Mot triadekonomi: Japan, USA och Europa 90-talets världsmakter

av Ragnhild Artimo Forum 1990-16, sida 12-14, 25.10.1990

Taggar: Personer: Bertil Sjögren Teman: ekonomi

MOT TRIADEKONOMI:

Japan, USA och Europa 90-talets världsmakter

Text: Ragnhild Artimo

Kapitalism handlar om att ta reda på vad kunden vill ha, och vara häst på ett leverera det. Japan är bäst på det nu, säger Bertil Sjögren på Indevo. Det bästa är att

Europa kan bli precis lika bra. Men det gälle genast.

att börj apitalism för vi fram, säger BerK: Sjögren frejdigt. Det har man ov att säga idag.

”Vi”, det är Bertil Sjögren, en av Indevos grundare, och idag styrelseordförande i Indevo med London som bas, och Michael Silva, även han managementguru och författare till talrika böcker på gebitet. ”Vi” har satt ihop det första 1992-verket som getts ut I USA. Europe 1992 & The New World Power Game på förlaget John Wiley & Sons i New York är en kort (301 sidor!) introduktion i den nya businessvärldsordningen, ett schackspel med tre kungar: Japan. USA och Europa. Och, säger Bertil Sjögren, vi i Europa måste bli duktigare.

Japanerna — ja, ja, ja Den som under 80-talet hann tröttna på allt tjat om japanerna kan sluta läsa här. och skippa hela boken förresten. För det är Japan som — tillsammans med de nya tigerstaterna eller små drakarna, stryk det som ej önskas — sätter standarden för ekonomisk framgång på 90-talet. Hur? Med samma koncept som hittills visat sig så mördande effektivt. Genom att ta reda på vad marknaden vill ha och ge marknaden vad den vill ha. vid rätt tidpunkt. — Var och en som kör bil, använder en kalkylator, knäpper på en dator eller exempelvis fotograferar inse 1 — Kapitalism, säger Sjögren, har blivit den prefererade metoden att producera och distribuera varor och tjänster. Andra ord är ”marknadsorientering”, ”fri konkurrens”, ”marknadskrafterna" och “”blandekonomi.

d hur genomgripande den japanska ekonomiska explosionen inverkat på våra liv, säger Sjögren.

— En indikator på Japans position som ledande teknomakt är en lista över japanska tekniska tilltag som Fortune publicerade senaste år och som inkluderar bla en bandspelare stor som en tändsticksask, utan kassetter eller rörliga delar, HDTV, översättande telefoner. energisnål luftkonditionering. miniatyr-PC och robotar som slipar betong, syr, tvättar fönster . . .

Men: 1 ultratekniska Japan är bara vartannat hushåll anslutet till det kommunala avloppssystemet. Skomakarens barn har (haft) dåliga skor.

— Den nya generationen japaner bryter med de gamla traditionerna av ett sparsamt, enkelt och arbetsamt liv och vill i stället konsumera, helt i harmoni med den globala shoppingtrenden.

Den välkända hemligheten bakom Japans kommersiella segrar är den nationella industripolitiken initierad av MITI (Ministry of Internatinal Tra de and Industry) 1 slutet av 70-talet. en ekonomisk överlevnadsstrategi som blev en överlägsenhetsstrategi med JOT i makroskala: just on time produkter, med rätt kvalitet, till rätt priser, producerade med en marknadsträffsäkerhet som bara rätt kunskap om marknaden kan ge. Den kunskapen har i åratal systematiskt uppsamlats av JETRO i potentiella marknadsländer världen runt. JETRO, Japan External Trade Organisation, har varit det japanska näringslivets öga och öra i världen och en förutsättning för den fram till 1988 raskt växande bruttonationalprodukten. Fortfarande ligger tillväxten, rejält över 3 procent, över euro- och USA-procenten. men utklassas redan av de hungriga tigerstaterna.

