Månadens person Juha Niemelä

av Janne Salonen Forum 1998-07-08, sida 30-33, 27.08.1998

Taggar: Personer: Juha Niemelä

JUHA NIEMELÄ,

VD, UPM-KYMMEN ”Annu har ingen fusion inom skogsindustrin stoppats för att marknadsandelarna skull bli för höga. ”

PM-Kymmenes VD Juha Niemelä tar emot Form i koncernledningens nya högkvarter, skogsindustrins traditionsrika högborg vid Södra Esplanaden 2, där bolagets högsta ledning har utrymmen i de Översta våningarna, med en god utsikt över Salutorget och Södra Hamnen. Få se om Juha Niemelä och Martin Granholm ibland börjar ta sina gäster till Salutorget på en kopp kaffe.

Niemeläs familj är bosatt i Valkeakoski. Yhtyneet Paperitehtaats gamla huvudort, men han åker hem främst till helgerna. Nuförtiden leder en motorväg nästan fram till Valkeakoski, och därför börjar Valkeakoski kanske ligga inom pendlingsavstånd. Men tillsvidare har han varit i Helsingfors under arbetsveckorna.

Hur kommer Enso Stora-fusionen att inverka på UPM-Kymmenes position “Stora Enso blir en bit större än vi, men vår fusion var ett likadant betydande språng. Fortsättningsvis har vi en mycket god marknadsposition inom våra huvudprodukter, framförallt inom journalpapper där vi alltjämt är världsetta. Och trots att Stora Enso blir störst i världen, står bolaget fortfarande bara för ca 4-3 procent av den globala kapaciteten”

Utvecklingen verkar gå i den riktningen att olika koncerner inriktar sig på olika produktsegment som ges mer tyngdpunkt: t.ex. UPM-Kymmene på journalpapper. Stora Enso kanske på kartong och SCA på hygienprodukter “Detta är den rätta utgångspunkten för att betrakta branschen, eftersom konkurrensen finns inom de olika produktgrupperna. Den absoluta storleken är förstås viktig för att minska den allmänna risknivån för investeringar inom denna cykliska bransch. En viss storlek krävs för att investeringarna skall ha en hanterlig nivå i förhållande till affärsvolymen. Men när en sådan kritisk massa har uppnåtts, är positionen inom det egna huvudsakliga produktsegmentet betydligt viktigare. Inom vår huvudprodukt, journalpapper, har vi en 20 procents global marknadsandel, vilken redan är betydande”

I samband med Stora Enso-fusionen nämndes Metsäliitto som en alternativ inhemsk partner. men fanns det inget

FORUM NR 7-8/9 intresse från UPM-Kymmenes sida för Enso ”Jag vill inte kommentera gångna, pågående eller framtida fusionsplaner. Jag frågar mig bara om en modell med två stora skogskoncerner i Finland vore möjlig, då man betraktar alla omständigheter”

Börjar gränserna komma emot i Europa beträffande skogsindustrikoncernernas storlek ”Inom Europa finns fortfarande ett stort antal små eller medelstora företag i branschen. Branschkoncentrationen har ännu inte hunnit så förfärligt långt. Man kan också se att Europeiska kommissionen inte enbart tittar på konkurrensfältet inom Europa, utan också har förståelse för att europeiska företag har ett behov av att vara tillräckligt starka för att kunna möta den globala konkurrensen på världsmarknaden. Och inom många produkter, t.ex. vår huvudprodukt journalpapper, är det fråga om en global marknad. Jag tror att den övre gränsen för koncentrationen kommer att ligga rätt högt. Ännu har ingen fusion inom skogsindustrin stoppats för att marknadsandelarna skulle bli för höga. Och ju mer man ser Europa som en marknad, i desto mindre grad kan en absolut nationell storlek ses som ett hinder då konkurrensmyndigheterna ju kan se att marknaderna är öppna. ”

Kan man i framtiden t.o.m. tänka sig att UPM-Kymmene och Stora Enso skulle fusioneras, eller vore detta redan för stort ”Säkerligen vore det inte för stort i globalt perspektiv. Men frågan är om det som en nordisk koncentration redan vore för stort. Det återstår att se hur stora de globala ledande företagen i branschen i slutändan kommer att vara. Nu är de största koncernernas produktionskapacitet cirka 10 miljo i 2 É i & Å É Juha Niemeläätyr

UPM-Kym mot världst på é ; ner ton per år. Och det är 3,5 procent av världens totala produktionskapacitet på ca 300 miljoner ton. Om man tänker sig att denna kapacitet i framtiden är fördelad på samma sätt som inom t.ex. bilindustrin, så att ett dussintal företag har ungefär hälften av världsmarknaden, då är även de största nuvarande skogsbolagen fortfarande små i detta perspektiv. Det visar att vi ännu befinner oss i början av denna utvecklingsprocess”

