Minirecessionen över
av Mikael Ingberg Forum 1996-12, sida 08, 12.12.1996
Ha konjunktur e puls
MINIRECESSIONEN ÖVER
FINLANDS VIKTIGA EXPORTMARKNADER I EUROPA HAR KRYAT PÅ SIG. NÄSTA ÅR KAN VI KOMMA UPP TILL EN
TILLVÄXT PÅ ÖVER 4 PROCENT.
ör ett och ett halvt år sedan d.v.s. på våren 1995, publi cerade den internationella va lutafonden en rapport enlig vilken de flesta EU-länderna bland dem Tyskland och Frankrike, förutspåddes få problem med att klara av konvergenskriterierna för den monetära unionen EMU. Som en följd bl.a. av denna rapport utsattes frangen i början av sommaren 1995 för spekulation med högre räntor som följd. Regeringen Juppé presenterade ett sparpaket för att lugna finansmarknaden, en regeringskris följde, och under hösten 1995 drog en strejkvåg över Frankrike. Grunden för den minirecession, som drabbade kontinentala Europa under hösten 1995 och våren 1996, var därmed lagd.
Denna minirecession drabbade också oss i Finland. På grund av de ekonomiska problemen i Mellaneuropa sjönk exportefterfrågan kraftigt under hösten 1995. Företagen inom skogsförädlingsoch den tunga metallindustrin var tvungna att ta till produktionsstopp och permitteringar. Under hösten minskade industrins produktionsvolym därmed avsevärt — och tillväxten i totalproduktionen avstannade. Ännu under de två första kvartalen i år var BNP-tillväxten anspråkslös: under första kvartalet växte BNP med 1,4 procent jämfört med året innan och under det andra kvartalet med 1.6 procent.
Bättre utsikter
Under hösten i år har emellertid utsikterna för den ekonomiska tillväxten förbättrats, både ute i Europa och därmed också här hemma.
De ekonomiska nyheterna från Mellaneuropa har under hösten varit positivafe än tidigare. Företagens konjunkturförväntningar har förbättrats speciellt i Tyskland och Storbritannien, medan utsikterna i Frankrike och Italien fortsättningsvis är relativt dystra. I Tyskland har också tillväxten i industriproduktionen
Mikael Ingber accelererat, närmast beroende på att exporten har börjat växa som en följd av att D-markens försvagning. Trots en fortsatt växande arbetslöshet verkar alltså motorn i den europeiska ekonomin komma upp i varv.
Det faktum att tillväxten åter har tilltagit på våra viktigaste exportmarknader har också inneburit att Finlands €xport- och produktionstillväxt igen har tagit fart. Speciellt uppenbar är förändringen inom träförädlingsindustrin. Industrins framtidsförväntiningar har under hösten också blivit allt mer optimistiska. Denna spirande optimism dokumenterades för ett par veckor sedan i industrins egen konjunkturbarometer. Även denna tidskrifts chefsbarometer Prognos-Forum som publicerades i senaste nummer sällade sig till optmistkören. Minirecessionen inom exportsektorn verkar därmed vara slut.
Tillväxten upp mot 4 procent
Den avmattning av tillväxten i industriproduktionen, som alltå nu börjar var över, hann aldrig sprida sig till hemmamarknaden. Uncdler de senaste åren har konsumtionsefterfrågan vuxit rätt stabilt. Detaljhandelns volymtillväxt har legat på en hög nivå, antalet nyregistrerade personbilar har vuxit kraftig, konsumenternas syn på framtiden har fortsättningsvis varit optimistisk, Under denna höst har dessutom bostadspriserna börjat stiga kraftigt och ökad aktivitet har noterats inom byggnadsbranschen. Även om investeringsverksamheten i övrigt knappast kommer att kontribuera avsevärt till totalefterfrågan, frågan också framöver kommer att växa relativt kraftigt.
En ökad exportefterfrågan och en fortsatt stabil tillväxt på hemmamarknaderna har under de senaste månaderna också gett utslag: BNP-tillväxten har enligt statistikeentralens månadsindikator accelererat upp mot 4 procent under tredje kvartalet. Detta innebär att totalproduktions tillväxt sannolikt stannar på 2,5-3 procent som medeltal under innevarande år.
Mot denna bakgrund är den upprevidering av forskningsinstitutens prognoser för tillväxten under nästa år. som har vidtagits under de senaste veckorna, föga överraskande. Nästa år kan vi gott komma upp till en tillväxttakt på över 4 procent. &
Ekonomiska prognoser för 1996
Prognosinstituten bar justerat sina prognoser för i år att bli mer postiva. BNP-tillväxten var på våren bara 1,5 procent men blev snabbare mot hösten. 1997 blir tillväxten änn kraftigare, tror de flesta prognosmakare.
FORUM NR 12/96