast telefoni. Att fastighetens värde stiger är ett bra säljargument. Och varken ADSL eller de olika trådlösa teknikerna slår fibern i kvalitet.

I skrivande stund - augusti 2009 —- har fiberkabelandelslaget 132 medlemmar, av vilka 55 redan är anslutna till internet. Cirka 144 kilometer kabel har gått åt och det finns en fiberända vid 300 fastigheter, av vilka några tiotal är belägna i grannkommunerna Pernå och Mörskom.

Liljenets projektbudget är cirka 280 000 euro, och förutsätter att grävningskostnaderna är marginella och att kabelläggning görs på talko. När man antar att cirka hälften av hushållen ansluter sig inom några år är det lätt att kalkylera anslutningsavgiften till 2 000 euro per fastighet.

Beroende på hur man räknar motsvarar investeringen en månatlig amortering på kanske 16 euro. Projektets glesbygdsstatus illustreras av att det behövs nästan en halv kilometer kabel per fastighe — att som ett fristående kommersiellt projekt gräva eller ploga ner så mycket kabel skulle kosta det dubbla eller tredubbla — vilket är en orimlig business.

Månadsavgiften har satts till 29 euro. För den summan får abonnenten nominellt 100 megabit per sekund in och ut - addera amorteringskostnaden och erbjudandet är fortfarande oslagbart!

De fastighetsägare som genast trodde på aktivistgruppens blå ögon och engagerade sig som riskfinansiärer har fått 25 procent rabatt. De som kommit med innan nätet blev operativt har beviljats en mindre rabatt. Nu betalar nykomlingarna det fulla priset. En liknande trappstegsdebitering har även tidigare använts för andra liknande projekt, så kommuninvånarna känner till logiken.

Att aktivisterna vågade gå ut med en dylik rabattformel berodde på att priset måste vara tillräckligt lågt för att locka folk (som jämför med Lappträsk) samtidigt som de räknade med att Liljendal kommun kunde bistå. Aktivisterna medger även att de visste tillräckligt lite …

Når snart nollstrecket. Affärsplanen kalkylerar med att break even nås när andelslaget har cirka 150 anslut ningar — och nu efter två år är Lilje net på god väg dit.

Ungefär hälften av investeringarna har betalats med andelsinsatser och anslutningsavgifter, resten med lån. Att kommunen trädde in som borgensman för lånet var helt avgörande - ett nyetablerat andelslag har inga tillgångar att falla tillbaka på. Kommunerna har även beviljat ett mindre direkt understöd.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2089

Olika stiftelser och statliga finansiärer har dock avvisat Liljenets ansökningar — se även faktaruta.

Miljömyndigheterna hade tidigare en avog inställning till att någon annan -— läs telekomföretag — slog sig samman med vattenandelslagen för att tillsammans bygga olika nät. Efter statsrådets principbeslut i december 2008 torde inställningen ha ändrats, men Liljenet torde fortsättningsvis vara ett av de få fiberkabelandelslag som systematiskt har gått in för sambyggnad på talko.

Kabel på 1,8 meters djup. Beträffande tekniken har Liljenet valt den enklaste möjliga teknikpolicy som är ”framtidssäker? Kabeln läggs direkt i diket, där den lägger sig vackert under avloppsröret och är mycket väl skyddad mot grävmaskiner p 1,8 meters djup. Varje abonnent ansluts med en passiv fiber ända-tillända från byaväxeln till mediakonvertern.

Byaväxeln är den enklaste möjliga, men kan senare lätt bytas ut mot mer avancerad och dyrare teknik. Även mediakonvertern, som omvandlar ljuspulserna till och från elektriska, är möjligast enkel med bara ett uttag; senare kan man installera mer komplicerade modeller.

Liljenet erbjuder själv inga tjänster men åtar sig att förmedla andra operatörers tjänster, till exempel IPtelefoni, och erbjuder — åtminstone tills vidare — bara en hastighet. Andelslaget behandlar alla medlemmar lika, oberoende av var de bor.