Det är spännande att finländska skogsföretag, UPM-Kymmene och Enso, har varit så expansivt sinnade. Finns det en bakgrund i att finländska skogsbolag ter sig som attraktiva arbetsplatser för finländskt management av hög klass, vilket kanske inte alltid är fallet med

Juha Niemelä i korthe « Född: 1946 i Valkeakosk « Utbildning: ekon.mag., Turun Kauppakorkeakoulu » Karriär: Yhtyneet Paperitehtaat 1971-75, marknadschef; Makrotalo 1975-77, marknadsdirektör; Yhtyneet Paperitehtaat 1977-96, senast VD;

UPM-Kymmene från 1996, VD « Styrelseuppdrag: styrelseledamot i bl.a. Rauma, Metsä-Botnia, Metsä Rauma och MeritaNordbanken; styrelseordf. i Skogsindustrin r.f. dessutom medlem i flera företags och organisationers förvaltningsråd » Gift, tre barn

FORUM NR 7-8/9 e ppe andra länders skogsindustri ”Detta är säkerligen en faktor. Och en del av samma fenomen är att skogsindustrin i Finland är så betydande. Den får uppmärksamhet på många sätt: skogsindustrin intresserar finansiärer, placerare, management, unga förmågor. Av allt detta får Finlands skogsindustri en betydande fördel jämfört med många andra länder. Nu håller skogsindustrin på att relativt sett tappa en del av denna position till Nokia. Många blivande ingenjörer studerar idag elektronik i stället för träförädlingsteknik som tidigare. Men detta ger knappast någon anledning till oro eftersom Finland fortfarande har detta kolossalt starka skogsindustrikluster, förutom skogsindustriföretagen även företag som Yalmet, Ahlström, Rauma och Jaakko Pöyry, där det finns ett stort kunnande inom t.ex. automationsteknik. Beträffande skogsindustrin är Finland i en god position idag och också i fortsättningen.”

Ur aktieägarnas synvinkel är kanske en viktig fördel av branschkonsolideringen att den tidigare ibland rätt vilda investeringsverksamheten får en bättre balans ”Man kan nog se det på detta sätt.

0 0

Den nya IWC-maskinen PM4 i Raumo körde igång vid årsskiftet. UPM-Kymmene bar världens modernaste maskinpark.

Skogsindustrin har ju traditionellt varit en mycket cyklisk verksamhet, och om man ser på resultatutvecklingen har den varit starkt cyklisk. Men om man globalt betraktar konsumtionsutvecklingen av papper är den egentligen mycket jämn. Man kan således se att industrin själv har skapat denna starkt cykliska karaktär. Det traditionella mönstret har varit att man under goda år, då resultaten är goda, påbörjar investeringar i nya maskiner och anläggningar vilka blir färdiga precis till lågkonjunkturen, varvid kapacitetsutnyttjandet och lönsamheten ytterligare försämras. Men om man nu inom färre företag börjar göra klokare beslut varvid kapacitetsutvecklingen skulle svara mot konsumtionstillväxten,skutle branschen inte alls behöva vara så cyklisk och svagt lönsam”

UPM-Kymmene har varit rätt återhållsamt med stora nyinvesteringar efter att IWC-maskinen i Raumo kördes igång. Kan man snart vänta en nyhet om något nytt stort investeringsprojekt ”Just nu bygger vi ingen ny maskin, men då man beaktar att vi har världens modernaste maskinpark, finns även den behövliga reserven lättast tillgänglig där. Då våra stora moderna maskiner förbättras och förnyas finns där en ganska stor dold tilläggskapacitet. Idag känns inte kostymen för trång någonstans, utan vi kan nu dra full nytta av både Kymmenes och Yhtyneets storinvesteringar under tioårsperioden innan fusionen genomfördes. Å andra sidan bör man komma ihåg att vi har en miljardinvestering i en ny pappersfabrik i Kina. Vi har således en förskjutning av tyngdpunkten från Europa till Asien, där också tyngdpunkten i konsumtionsökningen kommer att finnas i flera decennier framöver”

Kör maskinerna just nu med full fart ”Nej, det gör de inte, och det är bra att de inte gör det, vilket kan låta överraskande. Men också inom denna industri måste man börja ta i betraktande att konsumtionen inte är jämn över hela året, utan det finns säsongvariationer, och en klar sådan säsong variation är den europeiska semestersäsongen, då många papperskonsumerande aktiviteter minskar. Då folk är på semester minskar annonseringen, journalisterna skriver inte så mycket eftersom även de är på semester, och många publikationer har rentav sommaruppehåll. Samma gäller för förpackningar. Många varor konsumeras mindre under sommaren. Affärsaktiviteten minskar: man tar färre kopior på kontoren, och korrespondensen minskar.

