Mera information

av Boris Westerlund Forum 1985-14, sida 38-39, 25.09.1985

Taggar: Teman: information

Får aktiespararen tillräcklig bokslutsinformation? Idag är både de existerande och de potentiella aktiespararna tvungna att nöja sig med bokslutsinformationen sådan den presenteras i bolagens årberättelser. Är den tillräcklig — och framför allt, är den tillräckligt begriplig? Boris Westerlund, VVD på Paulig, efterlyser mera skräddarsydd information för aktiespararna — det gagnar i längden bägge parter.

nder de senaste två åren har i U fackkretsar livligt diskuterats det fin ländska — bokslutets — inforrmationsgrad. Och några av de större företagen med omfattande internationelt verksamhet har t om på eget initiativ gjort ingrepp i sina resultat- och balansräkningar med målsättningen att höja informationsvärdet hos sitt bokslut. För detta har man skaffat Bokföringsnämdens tillstånd, emedan det inneburit avsteg från gällande redovisningsmässiga spelregler.

Det motiv som framförts som stöd för de ovannämnda ingreppen har varit att göra bokslutsinformationen lättare att utnyttja också internationellt, samt att presentera en möjligast korrekt bild av företagets verksamhetsresultat och finansiella ställning. Kravet på en mera internationellt utformad information har stötts genom hänvisning till internationella rekommendationer som t ex IAS.

Min avsikt är inte att ifrågasätta värdet av dessa motiv då jag i det följande vill fästa uppmärksamhet vid en annan viktig grupp av informationskonsumenter, nämligen aktiespararna. För både de existerande och de potentiella aktionärerna gäller, att de för sin bolagsinformation är praktiskt taget helt beroende av bokslutsinformationen så som den presenteras t ex i bolagets årsberättelse. Och ju längre distansen är mellan aktionären och företaget, dess högre är i regel beronedet av denna enda informationskälla. Vid utvecklandet av bokslutsinformationen måste vi därför också ta aktionärens behov tillräckligt i betraktande.

38

Bokslutsinformationen begränsningar

De spelregler som i dag styr den finländska bokslutspraxisen (främst avses Näringsskattelagen, Bokföringslagen samt bindningen mellan bokslut och beskattning) leder till att informationen som den presenteras i bokslutet inte alltid kan utnyttjas som sådan. Den bör i regel utvärderas och analyseras m ht följande 1. Genom att bedriva aktiv bokslutsstrategi utjämnar företagen som bekant sina årsresultat till att motsvara den vinstnivå som — dividendutdelningen = förutsätter. Därför måste man från bokslutet kunna utläsa vilken effekt dessa åtgärder haft på det synliga årsresultatet. Och de kan vara både positiva (förstärkande) och negativa (upplösande) till sin natur beroende på om årsresultatet varit gott eller svagt.

2. Inflationen kan på grund av för låga materialkostnader och för små avskrivningar leda till att resultatbilden förvrängs. Det uppstår en skenvinst, som inte är något. Därför är en analys av inflationseffekten mycket viktig.

Det är alltså väsentligt att vi ger vår bokslutspresentation en sådan utformning att läsaren utan alltför mycket eget merarbete får fram dessa informationer. Det kan ske bla så att 0 resultaträkningen görs I en mer informativ form så som i det följande beskriv inflationens effekt på årsresultatet illustreras i en fristående analys bland resultatkommentarerna.

Informativ resultaträkning

Den utveckling av bokslutspraxisen som skett på 1980-talet bland de stora finländska företagen kan för resultaträkningens del sammanfattas | följande 1. Som avskrivningar observeras etter driftsbidraget s k planmässiga avskrivningar, vilka beräknas lineärt på det historiska anskaffningsvärdet. Baserade på möjligast objektiva antaganden om den teknisk-ekonomiska brukstiden — skall dessa avskrivningar representera kostnaden för det fysiska slitaget.

2. Alla med finansieringen sammanhängande poster samlas på ett enda fält i resultaträkningen. (”Finansieringans kostnader och intäkter”). Räntekostnaderna flyttas sålunda upp från sin nuvarande plats.

3. Skillnaden mellan de planmässiga och de i bokslutet gjorda avskrivningarna observeras på en separat rad omedelbart före de egentliga bokslutsreserveringarna, dvs som en del av bokslutsstrategin

Fördelarna med dessa ingrepp är bla fö jande & Driftsöverskottet är tack vare de planmässiga avskrivningarna fritt från bokslutsstrategi, och är därför ett användbart lönsamhetsmått — vilket det hittills inte varit.

e Man får en helhetsbild av finansieringens totalkostnader genom att avläsa en enda salderingsrad.

9 Man får fram ett från bokslutsstrategi rensat totalresultat efter planmässiga avskrivningar och finansieringskostnader, men före ”övriga intäkter och kostnader” (driftsfrämmande).

• Resultatet före reserveringar och skatter är en viktig utgångspunkt för bedömning av den verktiga vinsten. Också detta resultatbegrepp är nytt i resultaträkningen Man kan alltså peka på en stor del för bättringar som den nya utformningen av re sultaträkningen leder till. Det återstår att hoppas att också våra spelregler förändras så att denna praxis ”legaliseras”.

Tilläggsanalyser — men hurdana?

Förutom med en moderniserad resultaträkning och tillhörande inflationsanalys kan resultatinformationen utökas med bla följande rapporter 1. Verklig vinst beräknad efter planmässiga avskrivningar och skatt men före bokslutsstrategi ger aktionären en uppfattning om vilken företagets totala vinstoch utdelningskapacitet var. Man bör dock observera, att en på resultaträkningen baserad verklig vinst alltid är ett nominal- och inte ett realresultat, varför också här borde inbyggas en inflationsanalys.