Sjögren komprimerar den japanska offensiven i siffror: 2 procent av världens befolkning svarar för 15,7 procent av världens bruttonationalprodukt. Eller, i andra enheter, 123 miljoner människor producerar till ett värde av 2737 000 000 000 USD (1989). Procenttalet är alltså nära åttafaldigt. Nordamerika kommer på god silverplats: 4,4 procent av befolkningen, 33,2 procent av BNP — drygt sjufaldigt procenttal. Men Europa, med 8,9 procent av världens befolkning klarar av att producera för bara 25.7 procent av globala BNP — knappa trefaldigt procenttal. Fy på Europa!

Varuhandeln makterna emellan är också en avslöjande indikator: Japan säljer till USA för 85 mrd USD per annum men köper för bara 3 mrd (hörde vi någon ropa ”Protektionism”?). Till Europa = EG-länderna säljer Japan för 38 mrd USD men köper för mindre än hälften. drygt 17 mrd USD. På USA-Europa-axeln är det bättre balans: USA säljer till EGländerna för 59 mrd USD och köper därifrån för 85 mrd USD — siffrorna är från 1987.

I skuggan av 1992

Står Soluppgångens land inför en solnedgång? Har den ekonomiska darwinismen löpt linan ut? Sjögren och Silva menar i Europe 1992 att de japanska företagen, som under hela 80-talet drivits av viljan att erövra världen. och gjort det ett land i taget, drömmer mardrömmar om Europa 1992. En gränslös marknad och ekonomisk makt, med över 320 miljoner konsumenter och en total-BNP på 4300 mrd USD är en ny oprövad motspelare på det globala brädet, och blir nyårsnatten mot 1993 den tredje ekonomiska världsmakten och utmanar Japan och USA.

Det betyder en ny spelsituation i stället för den Japan varit van vid oc 16/1990 FORUM

Foto: Mitsubish är förtrogen med. Det nya enade Europa kommer om situationen så kräver att också utgöra en mycket enad front i businesskriget: om japanerna nekar att köpa spanska apelsiner, kan japanska biltillverkare finna att porten smäller igen för dem till a!la EG-länderna. Då får Japan svälja den beska medicin de själva serverat i åratal. Europa å andra sidan enas för överlevnad som säkraste sättet att klara konkurrensen med Japan och USA.

På hemmaplan har Japan också problem. De japanska konsumenterna har genom åren fått betala överpriser för produkter som sålts långt billigare till utlandet (låter det bekant?). och vill inte längre finna sig i att betala den japanska exporten. Den biologiska tidsbomben tickar, som i andra industriländer: medelåldern på befolkningen kryper uppåt vilket betyder brist på arbetskraft i dynamisk och kreativ ålder. Japanerna har faktiskt planer på att rekrytera arbetskraft från storproducenten Kina. Samtidigt håller alltfler länder på att framgångsrikt kopiera det japanska sättet att arbeta och marknadsföra.

Bertil Sjögren berättar en solskenshistoria, sann — SKF Hofors, som producerade 550 000 ton stål i året, tyckte att det inte var nog. Nu åker vi till Japan, sa VD Göran Lundberg, och så chartrade han en jumbo och packade in ledningen, middle management och facket. De hade fått lov att styra studieresan till ett japanskt stålverk i samma storleksklass, och efter en vecka åkte de hem med nya idéer i bagaget. Japanerna ska vi slå, sa de till varandra. Och två år senare var SKF Hofors uppe i 825 000 ton. och efter ytterligare ett år 950 000 ton. I år lär dom gå över miljardstrecket.

Det är fler företag som gjort på samma sätt. Att det betalar igen sig beror, säger Sjögren. på mekanismen Awareness — Understanding — Implementation.

— Man måste se att det går att göra en sak på ett annat och bättre sätt,

FORUM, 16/199 förstå anatomin i det bättre sättet, och sen bara göra det så.

