Lockbeten, ja - reglering, nej!

Taggar: Teman: ekonomi

Så här görs marknadsekonomin socialt acceptabel:

Lockbeten, ja — reglering, nej — Det man inte tycker om vill man förbjuda, och det man tycker om vill man göra obligatoriskt. Det här är tyvärr instinkterna hos politiker, administratörer och jurister. Men det lyckas inte. I stället borde det ges allmänna incitament till socialt önskvärt beteende.

=» Det här sade professor Assar Lindbäck vid det seminarium som anordnades av Näringslivets delegation för drygt 500 beslutsfattare i vårt land. Och fortsatte: Vi får fler och fler direkta regleringar i våra samhällen, vilket allt starkare beskär möjligheterna till decentraliserade initiativ och innovationer, just de fenomen som utvecklat de västerländska ekonomierna så enormt under det senaste århundradet.

Som exempel på lockbeten, incitament, för eftersträvansvärd verksamhet, nämnde professor Lindbäck subventioner på miljöförbättrand “verksamhet och på energisparande.

Att styra utvecklingen genom reglering går helt enkelt inte, sa han, av den enkla orsaken att centralt placerade politiker och ämbetsmän inte har någon möjlighet att skaffa sig den nödvändiga informationen från fältet, från miljoner hushåll.

I sin analys av marknadsekonomins för- och nackdelar framhöll professor Lindbäck flera gånger just den långtgående decentraliseringen av de ekonomiska besluten och den spridning av makt och initiativ som är det karakteristiska draget för västvärldens demokratiska marknadsekonomier,

Han drog en lans för små och nystartade företag, vars verksamhet regeringarna år för år gjort allt svårare genom byråkrati och detaljerade statsingripanden. — Det finns väldiga stordriftsfördelar för det enskilda företaget när det gäller att hantera myndigheter och politiker, sade han. De märker att förhandlingar med myndigheter om subventioner och regleringar ger betydligt högre avkastning än normal produktion och marknadsföring. Varför skulle en företagare då ägna sina krafter åt denna senare lågavkastande verksamhet?

Här kommer nackdelarna fram i det blandsystem av marknadsekonomi och regleringsekonomi som vi håller oss med. Men, säger professor Assar Lindbäck, också en mycket blygsamt utrustad iakttagare kan upptäcka bristerna i dagens ”öppna” västerländska samhällen — i själva

Xx

EN TRANSPORTFÖRSAKRIN verket gör man karriär just genom att kritisera bristerna, både som politiker, administratör, facklig ledare och journalist. Den kritik, som är en inbyggd mekanism för förbättringar, kan emellertid också förstöra institutioner vars förtjänster ligger så djupt att de ytligt sett inte kan upptäckas.

Visst har marknadsekonomin brister. Det finns saker som systemet inte kan leverera ”på egen hand”: kollektiva och sociala nyttigheter som det inte lönar sig att producera på grund av att de inte kan portioneras ut och säljas på marknader (försvar och polisskydd, till exempel). Miljöförstöring är en annan av systemets ”externa” negativa effekter.

Men den modifierade marknadsekonomin är den enda som kan fungera i ett så komplicerat samhälle som vårt, och den måste därför förbättras och göras socialt acceptabel. De finns ett allmänt erkänt behov av en aktiv fördelningspolitik, både när det gäller inkomster, förmögenheter, utbildning och hälsovård. Fördelningen får dock inte gå så långt att den leder till olika former av kriminella aktiviteter — tex falskdeklaration — eftersom dessa lönar sig bättre än att bedriva ”marknadseffektivitet”. Varje system som bygger på individens frihet att förbättra sin och sin familjs situation kommer alltid att leda till vissa ojämlikheter som vi måste acceptera.

Professor Lindbäck ansåg att den stabiliseringspolitik som «bedrivits efter kriget trots allt lett till att ekonomin fungerat bättre än under tidigare perioder. Men han varnade för kortsiktighet både hos regeringar och fackliga organisationer. Den pris- och lönespiral vi har haft, sade han, skulle ingen ha kommit på so idé, om den inte redan funnes: att pressa upp lönerna med 20 procent vilket sedan höjer priserna med 17—18 procent och ger en reell löneökning om endast 2—3 procent är en galenskap som skulle få en marsmänniska att spärra upp ögonen.

Assar Lindbäck sade att många människor finner konkurrens stimulerande — varför skulle de annars syssla med idrott och sällskapsspel på fritiden. I själva verket är det så att ett ”öppet” samhälle nära nog definitionsmässigt är ett konkurrenssamhälle, påpekade han. Konkurrens betyder bla avsaknad av diskriminering och av stela hierarkier för karriär. Ju mer vi är motståndare till diskriminering, efter ålder, kön, ras och social bakgrund, desto mer blir vi i själva verket anhängare av öppen konkurrens om till exempe olika jobb i samhället.

kontakt med vår transportförsäkringstjänst.

-SEK- Vi är specialister på samtliga transportförsäkringar. Försäkringar på land, till sjöss och i luften känner vi i detalj på Finska Sjö. Om Ni har fortlöpande transporter, föreslår vi ett årskontrakt, som underlättar skötseln av Era försäkringar. Det garanterar ett automatiskt försäkringsskydd för Era transporter från början till slut.

Våra transportförsäkringar är rätt dimensionerade. Vi anpassar Er försäkringstäckning efter Era beho och intressen. Vi ger också ett försäkringsskydd so är så fullständigt som möjligt. Vid skadefall är sålunda allt klart och skaderegleringen sker snabbt. Det är en kännbar fördel med snabba ersättningar, isynnerhet då man beaktar prisnivåns fortsatta stegring. En transportförsäkring i Finska Sjö kan vara heltäckande även geografiskt. Vårt haveriagentnät omfattar hela världen. Våra haveriagenter är vid behov snabbt på plats, var som helst. Då Ni behöver en transportförsäkring, tag

Vi presenterar en lösning som täcker allt den skall täcka.

FN FINSKA SJÖ

FINSKA SJÖFÖRSÄKRINGS AKTIEBOLAGET Södra esplanaden 12, Helsingfors Tel. 175166