Mellan öst och väst

av Heidi Backas Forum 2007-10, sida 22-25, 25.10.2007

Taggar: Personer: Christian Ramberg Teman: transport

Mellan öst och väst. Åbo Hamn är porten mellan Ryssland och Skandinavien. Enligt hamndirektör CHRISTIAN RAMBERG kan Åbo dra nytta av att Helsingfors flytta sina godshamnar österut till Nordsjö.

HEIDI BACKAS TEXT, ÅBO ROBERT SEGER FOTO

Måndagsmorgonen är disigihamnen i Åbo. Klockan är lite över 8, och passagerare på väg till Mariehamn och Stockholm går ombord på Amorella. VIKING LINES passagerarfärja är det första fartyget som ska lämna hamnen denna morgon, en timme och 10 minuter efter ankomsten. Innan Amorella har fyra lastfartyg anlänt. De åker vidare på eftermiddagen eller följande dag, efter att last från Västerås, Travemiände och Raumo rullats och lyfts i land, och fartygen fyllts med ny last.

” ÅBO HAMN är porten västerut eler porten österut, beroende på från vilket håll man ser på saken”, säger hamndirektör CHRISTIAN RAMBERG. En titt på fartygslistan visar att manser på saken från både öst och väst varje dag. Bland de tio fartyg som anlöper hamnen denna dag finns till exempel rutterna Västerås -Åbo-Klaipeda, Traveminde-Åbo-Traveminde, Paldiski- Åbo-Bremerhaven och aliningrad-Åbo-Helsingfors.

Förutom att hamnen är porten mellan öst och väst, är den enligt hamndirektören Finlands centrum för Skandinavientrafik.

” Åbo är den hamn i landet som

INTERVJU

Christian Ramberg Född: 19.8.1955 i Björneborg.

Familj: frun Christel von Frenckell-Ramberg, aktiv kommunalpolitiker och fullmäktigeledamot i Åbo stad, samt fyra barn i åldern 17-22 år och en hund.

Bor: i Åbo.

Utbildning: ekono mie magister från Åbohanken.

Jobb: vd för Åbo Hamn sedan år 2000. Har innan dess bland annat jobbat med inrikestransport på Transpoint och utrikestransport på John Nurminen. Favoritfordon: ur jobbets synvinkel lastbåt privat segelbåt.

har mest trafik till Sverige. Det gäller såväl passagerare som frakt?

Men hamneni sig hanterar varken gods eller passagerare.

”Hamnens uppgift är att planera, bygga och underhålla hamnområdet, att övervaka trafiken och hyra ut byggnader och områden åt företag” Ramberg basar över en stab på 14 anställda som jobbar med allt från administration till att övervaka säkerhet, köra lyftkranar och förtöja fartyg.

”Fastän det mesta i hamnverksamheten tekniskt sett är väldigt långt utvecklat så förtöjs fartygen fortfarande med rep”

Avfärd. Klockan är 8.45 och solen tit tar fram ur morgondiset. Amorellas radare snurrar runt, fartyget är redo att lägga ut. ”Detärettminutspel. Såfort de sista passagerarna stigit ombord stängs dörrarna och fartyget far iväg” Hamnpersonalen kastar loss Amorella, som punktligt åker iväg mot fjärden Erstan. Silja Festival är på

GYLLENE

LÄGE.

Åbo hamn ä enligt vd Christian Ramberg en naturlig port mellan Skandinavien och Ryssland.

årlig underhållsservice, annars skulle hon åka ut en kvart efter Amorella. Vid 20-tiden på kvällen upprepas proceduren, men då är fartygen Viking Lines Isabella och Silja Europa. Varje dag stiger i snitt 10 000 passagerare ombord eller i land i Åbo, som är landets näst största passagerarhamn efter Helsingfors. Av all fartygsresenärer mellan Finland och Sverige åker två av tre via Åbo.

”På passagerarsidan konkurrerar vi närmast med Helsingfors?”

Christian Ramberg uppskattar att årets totala antal passagerare i Åbohamnen blir omkring 3,8 miljoner. Det är ungefär lika många som i fjol, men färre än toppnoteringen på 4,2

EB miljoner för några år sedan. Kryss ningstrafikeni Östersjöregionen är på väg upp, och det märks även i Åbo.

”Färjetrafiken påverkas i sin tur mycket av hur nya fartyg rederierna har i trafik. TALLINK SILJA flyttar snart Galaxy från Helsingforslinjen till Åbolinjen. Också Viking Line har förnyat sina fartyg?”

Fler containrar. Medan antalet passagerare sjunkit en aning, så växer godstrafiken via Åbo Hamn. Speciellt stark är tillväxten för bilimport och containertrafik, som vardera ökade med en femtedel under fjolåret. Konkurrensen på Östersjön blir också allt hårdare .

