Logistiken tvingar företagen att tänka om!
av Magnus Ivarsson Forum 1974-02, sida 26-27, 06.02.1974
Logistiken tvingar företagen att tänka om!
Våra dagars stordrift och specialisering medför större avstånd såväl mellan företagen som internt inom företagen. Inte bara försäljningsmarknaderna vidgas utan också inköpen görs över allt större områden. Därtill kommer att specialisering ofta innebär att olika moment i tillverkningsprocessen geografiskt eller lokalt skiljs ät.
Därmed får transport- och lagringsfunktionerna ökad betydelse. Medan tillverkningskostnaderna relativt sett sjunker, ökar ofta kostnaderna för transport och lagring.
Denna successiva förskjutning blir alltmera markant ju mera ett land industrialiseras. Här uppstår ett optimeringsproblem, nämligen att summan av tillverknings- och transportkostnader inklusive lagerhållning bör vara den lägsta möjliga i konsumentledet.
Det är här begreppet logistik kommer in.
Ordet ”logistics” användes i USA för 15—20 år sedan nästan uteslutande i militära: sammanhang. Det avsåg att täcka den del av den militära verksamheten som sysslade med materialförsörjningen till militära styrkor. Funktionens målsättning var att få fram krigsmaterial och förnödenheter av rätt slag, i rätt mängd, till rätt plats och vid rätt tidpunkt till trupperna.
På sistone har det militära begreppet fått sin civila motsvarighet. Man talar i företagsekonomi om Logistics Management. Detta begrepp används i amerikanskan som en synonym för inleveranser, förråd, lager, utleveranser och med dessa funktioner förknippade aktiviteter.
Det har blivit något av en företagsekonomisk nyskapelse. Medan aktiviteter som transporter, materialhantering, förråds- och lagerhållning, orderplanering, leveransplanering, emballagefrågor m m på intet sätt kan sägas vara nya för företäget, så kan man säga att benägenheten och nödvändigheten att betrakta dem som med varandra logiskt sammankopplade och varandra påverkande komponenter är ett nytt fenomen i företagsvärlden.
Det är just denna starka sammankopp 2 ling mellan de olika aktiviteterna i ett företags hela materialflöde — från inköpsstället för råvaran till konsumenten av den färdiga produkten — som ligger i ordét logistik.
Den ekonomiska målsättningen bakom optimeringsproblemen på logistikens område kan sägas vara den, att det gäller att minimera logistikens och tillverkningens totalkostnader så att marknadsfunktionen vid försäljningstillfället har en produkt till så låga kostnader som möjligt.
Logistiken betjänar tillverkning, marknadsföring
Därmed kommer vi in på de utomordentligt viktiga samordningsfrågorna mellan företagets logistikfunktion och de övriga funktionerna i företaget, främst tillverknings- och - marknadsfunktionerna.
Logistikfunktionen är en funktion som betjänar tillverknings- och marknadsfunktionerna.
Dess uppgift är att minimera kostnaderna i de enbart kostnadshöjande — men inte värdehöjande — operationer som ligger mellan råvaruställe och konsument.
Begrunda glapprummen!
Bilden nedan kan vara belysande; glapprummen är begrundansvärda nog. Med en allmän generalisering kan man säga att logistik i ett tillverkningsföretag med transportdyra varor borde innefatta:
Underlieverantör, Råvaryställe glapprum I form av och förrå
O för mycket skador på moterial O driftsstopp pg a försenade leve ranser och dylikt DO mm
Logisti »Tillverkning
O för höga transportkostnader D för mycket kapital I transpor e transporter och transportplanering, e förråds- och lagerhållningsfrågor + transport- och materialhanteringstekniska frågor « emballage-frågor, e tillverkningsplanering, e leverans-orderplanering » reklamations-, leveransbevakning och kundservicefrågor av viss karaktär e eventuellt även inköp.
Varför är företagen så tillverkningsfixerade?
Vi skall observera tillverknings- och leveransplaneringens — orderplaneringens centrala roll i sammanhanget.
Genom att programmera tillverkningen på ett tidssamordnat sätt från råvaruställe till huvudtillverknigen — har man lagt själva basen för ett effektivare transport- och förrådshållningsarbete. Detta är av allta största vikt i företag som karaktäriseras av vertikal integration, vilket ju är fallet med många företag inom kapitalvarusektorn.
I företag som karaktäriseras av horisontell organisation, som tex i livsmedelsbranschen, framträder leverans- och orderplaneringen som relativt sett mera betydelsefull. Här gäller det ju att i varje enskilt fall leverera från den mest ekonomiska lagerhållnings- eller tillverkningsplatsen.
lapprum I form av:
OD för höga transportkostnader
D för mycket kapital i transport och lage 0 för höga reklamationskostnader pga skador, för sen leverans och dylikt
O missnöjda kunder
OD mm
Forum 2/74
Man är fortfarande på de flesta håll alltför tillverkningsfixerad. Man har inte upptäckt att logistikens fält oftast rent ekonomiskt har samma betydelse som tillverkningsfunktionen.