Då konsumtionen minskar borde vi också producera mindre, eftersom man annars bara skulle producera i lager. Det är dock naturligt att dimensionera kapaciteten så att man även klarar av säsongtoppar.Vi får inte driva fram en situation där kunden själv tvingas samla på lager för att klara av sina säsongtoppar, t.ex. vårsäsongen, utan det är bättre att industrin har någon procents kapacitetsmarginal som under stillsammare perioder kan lämnas outnyttjad. Och det finns också andra stillsamma tider på året än sommaren, då man bör kunna minska på nyttjandegraden. Det gör man inom alla andra industrier. Av någon konstig anledning har man inom pappetrsindustrin sett det som ett ideal att ständigt kunna köra för full kapacitet, trots att konsumtionen inte följer detta mönster”

Tyngdpunkten inom nyinvesteringar i finpapper ligger numera i Asien. Fortsätter denna trend ”Tyngdpunkten för vår asiatiska satsning inom finpapper ligger för tillfället i Kina.Vi ser att tyngdpunkten i tillväxten inom finpapper även i fortsättningen kommer att finnas på sydligare breddgrader. I tropiken växer råvaran 10 gånger snabbare än björken hos oss, vilket i fingden skapar ett överlägset konkurrensläge. Men den globala konsumtionen av finpapper fortsätter att växa, och jag ser ingen dramatisk förändring på marknaden i Europa. Idealet vore att tillväxten skulle gå till de tropiska producenterna, medan den existerande produktionen i Europa skulle kunna behålla sin nuvarande produktion och närmas höja förädlingsgraden, t.ex. i riktning mot en större proportion bestrukna kvaliteter”

Har UPM-Kymmene ett behov att minska finpapprets tyngd i produktionsportföljen ”Om vi inte hade April-alliansen så vore detta säkerligen aktuellt. Men med alliansen blir vår position inom finpapper en av de bästa i världen, om inte den allra bästa, varvid finpapperet på inget sätt är en belastning för oss”

Finns det planer på att också göra någonting i Sydamerika. i likhet med t.ex. Stora ”Också en sådan möjlighet kan bli aktuell”

Finns det inom journalpapper planer på fortsatta steg i Nordamerika, efter Blandin-förvärvet ”Blandin Paper uppfyllde mycket väl vårt strategiska behov i Nordamerika. Då vi till vår export på en halv miljon ton till främst USA, har kunnat addera ytterligare en halv miljon ton lokal produktion, blev vi en av tre ledande leverantörer av journalpapper i Nordamerika. Och för detta produktsegment finns två huvudmarknader: Europa och Nordamerika. Genom förvärvet av Blandin Paper förbättrades vår marknadsposition i Nordamerika i ett slag från svag till god. Något omedelbart behov av tilläggssatsningar finns inte, men också i Nordamerika kommer en koncentration att ske inom produktionen av journalpapper, i likhet med vad som redan har hänt inom tidningspapper. I den utvecklingen avser vi att medverka”

Sågindustrin och fanertillverkningen är betydande inom UPM-Kymmene. Hur stark tyngd kommer dessa grenar att ha i koncernens utveckling ”Vi är den största förädlaren av finländsk träråvara. Tack vare sågindustrin och fanertillverkningen har vi en förädling som motsvarar virkesutbudets behov. Skogsägarna försöker i första hand få fram stockvirke, därifrån största delen av inkomsten genereras, och massaveden är för dem närmast en kompletterande produkt.

Ett rätt stort intresse inom UPMKymmene är kraftproduktionen, inte minst med nästan 50 procent av Pohjolan

FORUM NR 7-8/98

Voima. Detta kraftintresse har gett ett gott resultat. Finns det behov av att minska på denna position “Vi är en stor användare av energi, och den elkraft vi producerar i Finland, inklusive våra kraftandelar, svarar i stort sett mot våra kraftbehov. Men för att optimera resultatet både säljer och köper vi kraft, och detta har även givit ett hyggligt resultat. Vårt energiintresse är i en god balans i förhållande till våra behov, och i alla händelser vill vi ha kontroll över den energiproduktion vi behöver, eftersom Finlands energipolitik har varit en källa till osäkerhet. Men vi undersöker om vi kan frigöra kapital från detta utan att äventyra kraftanskaffningens säkerhet”

Ur aktieägarnas synvinkel har väl detta kraftintresse fördelen att det i någon mån utjämnar företagets cykliska karaktär ”Kraftintresset har den effekten på resultatet, dessutom har vi en mycket effektiv kraftproduktion. Och det måste den vara, eftersom den sydfinska granens förädling till tidnings- och journalpapper kräver mycket elenergi. Denna ödesgemenskap mellan massagranveden i synnerhet i södra Finland och elkraften har inte tillräckligt väl förståtts av politiska beslutsfattare. Genom energiskatterna är man nu på god väg att förstöra denna business.”

