Marimekkos sista chans - försäljning alternativ

av Tommy Westerlund Forum 1991-07, sida 08-09, 02.05.1991

Taggar: Bolag: Marimekko Personer: Magnus Hästö

Marimekkos sista chans — försäljning alternativ

Text: Tommy Westerlund

Nu börjar Amer-ledningens tålamod ta slut. År efter år med miljonförluster tilltalar inte koncernledningen. 1991 är ett ödesår för Marimekko. Sker det inte nu en förändring är risken stor för att företaget säljs. Eventuellt finns den nya ägaren utomlands.

et har varit motigt för Mari mekko ända sedan mitten a 8380-talet. Det vill säga sedan Amer köpte företaget. Man har med alla medel försökt få upp resultatet, men tillsvidare med ganska klent resultat. Problemen har redan från tidigare varit stora och många, och den rådande lågkonjunkturen gör inte saken bättre. Ett nytt tecken på att läget är allvarligt kom häromveckan då det meddelades att Marimekkos hela personal permitteras för två veckor i sommar.

Marimekko, Armi Ratias livsverk, fyller den här månaden 40 år. De här fyra decennierna innehåller mycket av finsk designhistoria. Produkterna var något nytt och annorlunda då de kom. Marimekko blev ett begrepp, och känt långt utanför Finlands gränser. Inte minst i USA, där Jacqueline Kennedy mitt under sin makes presidentvalskampanj skaffade sig ett antal Marimekko-kreationer och blev en utmärkt mannekäng för det finländska företaget. Och på 60- och 70-talet fanns det inte en enda studielya vid Harvard där ett Marimekko-tyg inte skulle ha hängt som tavla.

Konsekvent linje?

Marimekko har under de senaste åren inte skapat stor uppståndelse med rafflande nya designkreationer, och det har inte heller varit meningen. Det är dyrt. och det lever man inte länge på. Men det betyder inte att Marimekko har vänt ryggen åt designen och ”gamla” Marimekko.

— Alltsammans bygger fortfarande Rh gamla Marimekko. Färgerna vi ä ända för finns kvar i vår Firgpalett som hela tiden utvecklas. Vi följer inte slaviskt färgtrenderna, utan vågar då och då gå emot strömmen. Också genom modigt vågad egen design. Och kvaliteten finns kvar såväl i design som material, säger Magnus Hästö, VD för Marimekko sedan 1988.

Trots Hästös intyganden om att Marimekko fortfarande gör ny design, hörs det allt oftare röster som hävdar att fantasin har tagit slut i företaget och att ingenting nytt åstadkoms.

— Tyger är bara tvådimensionella. Jämfört med exempelvis möbler går det inte att göra så mycket. Man kan bara skapa ett fantastiskt tryck. Me varumärket har haft stora problem. Helt säkert delvis på grund av det vi gjort och inte gjorb men också beroende på att världen runt omkring oss har förändrats så otroligt mycket. När Marimekko började, var tyg på kupong. Den som hade tyg gjorde business. Att Marimekko dessutom råkade sätta trevliga färger på sina tyg gjorde att det hela for iväg som med en katapult. Det var början.

Problemens storlek total överraskning

Det gick utmärkt för Marimekko, som kanske är vårt kändaste varumärke någonsin. Omsättningen och vinsten steg från år till år med undantag av någon kort djupdykning. Det kan jämföras med en askungesaga. Men en dag tog sagan slut.

1985 blev en vändpunkt. Det var Marimekkos första förlustår. Då köpte också jätten Amer upp företaget av Armi Ratias barn. Köparen visste att Marimekko inte var i bästa tänkbara skick, men tog sig ändå an det berömÅt — Det är helt klart att det inom vissa kretsar skulle bli ett ramaskri om Marimekko fick utländska ägare, men so what, säger Marimekkos VD Magnus Hästö.

da företaget. Hur dåligt det verkligen var ställt märkte man snabbt.

— Jag tippar att Amer inte skulle ha köpt Marimekko om det skuile ha blivit aktuellt två år senare. Amers strategi bygger nämligen på att köpa företag som är framgångsrika. Men ingen insåg då affären gjordes — varken vi eller de förra ägarna — hur djupa problemen var, säger Magnus Hästö.

Varför gick det då snett för Marimekko?

Marimekko gick otroligt bra, otroigt länge. På 70-talet började man med licensering, och den tog ordentligt fart såväl i USA som 1 Japan. Pengarna strömmade in och allting gick vidare av bara farten.

— 70-talet var ett årtionde då ma sökte nya lösningar. Folk ville profileta sig och det passade Marimekkos moderna stil väldigt bra. 80-talet blev däremot en katastrof. Då var det slit och släng, men också konservatism. Man tittade bakåt och det nya hade inte så stark genomslagskraft. Marimekko var inte tillräckligt gammalt för att intressera. Men företag måste ju anpassa sig till sådana här saker och där hade vi misslyckats totalt. — I samma veva gick också dollarn ner med 20-30 procent, och även marknaden började svikta. Det kunde vi inte göra så mycket åt härifrån. Till råga på allt blev importen till Finland mycket friare 1985, och det slog hårt på klädsidan.