14/1985 FRUN 2. Verklig vinst per aktie (Earnings per share, förkortat EPS) uttrycker vinsten i mark per aktie, och gör det möjligt att bla utvärdera bolagets dividendpolitik. Observera också här frågan om inflationen.

3. Avkastningen på bolagets totalkapital (ROA) illustrerar som bekant vilken totalförräntning man nått på bolagsnivå, dvs vilket totalresultat som står till disposition för den kollektiva vinstdelningen. Tyvärr är metoderna för mätning av avkastningsgraden mycket varierande, och olikheterna i tolkning gäller både kapitaloch vinstbegreppet. I vårt land har emellertid under de senaste åren en speciell mätmetod vunnit terräng, nämligen den som lanserats av Företagsanalyskommissionen (Yritystutkimusneuvottelukunta) och brukar kallas ”Avkastning på placerat kapital” (Sijoitetun pääorman tuottoaste). Denna metod andvänds av bankernas företagsanalytiker, men den förekommer dessutom också I en del dagsoch veckotidningars bokslutsanalyser. Fördelen med denna metod är att man lätt finner jämtörelsematerial från andra finländska företag. Kom dock i håg att denna metod mäter enbart det kompensationskrävande kapitalets avkastning. Allt räntefritt främmande kapital lämnas utanför kapitalbasen.

4. Det egna kapitalets avkastningsgrad illustrerar vilken förräntningen blir på företagets eget kapital sedan ränta och skatt erlagts. För aktionären är detta i regel en värdefullare information än totalkapitalets avkastningsgrad, emedan den sammanhänger med dividendkapaciteten.

Man brukar särskilja två varianter av det egna kapitalets avkastningsgrad 9 Avkastning på kalkylatoriskt eget kapital (Return on Equity, förkortat ROE) där man i kapitalet inkluderar hela det balansmässiga egna kapitalet samt den del av de totala reserveringarna som inte utgör latent skatteskuld (40—50 946). Värderingsposter som sammanhänger med värdeförhöjning på anläggningstillgångar brukar likaså inkluderas i det kalkylatoriska egna kapitalet. Kapitalbasen är alltså mycket heterogen.

9 Avkastning på aktiekapitalet (Return on shareholders’ Equity, förkortat ROEg) har som av namnet framgår enbart aktiekapitalet som kapitalbas. Detta är alltså en direkt mätare på dividendkapaciteten uttryckt i procent.

I båda varianterna är vinstbegreppet “verklig vinst” som den beskrevs i det föregående.

Det egna kapitalets avkastning är en funktion av den totala förräntningen (ROA), det främmande kapitalets räntenivå (i) samt skuldsättningsgraden (S/E). Förutsatt att ROA > i, kan ROE förbättras genom ökad skuldsättning. Man engagerar alltså främmande kapital att ar FÖRUN 14/198 beta på villkor som är fördelaktigare än den totala förräntningsnivån i bolaget. Detta kan uttryckas i följande formel: ROE=ROA+(ROA — i)x SE (26).

Men ökad skuldsättning har som bekant sina egna nackdelar. En tillräcklig soliditet är viktig bla vid kreditvärdighetsbedömningar. Också här föreligger alltså ett optimum.

5. Effektiv ränta är för den individuella aktionären sannolikt den värdefullaste mätaren. Den tar hänsyn till beskattningen, och den kan dessutom anpassas till individuella beskattningsförhållande //Utdelningsnyttan a SA annen 2/0 Aktiens Nbeskattningsvärde /

Effektiv ränta =

Utdelningsnyttan kan vara alternativt bruttodividend före aktionärens alla skatter, nettodividend efter personlig marginalskatt, eller nettot efter marginalskatt och förmögenhetsskatt. Det sistnämnda bör anses som det mest relevanta speciellt i de fall då man vill jämföra nyttan av aktiesparandet med andra former av placeringar.

6. P/E-talet (pricekarnings-ratio) är intres sant närmast för börsnoterade bolag, där dag för dag objektiva marknadspriser på aktierna noteras. Talet anger förhållandet mellan det pris man har erlagt eller står I beråd att erlägga för en viss aktie och den vinst (EPS) bolaget senast redovisat. Talet svarar på frågan: ”Hur

Aktionärens analy många års vinst har jag betalat för aktiem?” PIE-talet påverkas via marknadspriset av en mängd olika faktorer som t ex Ö företagets image, dess framtidsutsikter, tillväxt osv Ö branschens utsikter $ företagets dividendpolitik osv Detta är en analys trämst för potentiella aktionärer som ännu inte gjort sina placeringsbeslut utan står inför en valsituation.

Bokslutsanalys för aktionären

I nedanstående rapport har uppsamlats sådan med årsresultatet sammanhängande information som är av central betydelse för aktionären. Rapportens inledande del (rad 1—4) innehåller endast allmänna uppgifter om aktiestocken, medan på raderna 5—16 återges uppgifter om utdelning och resultat. Raderna 17—19 återger effektiv ränta l—IH.

Det är självklart att de flesta av dessa analyser är värdelös information, om inte mottagaren kan tillgodogöra sig den. Därför är det viktigt att företagsledningen gör tillräckliga satsningar på al veckla ett sådant företagsekonomiskt språkbruk i företaget som så många som möjligt kan förstå och använda sig av. Vi har för länge sedan passerat den tid då stereotypa balans- och resultaträkningar passivt fick svara för hela den ekonomiska bokslutsinformationen.

Boris Westerlund [=