När får UPM-Kymmenes styrelse någon utländsk ledamot ”Detta måste ägarna överväga. Det finns två olika synvinklar: den ena är att man genom styrelsens sammansättning visar att företagets mål är att i första hand betjäna ägarna, och att företaget på alla sätt är transparent för ägarna, samtidigt som styrelsearbetet tillförs internationellt kunnande. En annan synvinkel som har framförts är att styrelsearbetets nivå sjunker om utländska ledamöter för några timmars styrelsemöten måste göra långa resor. Själv tror jag inte att denna farhåga är relevant. I slutändan torde en utländsk närvaro i styrelsen vara till fördel för alla aktieägare i ett såpass internationellt företag som UPM-Kymmene. Men detta är ägarnas sak att avgöra”

Det har varit glädjande att se att koncernchefen på bolagsstämmorna har varit mycket noga med att upprätthålla företagets tvåspråkiga profil. Är detta en medveten markering ”Ja, det är det” Q

FORUM NR 7-8/98

UPM-Kymmene vill slå rot i Asien. April-alliansen är ett led i strategin, I tropikerna växer råvaran tio gånger snabbare än björken härbemma. Bilden visar uppdrivning av akaciaplantor i Aprils egen plantskola.

UPM-KYMMENE ÄR STORT — MEN RÄCKER DESS MOMENTUM? HURUDANA ALTERNATIV TILL EXPANSION OCH KAPACITETSUTVIDGNING KAN BLI AKTUELLA?

Ledande finländska skogsjätten UPM Kymmenes chef Juha Niemelä har nu som uppgift att fundera hur UPM-Kymmene skall svara på utmaningen från nya Stora Enso, som blir ledande nordisk och europeisk skogskoncern,även om avståndet till UPM-Kymmene inte är stort, i synnerhet som pappersproducent. Stora Enso är nämligen mycket stor inom kartong, som UPM-Kymmene inte längre alls har. Uppenbarligen, även om Niemelä inte vill kommentera det i intervjun för Forum, visade även UPM-Kymmene intresse för Enso, trots att nästan enbart Metsäliitto pekades ut som en intresserad part i offentligheten.

En fusion mellan Enso och UPMKymmene hade ur många synvinklar varit en mindre riskabel affär än om Metsäliitto hade fått kontrollen över Enso, och det är egentligen helt obegripligt varför statens representanter inte seriöst övervägde att ge detta alternativ prioritet framom att för halva priset slumpa bort Enso i en fusion med svenska Stora. Men Ensos Jukka Härmälä var den som drev på Stora Enso-fusionen och ville knappast tänka sig någon annan lösning. Statens representanter, framförallt minister Antti Kalliomäki, var närmast Härmäläs lydiga in strument i affären Varför gjorde UPMKymmene inget offentligt motbud för Enso? Då hade regeringen tvingats ta sig en grundlig funderare på om Stora Enso-affären verkligen var i Ensos ägares och statens bästa intresse.

Då Stora Enso nu är ett faktum, måste UPM-Kymmene ta ställning till huruvida man i något skede skall överväga en samgång med Stora Enso, och därmed åstadkomma en klar global världsetta i skogsindustrin. Niemelä utesluter inte helt en sådan möjlighet. Stora Ensos affärstyngdpunkter är dock i viss mån olika UPM-Kymmenes, och kommer förmodligen att utvecklas något olika, i synnerhet eftersom Stora Enso är så starkt inom kartong.

I en fusion mellan Stora Enso och UPM-Kymmene skulle UPM-Kymmenes nuvarande rätt tydliga profil bli otydligare, även om kartongen är ett nog så attraktivt affärsområde, och väl kunde komplettera journalpapper. Men en kombinerad Stora Enso och UPM-Kymmene vore nästan för dominerande i Norden (dock ej i europeisk skala, än mindre globalt), och det vore då förmodligen nödvändigt med någon avyttring, £.ex. av någon tidningspappersfabrik i Finland, för att en sådan fusion skulle vara vettig och kunna gå