Miljövård i Sverige
av Bengt Arhippainen Forum 1970-20, sida 12-15, 16.12.1970
Taggar: Orter: Sverige Teman: miljövård
Avloppsvattenrening är inte nog: Hornborgarsjön restaureras.
Jordbruksministern, statsrådet Ingemund Bengtsson har en nyckelposition inom svensk miljövård. De centrala förvaltnings- och tillståndsmyndigheterna sorterar under hans departement, och han är dessutom ordförande i bla miljövårdsberedningen och nationalkommittén för det europeiska naturvårdsåret.
Sextiotalets intensiva miljövårdsdebatt ledde till uppvaknande, och grovarbetet för att komma till rätta med miljövårdens problem kom igång. Under sjuttiotalet måste grovarbetet följas upp och finputsningen sättas in.
Sverige tog år 1968 initiativet till en konferens om den mänskliga miljön inom FN som ett uttryck för vår uppfattning om nödvändigheten av att med samlade insatser möta allt det som idag hotar mänsklighetens framtid. Konferensen skall hållas år 1972 i Stockholm.
e Den första punkten i vårt handlingsprogram för miljövårdsarbetet blir att vidga och utveckla det internationella miljövårdsarbetet, att göra miljövården världsomfattande.
Vi är medvetna om svårigheterna bakom ett sådant initiativ i en värld där elände och fattigdom existerar sida vid sida med överflöd.
Man hävdar ibland att kostnaderna för att förbättra miljön kommer att kräva en sänkt levnadsstandard. Varje sådant påstående är ett uttryck för kortsynthet och begränsning. Kostnaderna för miljövård är ett led i standardhöjningen, inte ett hinder för den.
e Den andra punkten i vårt program blir därför att verka för ett allmänt accepterande av miljövärdena som en väsentlig del av vår levnadsstandard.
12
Forum har bearbetat utdrag ur hans anförande vid konferensen Naturvård 1970 i Stockholm senaste månad. En intervju med generaldirektör Valfrid Paulsson, chef för svenska naturvårdsverket fyller ut bilden.
På miljövårdsområdet är det kanske viktigare än på något annat område att försöka se in i framtiden. En målmedveten, grundlig genomgång av alla de faktorer som berör oss gör vårt handlande säkrare, vårt tvång mindre, vår frihet större.
e Den tredje punkten i framtidens miljöprogram blir skapandet av de instrument som gör det möjligt att med större säkerhet planera för framtiden utan att miljövärdena behöver åsidosättas.
Allt för länge har vi levt i föreställningen om vatten och luft som oförstörbara tillgångar. Idag vet vi att denna föreställning är falsk. Trots att vi inte varit overksamma, trots att en lång rad åtgärder redan satts in för att motverka föroreningen återstår mycket att göra.
e Den fjärde punkten i vårt handlingsprogram blir att intensifiera vattenvårdsinsatserna så att vi under sjuttiotalet löser alla nu kända vattenvårdsproblem.
Senast 1975 bör alla tätorter, senast 1980 bör hela det svenska näringslivet ha en tillfredsställande avloppsvattenrening. I luftvårdshänseende är vår situation inte jämförlig med förhållandena i världens stora städer. Men detta får inte tas till intäkt för passivitet inom luftvården.
e Den femte punkten i vårt handlingsprogram blir att senast 1975 ha fått bukt på den tilltagande luftföroreningen. Vi bör ha minskat svavelhalten i vår eld Forum 20/70
Den statliga miljövårdsförvaltningen i Sverige är väl centraliserad, och de statliga resurserna betydande. På regeringsnivå svarar jordbruksdepartementet för miljövården. Regeringen har också tillsatt ett rådgivande organ, miljövårdsberedningen.
Under jordbruksdepartementet sorterar Statens naturvårdsverk, som är den centrala förvaltningsmyndigheten, och Koncessionsnämnden för miljöskydd, som är den centrala tillståndsinstansen.
I länen handlägger länsstyrelsens naturvårdssektioner miljövårdsärenden. På det lokala planet vilar ansvaret för dessa frågor på skilda kommunala organ.
Förutom naturvårdsverket har vissa andra förvaltningsmyndigheter uppgifter på miljövårdsområdet. Domänverket och Skogsstyrelsen sköter nationalparker och naturreservat, Lantbruksstyrelsen planerar markanvändningen och Statens planverk svarar för den fysiska samhällsplaneringen.
ningsolja till högst 1 9/o, ha fått fram bilar med sådana motorer och avgasreningsanordningar att man kan tala om den avgasfria bilen samt ha genomfört kraven om helt blyfri bensin. Vår miljövårdspolitik kan få genomslagskraft endast om den är fast förankrad hos människorna. All politik utgår från människornas krav. Den breda uppslutning i kampen om en förbättrad miljö som fåtts till stånd är glädjande.
e Den sjätte punkten blir att genomföra den långa rad av åtgärder som krävs för att motverka den tilltagande nedskräpningen av vår natur.
