Mönsterskyddet - en kvartsmesyr

av Arne Baltscheffsky Forum 1977-03, sida 14-15, 23.02.1977

14

Birmingham Brighto — Intermat — byggnads branschen …..sserere 04.06.—07.06. fräsar ere rer rr 14.05.—17.05.

27.02.—03.03. « 23.03.—27.03. « 20.04.—24.04. 10.05.—13.05.

— VVS-branschen .. — Pälsvarumässa .. — Interstof — Scanplast………..-. 09.03.—12.03. — Bilutställning ……… 30.03.—02.04.

Hannover — Didacta —

AV-branschen ……… 07.03.—10.03.

— Vårmäss — Ligna — träförädling … Kanto — Vårmässa……..ssse> 11.04. —26.04,

Köl — Interzum — möbler ….. 14.05.—17.05.

Köpenhamn — Modevecka — Food — livsmedel .

12.03.—15.03. » 13.03.—17.03. 12.03.—19.03.

28.05.—04.06.

— Vårmässa ……..>« …> 14.04.—18.04.

Möänchen — Ispo— sportartiklar …. — Bauma — byggnads branschen …..ssrsrse 10.03.—14.03. — Modevecka …ssrerrsre 13.04.—17.04.

senesar ekrar erna 08.05.—12.05. srrsssrrrar rss se 09.05.—12.05.

— Bok- och pappershandelsbranschen . — Sima — lantbruk . — Prét å Porter .. — Ytbehandling — Interclima porerna 06.06.—09.06. srrrrrsa tare r rad 06.05.—09.05.

USA och Kanad — Montreal — bokmässa .. 14.04.—22.04 — New York — möbler …. juni

Mässor våren 1977 -broschyren samt boknin på alla TATA-byråer.

— IEA mekanisk hantering . 16.05.—20.05.

fererer rer rr rna 16.05.—20.05.

05.06. —09.06. « 09.06.—12.06.

19.04. —22.04. 22.04. —25.04, 25.04. —28.04. 18.05.—21.05.

17.03.—20.03. 29.03.—01.04. 11.05.—14.05.

24.02.—27.02.

”06.03.—09.03. 26.03.—29.03. 09.05.—12.05.

Pr mk 118 142 915 124 1610 137 a TlLGAE

Finlands mönsterskyddslag fyller snart sex år, Den firar födelsedag den första april, en händelse som ser ut som en tanke. Lagen var på sin tid efterlängtad av många, men även kritiska röster hördes. I dag har vi haft denna lag så länge att det kan vara dags att se hur systemet fungerat i praktiken. Var det en bra lag elle en dålig vi fick den första april 1971 = Man kunde ha väntat sig att statistiken skulle visa klart stigande siffror från år till år om det verkligen var angeläget att kunna mönsterskydda produkter i vårt land. Mönsterskyddet är ju inte bara öppet för finska medborgare, utan det står såväl företag som enskilda från hela världen fritt att begagna sig av vår mönsterskyddslag för att skydda frukterna av sin formgivningsverksamhet. Någon större rusning av ivriga mönsterskyddssökande har vi emellertid aldrig fått se. Statis tiken över antalet inlämna- de mönsterskyddsansökningar uppvisar överhuvudtaget inte någon klar tendens till ökning. Istället tycks behovet av mönsterskydd ha blivit mättat redan under det första året och antalet inlämnade mönsterskyddsansökningar har sedan dess knappast alls förändrat sig. Statistiken för år 1976 har ännu inte publiceråts, varför vi får hålla oss till vad siffrorna för åren 1971—197 visar. Utgående från årssiffrorna får man för hela femårsperioden ett aritmetiskt medeltal på 57 inlämnade ansökningar per månad, alltså inte ens två per dag — från hela världen. Denna siffra håller sig dessutom så konstant från år till år att man baxnar, Under inget av de fem åren har avvikelsen varit större än =7 2, Det synes verkligen finnas fog för påståendet att behovet av mönsterskydd har blivit mättat — och det gick fort.

Maskineriet kärvar

Nu skulle man ju tro att en praktiskt taget konstant belastning av patentverkets mönsterskyddsavdelning vore nära idealet för vår trögtänka byråkrati. Så enkelt är det dock inte. Naturligtvis har staten i sin vishet från början underdimensionerat det organ som har till uppgift att behandla mönsterskyddsansökningarna, så att det inte ens klarar av två per dag, för att därige FORUM 3/7 nom säkerställa att vi också inom denna sektor skall få det ständigt växande berg av obehandlade ärenden som vi har inom snart sagt alla andra områden av den offentliga förvaltningen. Vidstående diagram visar hur vackert man har lyckats få antalet vid årets slut obehandlade mönsterskyddsansökningar att växa från år till år. Genom att dra ut kurvan litet längre kan man sluta sig till att vi kommer att ha 3000 obehandlade mönsterskyddsansökningar ungefär år 1980 och 5000 någon gång i mit Ai ten av 1980-talet — om man inte gör någonting åt saken förstås — men varför skulJe man det?