”Våra konkurrenter för godsransporter är de övriga hamnarna i Finland och i Baltikum, och gällande transporterna till Ryssland konurrerar vi med alla hamnar i Östersjöregionen.”

Men varuströmmarna är enorma, och enligt Ramberg finns det tillräckigt med gods för alla att transportera. Enbart Finlands sammanlagda export och import uppgår till cirka 100 miljoner ton per år.

71 Ryssland växer ekonomin med cirka 7 procent om året, och varuransporterna brukar följa tätt efter.

”Motorvägar till sjöss är ett miljövänligare alternativ än lastbilstransporter på land”

Hamnarna i Ryssland klarar inte av att hantera allt gods, och därför utnyttjar man de finska hamnarna”

De största hamnarna i Ryssland finnsi S:t Petersburg och Primorsk.

”I Ust Luga byggs nu en containerterminal, som är tänkt att bli framtidens stora hamn. Men det dröjer ännu ett tag innan den är färdig?”

Nordsjö inget hot. I Finland vänds många blickar mot Nordsjö i Helsingfors. Ramberg har flera gånger fått frågan om vilken betydelse den nya godshamnen i huvudstadsregionen kommer att ha då den öppnas för trafik nästa år. Hans uppfattning är att inverkan inte blir särskilt stor för Åbo.

”För både Åbo och Hangö är det bra att hamnen flyttas österut. Det hade varit besvärligare för oss om hamnen hade byggts på västra sidan av Helsingfors. Konkurrenssituationen är en annan för Kotka. Eftersom vii Åbo satsar på trafiken till och från Skandinavien kan det rentav förstärka vår roll att hamnen i huvudstadsregionen flyttas österut”

Lyftkranar. I Västra hamnen, där terminalerna för containertrafik och roro-trafik finns, står sex ståtliga lyft ranar, bjässar som kännetecknar att det är en godshamn. Men nuförtiden står lyftkranarna oftast oanvända. ”Trenden går allt mer mot enhetstransport där lasten är färdigpackad i containrar och långtradare. dagens läge är det sällsynt med lösgods som lyfts i land ett och ett.”

Största delen av trafiken i Åbo Hamn är ro-ro-trafik, där lasten rullas ombord och i land. Fartygen blir större och turerna tätare vilket ger snabbare transporter. Kravet är samtidigt att lastandet och lossandet ska gå allt fortare.

705 procent av transporterna i Åbo i dag är rullande gods. Under de senaste åren har vi byggt till flera terminalbyggnader där lasten färdigt surras på så kallade mafivagnar, så att de är klara att genast dras ombord?”

En åktur runt lastningsområdet visar att det är varor av varierande slag som åker via Åbo. På asfaltplanerna står fritidsbåtar som är på väg till Norge och Danmark. Bredvid dem finns en pappersmaskin, uppdelad på flera mafivagnar, på väg till ett pappersbruk någonstans i världen. En bit ifrånstår klarröda grävskopsliknande låga fordon. De är transportmaskiner för gruvor som enligt adresslapparna ska till Tacoma i USA och Fremant FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2007 ”Eftersom vi i Åbo satsar på trafiken till och från Skandinavien kan det rentav förstärka vår roll att hamnen i huvudstadsregionen flyttas österut. e i Australien från fabriken i Åbo. En bit ifrån står finländska byggelement och importglas från Frankrike.

På hamnområdet finns även halar där importerade kläder lossas och an förvaras hängande, och där man färdigt kan förse plaggen med pris lappar.

Med tåg ombord. Kors och tvärs över hamnområdet löper tågskenor. Åbo har landets enda hamn för tågfärjor, alltså fartyg för tågvagnar.

”Tunga varor passar bra att transporteras på räls”, säger Ramberg. Tågvagnar med järnstänger och stålplattor väntar på att köras ombord på spåren som fortsätter på fartyget. ylskåp från Italien kommer på tågvagnar till Finland via Traveminde.

På hamnområdet finns spår med såväl finländsk som europeisk spårbredd, så att de europeiska tågvagnarna kan föras i lager utan att man först måste lossa lasten. I en nybyggd omlastningsterminal kan man lossa eller lasta vagnarna eller flytta över varornatill ett annat fordon. I en närliggande omaxlingshall kan man alternativt byta hela hjulparen på tågvagnarna så att hela vagnen är klar för transporten vidare.

”Det blir allt vanligare med intermodala transporter, där man kombinerar olika transportslag, till exempel tåg och fartyg”, säger Ramberg.

Tåg och fartyg är en kombination som sitter bra också då miljöfrågor inom transportbranschen diskuteras.