Häri Behövs den enskilda människans stöd. Inga åtgärder hjälper om hon inte bidrar, och vi hyser förhoppningar på att den allmänna våg av miljömedvetande som sveper över landet skall kunna motverka nedskräpningen. Miljöförstöringen är väsentligen en följd av den tekniska utvecklingen, och det är genom ett systematiskt utnyttjande av tekniken som vi kan och skall skapa en bättre miljö. Om vi med dé personellt och ekonomiskt begränsade resurser som står oss till buds skall kunna få fram tillfredsställande resultat krävs det samordning och målinriktning av forskningsinsatserna.
e Den sjunde punkten i vårt handlingsprogram för miljövården är att få till stånd en sådan samordning och inriktning av våra resurser att problemen kan lösas.
Statens naturvårdsverk tillkom 1968 genom sammanslagning av ett större antal statliga institutioner, nämnder och byråer. Verket är den centrala förvaltningsmyndigheten för naturvård, vari inbegrips natur-, vatten- och luftvård, rörligt friluftsliv, jakt och viltvård. Till verket hör vidare ledning och främjande av forskning och undersökningsverksamhet inom naturvården.
Generaldirektör Valfrid Paulsson är chef för naturvårdsverket. Han har tillbringat en stund med att svara på Forums frågor.
— Hur har naturvårdsverket och den statliga insatsen i miljövårdsarbetet utvecklats sedan 1968 — Det statliga anslaget för naturvårdsverket var år 1968 115 miljoner kronor, år 1970 220 miljoner. För nästa år har vi bett om 288 miljoner. Anslaget för naturvårdsverket har utgjort omkring 80 9/o av statsverkets totala miljövårdsbudget. Härav utgör myndighetsanslaget, alltså löner och omkostnader för naturvårdsverket en blygsam del, för år 1970 12 miljoner. De stora posterna är de bidrag vi betalar som stöd för byggandet av kommunala avloppsreningsverk och till luft- och vattenvårdande åtgärder inom industrin.
— Bidraget till kommunala avloppsreningsverk var 1968 40 miljoner, för 1971 har vi bett om 125 miljoner. Industrin skall få 50 miljoner om året i fem år med början år 1969.
— På vilka grunder har detta statsstöd till industrin fastställts — Vi utgår från att industrin själv skall stå för miljövårdsinvesteringarna vid nyanläggningar. Redan etablerade anläggningar beräknas kräva miljövårdsinvesteringar på en miljard kronor under femårsperioden 1969—74, varav statsstödet utgör 25 9/0 eller 50 miljoner om året. Ingen anläggning kan dock stödas till mera än 25 ?/o av kostnaderna.
— All slags industri får klara sej på lika villkor. Vi hoppas att detta statsstöd under en begränsad tid skall påskynda åtgärder. Svensk industri behöver egentligen inget särskilt | Vänd!
BERÄKNADE EMISSIONER, 1000 T/Å 100 [C z 800 z Xx 2 z & 5 WH -600 rid vx r£A zz Du
HH 400 XF na vo > Oo DS o- 200 DF =o50eoss] 1955 1965 1975
Forum 20/7 1009 R 80 60 40 200
SVAVELDIOXID TILL ATMOSFÄRE 1955 1965 197! 13
Demag-kranar byggs i 14 europeiska lände 18.000 gånge monterades denna skylt 1969
Enbart i Europa! 14 företag tillverkar Demag-standardtraverser till 63 ton. Namnet på skylten varierar, men över gränserna tillverkades tusentals traverser med
Demag-standard-komponenter. Så många i Europa. Demag-kranar ser Ni överallt i världen. Och så långt når Demag-service.
ALGOL
Södra Kajen 8, Helsingfors 1 14 Forum 20/7 stöd — om en viss tid måste andra industriländer genomföra samma reningsprogram och vi har igen lika villkor.
— Vilka förbättringar i miljön väntar man sej att det pågående reningsprogrammet skall ge — Det ställer sej omöjligt att i detalj prognosera de förbättringar som kan nås genom vissa renings- och skyddsåtgärder. Det går emellertid heller inte att vänta på att alla samband utretts innan åtgärder vidtas, vi skulle då komma på efterkälken. Vi måste handla efter indicier och tendenser. Detta är så mycket lättare som vi har en folkopinion som kräver åtgärder utan att fordra en i förväg garanterad utdelning på investeringarna.