Organisatorisk splittring
Detta beror inte sällan på organisatorisk splittring i företagen på logistikfältet.
De olika elementen och delarna som ingår i logistiken ligger fördelade på företagens traditionella funktioner: inköp, tillverkning och försäljning.
På grund av splittringen finns det ingen i ansvarig ställning som kan föra logistikens talan. Problemen döljs under de traditionella funktionernas huvudtitlar och de blir oftast behandlade marginellt. En stor del av logistikens problem röner därför endast periferisk uppmärksamhet i dagens företag.
Dags att tänka om!
Det är hög tid att på den här sektorn tänka om i företagsvärlden. Det måste skapas organisatoriska betingelser för ett effektivt arbete på ett av företagens största ekonomiska verksamhetsfält, kanske det idag ur rationaliseringssynvinkel mest givande.
Detta gör man genom att skapa en organisation av den typ bilden ovan visar:
Tillverk ning
Man uppnår genom denna organisatio en välgörande balans, en rad suboptimeringar undviks. Man kan förvänta sig en betydligt ökad verkningsgrad i företag som förstär behovet av den integration det här är frågan om.
Men det är stora svårigheter med detta. Dels av psykologisk art — här får ett antal av de högsta cheferna i företaget avstå betydande delar av sina traditio nella funktioner — och där har man ett stort hinder. Utbildningen är ett annat, På detta område finns stora brister. Någon integrerad utbildning på akademisk nivå vad gäller transporter och därtill hörande aktiviteter står idag knappast att få Men utvecklingen har startat. Frågan är inte om logistiken kommer i företagen, utan hur länge det dröjer.
(Magnus Ivarsson)
FINNLINES
VÅRA FRAKT: AVGÅNGSTIDER I FEBRUARI
FRÅN HELSINGFOR kl. 21.00 från Sumpar 15.00 från Sumpar till Travemönde hamnen
Sumparn beck kl. 21,00 från Sumparn.
till Travemönde kl. 20.00 från hamne från Sumpar ort News och Hampton Roads Sumnarn till. Travemönde kl. hamne kl. 21.00 från Sumparn
Forum 2/7 1.2. Finhearrier via Köpenhamn till löbeck 3.2. Hans Gutzeit via Kotka till Löbeck kl.
4.2. Finnhansa via Nynäshamn (Stockholm) från Södr 6. 2. Finncarrier till Löbeck kl. 18.00 från 8.2. Hans Gutzeit vla Köpenhamn till Lö 9.2. Finnhansa via Nynäshamn [Stockhol 10.2. Finncarrier via Kotka till Löbeck kl. 15.0 11.2. Finnbuilder via Hamburg och Rotterdam till Boston, New York, Baltimore, New Finnhansa via Nynäshamn (Stockholm) 20.00 från Södr 18. 2. Finncarrier via Köpenhamn till Löbec 15.00 från Sumpar hamnen
Sumpar 23.2. Finnhansa vi hamne från Sumparn
Sumparn hamnen
FRÅN KOTKA
Hietanen
Hietane 13.2. Hans Gutzeit till Löbeck kl. 18.00 från
Hans Gutzeit via Kotka till Löbeck kl.
18.2. Finnhansa via Nynäshamn till. Travemönde kl. 20.00 från Södr 20, 2. Finncarrier till Löbeck kl. 18.00 frå 22.2. Hans Gutzeit via Köpenhamn till tö beck kl. 21.00 från Sumparn Nynäshamn till. Travemönde kl. 20.00 f 24.2. Finncarrier via Kotka till Löbeck kl. 15.0 25,2, Finnsailor via Hamburg och Rotterdam till Boston, New York, Baltimore, Newpor News och Hampton Road 27.2. Hans Gutzeit till Löbeck kl. 18.00 från
Finnhansa via Nynäshamn till Travemönde kl. 20.00 från Södr 4.2. Hans Gutzeit till Löbeck kl. 14.00 från Södra Hietanen 11.2. Finncarrier till Löbeck kl. 14.00 från
Hietanen 18.2. Hans Gutzeit till Löbeck kl. 14.00 från 25.2. Finnearrier till Löbeck kl. 14.00 från
FRÅN FREDRIKSHAM 1.2. Finnmaid till Miami, Vera Cruz, Houston, Mobile, New Orleans och Tamp 22.2. Finn-Enso till Tampa, Vera Cruz, Houston, Mobile och New Orlean (Stockholm [Stockholm) rån Södr (Stockholm förnlines
Högbergsgatan 32 00130 Helsingfors 13 Tel. 20 649 81 27