Kablar och skarvar är av professionell standard. Liljenet har skaffat en egen automatisk fibersvets för att slippa hyra svets när andelslaget = E 3 = S z i &

Skicka din debattartikel till adressen feedbackQforum.fi. Vi publicerar äve kortare texter.

STATSMAKTENS erna E

UNDERSTÖDSPRINCIPER jö ar Finland tolfte

TUPpPMU kommunaltekniken “Ibland kommer man framåt en kilometer per dag, ibland fastnar det hela för många timmar när grävskopan i misstag grävt av en vattenledning upplärda frilanssvetsare råkar vara lediga och för att i ett senare skede genast kunna rycka ut vid kabelbrott. Dessutom ser projektet ut att fortsätta och fortsätta … Ytterligare har Liljenet har etablerat sig som kund hos Keypro Oy för att per internet kunna dokumentera nätet. Liljenet slog i ett tidigt sked fast nätbyggnadsprincipen att närhelst någon gräver, så är Liljenet intresserat av att lägga kabelinom det ganska obestämda område, där an Grävandet är dock inte helt gratis eftersom gräventreprenörerna måste vara mer aktsamma med kabeln än de behöver vara med avloppsrören och gräventreprenörens ‘spadakarlar” lägger ner den färdigt utlagda kabeln när Liljenets talkofolk inte är på plats.

Dessutom finns det här och dä delslaget tror sig kunna bli etablerat.

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2089

EH avsnitt som måste grävas skilt, ef tersom inget av de andra grävprojekten till exempel gräver diken för en stomkabel till Lovisa Telefons närmaste anslutningspunkt till internet.

Definiera ansvaret. Talkoarbetet har sina sidor. Största delen av tiden utgörs av trevlig samvaro vid dikeskanten, efter som man måste vänta på hur avloppsgrävandet framskrider ibland kommer man framåt en kilometer per dag, ibland fastnar det hela för många timmar när grävskopan i misstag grävt av en vattenledning.

Det allra viktigaste är att vara på plats klockan sju på morgonen, för först då bestäms hur dagens arbete ska utföras och först då vet man på vilken sida om träd och stolpar kabelkärrorna ska köras.

I skrivande stund finns det flera öppna frågor. Hur mycket formell administration ska andelslaget bygga upp? Ska Liljenet till exempel ta sig omaket att koppla ur sommargästerna vintertid och hålla reda på deras fakturering? Hur ska nät driften skötas på sikt? Hurudana resurser ska andelslaget bygga upp för att klara till exempel kabelvisning, nätstörningar och kabelbrott? I hur hög grad måste andelslaget etablera sig som nätpolis? Exakt var ska gränserna för Liljenets verksamhetsområde gå?

Om man försöker analysera hur Liljenet kommit igång utan några större problem, så är ‘aktivisternas” ömsesidigt kompletterande kompetenser säkerligen en viktig framgångsfaktor.

Initiativtagaren känner ”alla’ ”Aktivisternas ömsesidigt kompletterande kompetenser är en viktig framgångsfaktor”

Annons Handelsgille byn och har verkat som en naturlig marknadsförare varhelst han rört sig. En företagare har nära kontakter på kommunnivå och har tidigare ansvarat för ett liknande vattenledningsprojekt.

En delvis pensionerad telekomingenjör har kontakter till branschens leverantörer och kan planera nätet med hemgjorda datorverktyg och även sköta det mesta av papperskriget. Flera mycket händiga personer snickrar byaväxelskjul, svetsar ihop kabelkärror, bygger svetsningskärra, skaffar rör, plast tunnor, cementlock med mera eller fraktar kablar och annat gods.

Sist men inte minst kan Nisse Husberg i grannsocknen genast berätta vad Liljenet inte ska göra vid varje liten stötesten — eftersom han har stött på dem alla.