Produktion utomlands

De första tre åren i Amers ägo gick det brant nedåt, och då Magnus Hästö tog över Marimekko 1988 gjorde företaget, som hade en 90 miljoners omsättning, en årsförlust på drygt 20 miljoner mark. Han såg två alternativ: att skära ner radikalt, eller att skära mindre och bygga vidare på det goda som finns.

— Vi var mycket väl medvetna om att det innebar en risk att välja det senare för det byggde på att få upp försäljningen. Men vi började jobb å det. Vi fick möta den internationela konkurrensen betydligt tidigare än någon annan. Därför har vi haft stora problem. I vår bransch är det svårt att skapa mervärde 1 Finland till en vettig kostnad. Alla som jobbar här är dyra. Därför sålde vi bort en produktionsdel och lade ner en annan. Det innebar en större omvälvning då också organisationen samtidigt ändrades.

Då Hästö övertog ledningen hade Marimekko 345 anställda. I dag är de 266, men då är också de nyköpta företagen Marja Kurkis och Peterzens” personal inkluderad. Det innebär at 7/1991 FIRUN vac

Marimekkos ersonal — egentligen minskat med 120 personer på tre år. Och den kommer ytterligare att reduceras något.

— Det finns möjligheter att minska radikalt ännu, men vi bar ju sett att det inte är något fel på våra produkter. Det stora problemet är att vi tidigare producerat dem alltför dyrt.

1990 — en vändpunkt?

När Hästö kom till Marimekko trodde han att bottnen var nådd. Men försäljningen fortsatte att gå neråt, trots att bromsarna sattes på. Det var en orsak till att man köpte tilläggsvolym i form av företagen Marja Kurki och Peterzens. Det gav en puff uppåt, men gamla Marimekko fortsatte att gå neråt tills det i fjol äntligen vände.

— 1990 var det första året på sex år som gav en ökning. Ökningen var över 10 procent och det är ganska mycket i det här konjunkturläget. Vi hade räknat med ännu mer, men nu är vi med säkerhet i alla fall över den värsta svackan.

Hästö kan i det här skedet inte avslöja fjolårets resultat. eftersom det

F2RUN, 7/199 vid intervjun inte ännu presenterats officiellt. Men han erkänner att man inte kom ens i närheten av det resultat man räknat med.

1991 — ett ödesår

Frågan är emellertid hur länge koncernledningen ska tolerera förluster. Amers VD Olli Laiho har redan signalerat en viss otålighet och konstaterat att det inte kan bli förlust i all evighet. Om det fortsätter, bör mer drastiska åtgärder vidtas. En försäljning av Marimekko är inte utesluten.

Kan man tolka det så att om det i år inte blir betydligt bättre, så säljs Marimekko — Till exempel så kan man tolka det! Man kan också tolka det så att något annat drastiskt måste göras, Det finns en mängd olika alternativ. men det finns nog hugade köpare. Det har kommit förfrågningar såväl från utlandet som här hemifrån.

Finns det någon tidsfrist — Inom Amer ställer man upp mål och sedan analyserar man. Vi sitter nu i en situation som vi vet att vi måste komma ut ur. Frågan är hur snabbt

Marimekko satsar på helheter. Det gäller såväl kläder som accessoarer och även inredning. RONNA och vilka värderingarna är om framtida utsikter och vad det kostar att comma dit.

Vad tänker det finländska folket om Amer ifall ”Nationalegendomen” Marimekko säljs utomlands — De flesta förstår att om ett föreag har problem och inte kan lösa dem, så måste någon hittas som kan ösa dem. Enligt den strategi som vi byggt upp kan det finnas utländska ägare som kunde vara jättebra. I och med att vi är ett nischföretag och vår hemmamarknad är så otroligt liten. Om vi hittar någon som förstår vad det är fråga om och som sitter i ett and med större hemmamarknad. kan problemen lösas mycket lättare.

Fel storlek

Om Amer inte skulle ha köpt Marimekko. och om allt hade gjorts på samma sätt som efter köper, hade Marimekko gått i konkurs senast i fjol. Men utan en stark koncern bakom sig hade man varit tvungen att välja andra lösningar utan långsiktiga investeringar. Enligt Hästö hade Marimekko 1 dag i så fall varit ett mycket mindre och annorlunda företag — men möjligtvis med ett positivt resultat.

Ett av Marimekkos stora problem är att företaget är för stort för att göra exotiska, annorlunda saker, och för litet för att göra längre serier.

— Det finns folk i vårt land som vi attraherar, som tycker om våra produkter. Men de är så få. Vi måste hitta samma målgrupp utomlands. Det har vi delvis gjort. men det behövs agenter och försäljare. Och det kostar.

Hästö låter som han börjat ge upp. men själv tror han inte att han har gjort det. utan hoppas fortfarande att det ska gå vägen.

— Men det är inte så lätt som det ser ut. Vi jobbar nu för att få upp volymerna. Vi behöver 20 procent större Omsättning för att det ska gå hyfsat. I och för sig är det inte så mycket… € Ås Den enda produktionsenhet som Marimekko längre har kvar i Finland är ett tygtryckeri med ett trettiotal anställda i Hertonäs