Lockar Finland?
av Maria Planting Forum 1980-12, sida 34-35, 27.08.1980
Internordisk turism:
Lockar Finland e Sommarkväll ombord på Finlandsbåten. Återvändande finländare och minst lika många svenskar som är på väg ull Finland för att fira semester. I baren silter ett gäng norske nordmenn fra Norge och har så morsomt, medan et äldre par från Kgbenhavn förser sig av smörgåsbordets läckerheter i restaurangen: Pillede rejer i pyramid…
Det har ett gemensamt: I år har de valt Finland som semestermål. Finland lockar år för år allt fler turister från de övriga nordiska länderna.
1982 kommer att vara ett Nordiskt turistår. Alla fem länder är med om slorsalsningen för ökad turism inom Norden.
Centralen för turistfrämjande är den instans som koordinerar projektet här i Finland. Ännu finns inga detaljerade planer för hur det Nordiska turiståret skall genomföras för vår del, men det är klart att det redan före år 1982 behövs årgärder för att den positiva utvecklingen som nu kommit igång skall fortsätta.
Charterresorna minskar
Det finns mången mark och krona att hämta i internordisk turism. Charterresorna söderut har förlorat något av sin tidigare tjusning, och allt fler nordbor söker semesteralternativ i hemlandet eller i grannländerna.
I fjol reste ca 300 000 finländare på charterresor. I år beräknas antalet stanna vid 250 000. Utvecklingen är densamma i de flesta andra OECD-länder.
Charterresandet minskar och det ligger nära Lill hands att anta att det är en av de främsta orsakerna till att resor i hemlandet eller i de närmaste grannländerna ökar.
Vad gör vii Finland för att trygga vår beskärda del av de ökade turistströmmarna inom Norden?
Frågan går till direktör Bengt Pihlström vid Centralen för turistfrämjande 34
Internordisk turism är ingen guldgruva. Åtminstone inte ännu. Men den kan bli det, om planerade marknadsföringssatsningar bär frukt och om charterresandet fortsätter att minska. Trenden just nu är tydlig — den internationella turismen minskar i alla OECDländer. Söderns sol lockar allt färre nordbor. Vi reser hellre i vårt eget land eller i grannländerna.
— Vi produktutvecklar. ”Produkten” — resan till Finland — blir allt mångsidigare. Researrangörerna 1 Sverige. Norge och Danmark erbjuder rikligt med alternativ.
Det finns redan en uppsjö av olika slags reseerbjudanden: hotellpaket, resepaket, specialresor, gruppresor m fl. Det finns allt från budgetvänliga minikryssningar (också det en semester!) till stugsemesteralternativ för barnfamiljer. Och det finns naturligtvis också lyxerbjudanden för krösus och hans vänner. Nägot för envar, alltså.
Kampanjer
Den statliga Centralen för turistfrämjande satsar också traditionellt på olika slags kampanjer genom vilka man försöker intressera t ex våra nordiska grannar för Finland som semesterland. I Centralens marknadsföringsplan för i år kan bl a följande kampanjer nämnas som exempel 9 cn skärgårds- och båtkampanji Sverige. Målgruppen svenska seglare och molorbåtsägare intresserades genom en kampanj för Åland och kusttrakterna i Finland.
Ö i Norge lanserades ”Hjerteruten”, en kampanj vars målgrupp var familjer som åker med egen bil eller med tåg, och som informerades om semesteralternativ i Finland under mottot: Vägen till Nordens hjärta går genom Finland.
9 i Danmark har i sommar genomförts en kampanj som syftar till an intressera Själlands befolkning för Helsingfors med omnejd samt Lappland. ”Finland giver Dem hele armen” lydde mottot, och följdaktligen var en av attraktionerna guldvaskning.
De ovannämnda var endast ett exempel per land. I år arrangerades fyra huvudsakliga kampanjer i Sverige samt dessutom tre off season-kampanjer, och i Danmark hela sju huvudsakliga plus en off season-kampanj.
De flesta kampanjerna genomför Centralen för turistfrämjande tillsammans med turistnäringen, med kommersiella bolag såsom hotell, båt- eller flygbolag.
Vi strävar lill att stå för ca en tredjedel (ibland mer) av kampanjkostnaderna, då vi samarbetar med olika bolag, säger Bengt Pihlström. - Vårt mål är att samarbetspartnern skall stå för merparten av kostnaderna.
Centralen för turistfrämjande kan också i vissa fall genomföra en kampanj utan samarbetspartner. Det sker i allmänhet i länder där Finland är relativt okänt, och där man först vill börja med att skapa en image om vårt land.
1979 spår got År 1980 räknar Centralen för turistfrämjande med att satsa 7,2 Mmk på kampanjer i olika länder. Av den summan är det meningen att turistnäringen skall stå för 4,2 Mmk (ca 60 procent).