Behövs mönsterskyddet?

Det torde stå fullt klart att någon form av mönsterskydd behövs, särskilt med tanke på den höga nivå på vilken — formgivning och design ofta står i vårt land. Frukterna av våra designers skaparmöda — i stort och i smått — kan inte säklöst utlämnas åt vem som helst för fri plagiering. Däremo 1972.- 1774 1976

A = antalet oavgjorda mönsterskyddsansökningar vid slutet av varje kalenderår.

värden är utmärkta med - FORUM 3/7 1978 1980 år

Den officiella statistiken torde det stå lika klart att det nuvarande mönsterskyddssystemet är misslyckat och snarast möjligt borde reformeras,

Eftersom ingen riktigt vet hur mycket ett beviljat mönsterskydd sist och slutligen skyddar — ja, det låter hemskt, men läget på den punkten är faktiskt inte bättre i något annat land — verkar det meningslöst att lägga ned stor energi och stora kostnader på att detaljgranska varje enskild mönsterskyddsansökan för ätt utröna huruvida mönstret uppfyller kravet på absolut nyhet ock övriga registrerbarhetskrav. Ett första steg mot ett förnuftigare mönsterskyddssystem skulle därför vara att slopa prövningen av mönsterskyddsansökningarna och enbart. registrera datum för den rättshandling som inlämnandet av en mönsterskyddsansökan innebär. Så gör man exempelvis i VästTyskland, ett land med ett mycket långt utvecklat industriellt rättsskydd och förnäma traditioner på detta område. Förfarandet skulle snabbt eliminera den nu ständigt växande högen av obehandlade ärenden.

Lätta på kraven!

Följande steg mot ett förbättrat mönsterskyddssystem kuhde vara att luckra upp nyhetskravet. För registrerbarhet krävs nu absolut nyhet hos mönstret, vilket faktiskt är ganska orimligt. Det innebär bla. att ett mönster som förts ut på marknaden inte längre kan registreras, och det är troligen just konsekvenserna därav som lett till att vårt nuvarande system har blivit en flop.

En god design utgör på sätt och vis ett varumärke för sin skapare. För registrering av ett varumärke krävs emellertid inte att det är absolut nytt. Det räcker med att inte någon annan tidigare har registrerat samma varumärke för likartade

Mönsterskyildet — en kvartsmesy varor. Däremot gör det ingenting om varumärkesinnehavaren själv använt sitt varumärke vid marknadsföringen av sina varor innan han besluter sig för att registrera det. Det vore rimligt att mutatis mutandis tillämpa denna princip även på mönsterskyddet.

Vidare kan man fråga sig om det verkligen är rimligt att mönsterskaparen skall vara tvungen att inlämna en formell mönsterskyddsansökan för att överhuvudtaget kunna åtnjuta något skydd för sitt mönster. Om vi jämför med situationen på upphovsrättens område, finner vi att till och med det förfärligaste pekoral och den eländigaste hötorgskonst utan några som helst åtgärder från upphovsmannens sida åtnjuter skydd i femtio år efter upphovsmannens död. Varför skall då den stackars mönsterskaparen ha det så illa ställt? Här kunde det igen vara lämpligt att tillämpa en princip från varumärkesrättens område. Användning och inarbetning av ett varumärke ger samma skydd som registrering. Något liknande kunde med fördel få gälla även för mönster.

Gör något nu!

Om något skall göras för att få bättre fason på vårt mönsterskydd, borde vi passa på nu under rådande lågkonjunktur. När hjulen rullar för fullt under den högkonjunktur som vi alla hoppas på och längtar efter, är det mindre lämpligt att rucka på spelreglerna. Behovet av reformer är väl de flesta ganska ense om. Vårt nuvarande system fungerar nog inte så bra att vi skulle kunna slå oss till ro och känna oss nöjda. Jag hade först tänkt säga att ’ vårt mönsterskyddsystem blev en halvmesyr, men vid närmare eftertanke har jag ångrat mig. Det blev ingen halvmesyr, på sin höjd en kvarts.

Arne Baltscheffsky [ 15