— Risken att vi skulle göra för mycket är dessutom liten. Det är svårt att tänka sej en framtida situation då miljövårdskostnaderna igen skulle minska.
— Vad I vår framtid inger naturvårdsverket bekymmer — Det finns en hel del man har anledning att vara misstänksam gentemot.
— Vad vi önskar veta mera om anges bäst genom fördelningen av vår forskning. Av totalt 8 miljoner år 1968 gick ungefär 2,5 miljoner till vardera av forskning i biocider och biologiska effekter och till forskning i vattenvård, ungefär 0,5 miljoner till vardera av forskning i luftvård, i naturvård och i viltvård. — En uppenbar brist är avsaknaden av lagstiftning för att rå på miljöfarliga produkter. En produkt kan vara miljöfarlig vid tillverkning, användning eller destruktion — Blir det bättre eller sämre inom vattenvården — Utsläppen av biologiskt syreförbrukande material i vattendragen har varit på nedåtgående sedan 1966, utsläppen av växtnäringsämnen, närmast då fosfor, sedan 1969.
— Den nuvarande snabba takten för utbyggnad av kommunala reningsverk är glädjande, liksom också den frivilliga överenskommelse vi kunnat nå med tvättmedelsproducenterna beträffande minskning av fosforhalten i tvättmedel. Denna har redan sjunkit till 80 9/9 av sitt toppvärde, vi avser att slutligt få ner fosforhalten till 50 2/0 av detta värde.
— Man kan säga att vidtagna skyddsåtgärder i vissa avseenden haft en omedelbar, tillfredsställande effekt, medan i andra avseenden effekten blir märkbar först efter en viss tid. Och vi forskar som sagt vidare.
— Naturvårdsverket har också prioriterat sjuttio sjöar för restaurering. Det är fråga om fall där enbart minskning av avfallsbelastning ej räcker, en direkt reparation behövs.
— Regeringen har fastställt endast det första steget i naturvårdsverkets luftvårdsprogram i fem steg. Hur skall detta ses? — Våra program för minskning av svavelhalten i eldningsolja och för rening av bilavgaser var upplagda i fem steg. Regeringen har fastställt genomförande av det första steget, och kommer i tur och ordning att fastställa också de övriga. Genom att ta besluten i portioner kan vi få tillfälle att anpassa vårt förslag till den tekniska utvecklingen, med femstegsprogrammet som ram,
See
SÅ
Generaldirektör Valfrid Paulsson, Statens naturvårdsverk.
— Vi tror oss förresten nu ha stoppat ökningen i emissioner av svaveldioxid och bly till atmosfären.
— Enbart rening av bilavgaser är emellertid ingen lösning på sikt. Tills dess femstegsprogrammet för rening av dessa är genomfört bör vi ha fått fram en ny typ av bilmotor och nya bränslen. En ny typ av bilmotor räcker inte för att lösa trafikens miljöproblem. Vi har kvar bullret som är lika viktigt — man måste tänka om i fråga om stadsplanering.
— Vad övrigt borde vi fråga er om — Landskapsvården. Vi ser aktiv landskapsvård som någonting mycket viktigt.
— Hänsyn måste tas till landskapsvården när man planerar nya industrier, kraftverk, trafikleder och bostadsområden. Dessa påverkar landskapet, och ingreppen bör göras så skonsamma som möjligt. Det krävs numera, som ett exempel, ett särskilt tillstånd för att öppna sandgrop i Sverige. Man måste presentera planer för uttag, städning och återställande av landskapet.
— Det är inte endast nyanläggningar som hotar landskapet. Inom jordbruket har nya, rationella arbetsmetoder och igenväxning av nedlagd odlingsmark lett till att den typ av öppet landskap vi vill se håller på att försvinna. Vi vill inte ha granskog överallt. Det har beräknats att sammanlagt 200 000 ha måste vårdas för att vi skall få behålla det traditionella, svenska landskapet.
— Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar för år 1970 över 20 miljoner för att användas för sådant vård- och röjningsarbete, som skett dels som arbetslöshetsarbete, dels som skyddat arbete för olika grupper av handikappade.
-— Så har vi ju »landskapsvården» i stort. Civildepartementet gör en riksplan, som skall stå färdig år 1971, och här möter man ideligen situationer där olika samhällsintressen står mot varandra. Vi behöver såväl rekreationsområden som hamnar och kraftverk, men ställvis, som på västkusten, börjar vi få ont om utrymme.
ASBJÖRN HABBERSTAD 8
Konsulter i teknisk och ekonomisk rationalisering ALEXANDERSGATAN I19A 8, HELSINGFORS 10, TEL. 664210 ÅR
NORGE — DANMARK
FINLAND — SVERIGE
Forum 20/7 15