1979 var ett gott turistår för Finland. Inkomsterna från turismen ökade hos oss (med 7 procent) mer än i andra OECD-länder i genomsnitt (ökningen var 6,7 procent), och turistnäringen visade ett överskott på 174 Mmk. Det spår gott också för framtiden.
Bengt Pihlström är särskilt nöjd över dessa siffror. Det betyder sannolikt ökade anslag för turismen i budgeten, och ökade anslag betyder i sin tur större satsning på kampanjer som syftar till all göra Finland känt som semesterland.
Centralen för turistfrämjande har varit relativt försiktig i sina prognoser för hur mycket turistströmmarna från de övriga nordiska länderna kommer atl öka. Från Sverige räknar man med bara 3 procents ökning ärligen, från Norge 5. I absoluta tal är siffrorna mer imponerande — ca 83 000 fler svenskar och drygt 20000 fler norrmän väntas årligen till Finland.
FORUM 12/80
Bengt Pihlström medger all prognoserna sannolikt är alltför pessimistiskt uträknade. För Sveriges del har vi mer eller mindre nått taket — men ännu finns det många norrmän och danskar som kan intresseras för semesterlandet Finland.
Mest svenskar
Största delen av de finländska turistintäkterna kommer från Sverige. 1 fjol anlände 2757 000 personer från Sverige till Finland och 2410 000 av dem kom hit på sin fritid. Det är svårt att beräkna exakt hur många av alla dessa var svenskar och hur mänga som verkligen ”turistade” i vårt tand. Statistiken registrerade endast 251 704 övernattningar.
Tack vare den täta båttrafiken mellan Finland och Sverige är Finland ett närsemestermål för svenskarna. Finland erbjuder många olika slags semesteralternativ, allt från en kort shoppingkryssning med Finlandsbåten, ull längre familjesemestrar.
Hur upplever danskarna och norrmännen Finland som semestermål?
Centralen för luristfrämjande lät i fjol undersöka saken och kom till ganska nedslående resultat. Av danskarna har endast 3 procent besökt Finland under de tio senaste åren, medan motsvarande siffra för Sveriges del är 29 procent och för Norges del 27 procen ”Nyhetens behag”
För danskarna är Sverige, Norge och framförallt Förbundsrepubliken Tyskland mer lockande semesteralternativ, hela 36 procent av danskarna har besökt BRD under de tio senaste ären.
Största intresset för Finlandsresor visar danskar i åldersgruppen 25-49 är som har relativt höga inkomster. Det som lockar är ”nyhetens behag” och naturen. Lugn och ro, kultur, historiska sevärdheter uppger danskarna också intressera, medan prisläget anses för högt. Annal negativt uppgavs språksvårigheterna och det dåliga klimatet vara.
Största delen av de norska turisterna kommer till Finland från Nordnorge. Endast 6 procent av Norges befolkning uppges ha besökt Finland under de tio senaste Åren.
Norrmännen fäster stor uppmärksamhet vid naturen i vårt land. trots att de själva bor i et naturskönt land. Prisnivän och shoppingmöjligheterna samt möjligheterna till friluftsliv och aktiviteter är alll sådant som lockar turister till Finland.
Turismen från Norge till Finland är i mycket framträdande grad bilturism. Endast en femtedel av alla norrmän som besökt Finland uppger sig ha utnyttjat andra transportmedel än sin egen bil. I Ijol besökte 401 000 norrmän vårt land.
FORUM 12/80
Under juni och juli ökade antalet båtresenärer till Finland med fem procent. I fjol anlände 2757 000 personer från Sverige till Finland — tack vare den täta båttrafiken mellan våra lände är Finland ett närsemestermål för svenskarna.
Utnyttja kapaciteten Vi skall försöka se pragmatiskt på den nordiska turismen, säger Bengt Pihlström. — Det är ingen idé att i detta sammanhang tala med darr på rösten om samhörighet och broderskap, utan nu är det viktigt att vi jobbar för att all kapacitet skall utnytljas i så stor ulsträckning som möjligt. Sanningen idag är att hälften av Nordens holellkapacitet står outnyttjad. Hotell och härbärgen rullar halvtomm största delen av året, och det är denna kapacitet man skall försöka fylla ut. En av de största utmaningarna är att försöka fylla ut kapaciteten under off season, dvs under den tid av året då turister från längre bort belägna länder inte söker sig till Norden. Det är under den tiden som vi skall kunna erbjuda våra nordiska grannar ett intressant semestermål oavsett semesterns längd.
Maria Planting
Största delen (ca tre fjärdedelar) av Nordens befolkning tar ut sin semester under sommarperio juni-juli. För att fylla hotellkapaciteten skulle en idé (som tillsvidare tyvärr inte fått särskilt mycket genklang) vara att sprida semestrarna.
35