”Tillsammans med hamnarna i Stockholm, Hamburg och Rostock har vi arbetat för att befrämja transporterna till sjöss. Motorvägar till sjöss är ett miljövänligare alternativ än lastbilstransporter på land”

Logistikjätte. En plats där olika transportformer konkret möts är SCHENKER CARGOS nya logistikcentral, som är byggd på området där ovAKos stålfabrik tidigare fanns. Sjöväg, järnväg och landsväg strålar samman i den 22 000 kvadratmeter stora hal len som blev färdig i april i år. Hallen byggdes av Åbo Hamn och är uthyrd på tio år till Schenker Cargo, ett av världens största logistikföretag.

”Utrymmena har från första början varit i full användning. Vi kommer senare att bygga en lika stor hall till, en tomt finns reserverad här mittemot”

Hamnområdet i Åbo är i dag totalt 225 hektar stort, och av det är två tredjedelar utbyggt.

”Vi har ännu kapacitet att utöka. Men allt kan inte byggas ut, eftersom det också behövs utrymme för den interna logistiken”

Byggprojektpågårruntomihamnområdet. Den ökande bilimporten kräver stora ytor.

”Här ska vi riva de gamla, slitna hallarna och asfaltera så fort vi kan. Området är redan reserverat av en bilimportör”, säger Ramberg och pekar ut över det som ska bli en uppställningsyta för 3 000 bilar.

Precis intill planeras ett lastningsställe där långtradarchaufförerna kan köra upp importbilarna på långtradarflaken.

”Nästa sommar kommer här ändå att i stället för importbilar stå hyttelement till mer än 2 000 hytter för AKER YARDS nya kryssningsfartyg i Genesis-serien”; berättar Ramberg.

Lyxkryssarvarvet ärenekonomisk motor med stor effekt på hela regionen. Effekten syns även i hamnen.

”Varvet fungerar som en stor sammansättningsfabrik. Det behövs mängder med varor och halvfabrikat för en lyxkryssare?”

Förstorar ut i havet. Då landområdet inte räcker till för Åbo Hamns behov bygger man till i havet. En vik fylls ut för att ge plats för nya kajer, terminalbyggnader och parkeringsområden. Målet är att allt ska vara klart år 2015.

”För utfyllnaden tar vi tillvara sprängsten från vattenreningsverket i Kakola och muddringsmassor från Aura å, som efter att de lyft > ÅBO HAMN : v cirka 3000 fartyg per år.

Pp erarhamneniFinland med 3.7 miljoner = Landets ti ta ham bilimport efter Hangö och Kotka. portera nängd m fördubblat på fyr ken som t a Åbo Hamn är den enda ham nd. På hamndet fin ningen joner eur ma Hamnen ansva rar för att by, ochunde tonen har 140 anställda. På hela hamnområdet jobbar cirka 2000 personer.

upp ur havet blandas ut med cement och aska för att stabiliseras”, säger Ramberg.

Åbo stad som äger hamnen har överlag haft en positiv inställning till utvecklandet av hamnen.

”Staden har förstått att hamnen har en stor ekonomisk betydelse. Varje år får staden fem miljoner i hyra eller avkastning. Hamnen sysselsätter dessutom cirka 2 000 personer direkt på hamnområdet och cirka 7 000 om man räknar med dem som indirekt har jobb via hamnen”; säger Ramberg.

Striktare övervakning. Nästa fartyg som väntas till Åbo Hamn är Estraden från Paldiski i Estland. På skärmarna i kontrollrummet ser hamnövervakarna via VTS-systemet (Vessel Traffic System) var fartyget befinner sig, och får fram information om farten, så att de kan räkna ut om den förväntade ankomsttiden håller.

Hamnövervakarna håller också koll på vad som händer på hamnområdet med hjälp av 27 kameror, utplacerade i hamnen och ute i farleden. Med Wimax-teknik kommunicerar kamerorna trådlöst med kontrollstationen. En kamera finns vid Beckholmen vid Hirvensalo, där farleden är som mest trång.

”Ibland varnar vi mindre fartyg, såsom skärgårdsbåten Rudolfina och passagerarångbåten Ukkopekka, och ber dem vänta tills de stora fartygen åkt förbi”

Terrorattackerna i USA har lett till strängare övervakning också inom hamnarna. Hamnområdet är omgärdat, och för att komma in genom portarna krävs en godkänd RFID-tagg.

”På samma sätt som på en flygplats, så skainte vem som helst kunna komma in på hamnområdet. I Norden har hamnarna traditionellt varit öppnare, men bevakningen är bra här ändå. Speciellt följer vi med lastning ochlossning, och vi vet av erfarenhet vilka portar som är kritiska när fartygen kommer och far”