America the Beautifu 1992 är inte en historisk vändpunkt bara för Europa, utan har också ett starkt symbolvärde för USA: då har det gått ett halvt årtusende sedan Columbus upptäckte Amerika. Det var européernas ankomst som formade Amerika till vad det är idag, och djupt under skillnaderna mellan amerikanskt och europeiskt finns fortfarande ett kinship som i den nya ekono miska världsordningen = (vinnarna emellan) kan betyda naturligare liaisons på axeln USA-Europa än på axeln Japan-Europa.

80-talet har varit ett blåsigt decennium i det amerikanska näringslivet, konstaterar Sjögren och Silva. Skuldfinansierade buy-outs och junk bond gjorde Wall Street till en farlig djungel 20 med klara drag av ekonomisk kannibalism, och investerare lyssnade hellre till corporate raiders än budskapen från företagens ledning 1 en rapsodi som utmynnade i en skärande disharmoni i oktober 1987… och 1989. Samtidigt har USA haft problem med en föråldrad industristruktur på mång ”USA, EG och Japan uppvisar en nedgång i den dynamiska åldersgruppen 20—-39-åringar. Inom Pacific Rim är det en växande befolkningskategori. vitala sektorer, och med en folkutbildningsapparat som allt klarare inte håler måttet. Ändå åtar sig författarna att sticka hål på fyra betydelsefulla myter om = efterkrigsdecenniernas Amerika 1) ”USA har misslyckats ekonomiskt.” Visserligen har USA:s ekonomiska världsdominans minskat sedan kriget, från 40 procent av världens totala BNP 1940 till 26 procent 1987; fortfarande en förstaplats, med EG som tvåa med 22 procent och Japan trea med 11 procent.

2. ”Amerikas eftersläpande produktivitet.” Låg produktivitet på enstaka sektorer är inte lika med låg totalproduktivitet. Amerikas produktivitet på alla sektorer sammanlagt (industri. jordbruk, tjänster) är fortfarande världsbäst och ökar med i snitt 4 procent per år. Japan, uppvisar en produktivitet som ”bara” är 93 procent av USA:s, och Västeuropa 85 procent.

3. “USA har förlorat handelskriget.” Myten har sin förklaring i förväxling av handelsunderskott med handelsvolym. USA svarade (då boken gick i tryck) för 18 procent av världens totala export följd av (dåvarande) Västtyskland, 13 procent, och Japan, 12 procent.

4. ”USA har hamnat i teknologiskt bakvatten.” Denna myt, medger Sjögren och Silva, innehåller en del sanningsenlighet. Men vad USA klart förlorat på chipssektorn. tar USA in på softsidan, för att generalisera. Och — även om Japan leder i elektronik och robotik, är japanerna mindre framgångsrika i teknologi på sektorer som jordbruk, genetik, aviation, läke Tha starting Changes Ihal wN raw nom TMS BEVSÖTA Europe . «Me :

Sjögrens och Silvas gigatrendbok valdes till Fortunes Book of the Month i juni. Den ser massiv ut men är faktiskt lättläst — och rolig.

1 medel och vapen. Författarna menar att USA:s teknologiska konkurrenskraft som helhet taget är ohotad.

— Att köpa och sälja har blivit människornas dominerande sysselsättning. och regeringar världen runt har

De nya konsumenterna har begär, inte behov

Den nya konsumtionen är global: alla länder köper och säljer.

Indevo i världe börjat restrukturera sig för att vara rustade för konsumtionskriget där segrarna vinns med varor. inte vapen, säger Bertil Sjögren. — Och konsumenterna fokuserar sig på vad de vill ha snarare än på behov. Vi behöver en ny Maslow-ruta med begärshierarkier . ..

Informationsinvasionen. som föder begär hos den internationella konsumenten, har, säger Sjögren, samtidigt skapat en ny politisk maktfaktor. Förr behövde regeringarna inte bry sig om andra medborgare än elitklassen — dem med tillräckligt med pengar och land att påverka nationens öden. Idag är nationerna beroende av inte bara sin förmåga att sälja varor och tjänster, utan också beredskapen att köpa dessa. Det handlar om reciprocitet,

Det flernationella (i 14 länder!) konsultföretaget Indevo har sina rötter i Sverige där Indevo AB grundades 1971. Affärsområdena är Top Management Consultants TMC, Rekrytering och urval, SES (ursprungligen Scandinavian Executive Search) — där Indevo varit först i världen med 2årsgaranti för vissa uppdrag på toppnivå — samt Marknadskommunikation och Finans. Koncernledningen består av trion Ulf Hubendick, Jan Persson och arbetande styrelseordföranden Bertil Sjögren.

Indevos omsättning på koncernnivå 1989 var ca 300 Mmk och totala antalet anställda ca 500 varav 262 konsulter.

Indevos motto är ”Frigörandet av affärsmannaskap och fokuserandet av resurser.” Verksamheten inriktas på strategisk företagsutveckling, förverkligandet av uppställda strategier och utvecklandet av företagets verksamheter och funktioner. Utgångspunkten är kundens aktuella situation som man genom konsultarbetet strävar att förbättra.

De flesta av Indevos klienter är internationella — eller håller på att bli det.

I Finland är DI Berndt Karsten VD för Oy Indevo Ab. Indevogruppen i Finland har en årsomsättning på ca 40 Mmk och 75 anställda, varav 35 konsulter — flera av dem är ingenjörer, vilket också avspeglas i den industriinriktade kundprofilen. Indevo i Finland har 11 dotter- och delägda bolag på områden som management consulting, managermentutveckling, rekrytering, business-to-business-marknadsföring, kommunikation och utbildningstjänster.

Globala Indevo har poolat sitt kunnande med det amerikanska internationella konsultföretaget Bain & Company och 90 procent av koncernens aktier ägs nu av ett gemensamt holdingbolag. RA ömsesidighetsprincipen: för att få åtnjuta privilegiet att exportera produkter till ett annat land. måste exportören tillåta det importerande landet att sälja varor på sin marknad. Här har Japan sedan årtionden nationellt dåligt samvete, och ett framviskat ”reciprocitet” i Tokyo utlöser ofelbart förvirring och fruktan: Japan tilläts länge obegränsad export ute, och starkt beskuren import hemma, och man börjar inse att det kan gå med ensidig handel som med dinosaurerna (Sjögren undviker artigt att hänvisa till paralleller i Finland, gällande investeringar och företagsköp i EGländer.)

Det är konsumtionsdimensionen som är den mest betydelsefulla för E — En dimension av den fria rörligheten i EG är att man får jobba var man vill. De unga européerna rör sig mycket, och den vägen skapas en värdegemenskap som stärker eurokänslan och kommer att förändra Europas karta, säger Bertil Sjögren, styrelseordförande för Indevo.

1 1992. Det blir världens största konsumentmarknad då de enskilda EGländerna sammansmälter till en enda gigantisk handels- och konsumtionsmaskin. vars offensiva och defensiva potential kan förändra hela den internationella arenan. Denna marknadskraft kommer att vilja säja sitt ord om reciprocitet. En intressant fråga blir i vilken omfattning konsumenter i USA. Japan och EG kommer att samarbeta och växelverka för att bevaka sina intressen och sin rätt att konsumera på egna villkor.

En intressant fråga blir också i vilken omfattning Norden kan göra sin röst hörd i denna dialog mellan giganter. Norden, noterar Sjögren. är t ex inte involverat i förhandlingarna om EG-standardiseringen.

— Nu måste Norden in i en större gemenskap, om inte den nordiska levnadsstandarden ska bli lidande. I ett läge där politikerna går ut och tar upp lån så att vi ska ha råd att konsumera finns det anledning till bekymmer. Värt att observera är att tyskarna vill ha Norden med i Europa för att det är ”ordning och reda” med nordborna… och vi vill väl inte att Norden ska bli ett tekreationsområde enbart. ett Lappland för rusningströtta EGmedborgare? Min övertygelse är att Sverige är med i EG inom fem år. 16/1990 FORUM,