När börjar nedgången?

av Mats Kockberg Forum 1979-20, sida 06-09, 19.12.1979

Taggar: Teman: ekonomi

prognos/panele rums prognospanel 1980:

ANSLAL AA SLA | . Ä AA prognos/panelen p

Forums prognospanel sammanträdde i sedvandlig ordnin för att inför årsskiftet spå den ekonomiska utvecklingen under kommande tolvmånadersperiod. Det labila inter nationella läget medförde en spridning i prognosmakarnas åsikter. Vi går mot sämre tider — det var någonting panele kunde enas om. Men när bryts den positiva utveckling vi nu är mitt uppe i? På hösten eller redan på våren?

Eller kanske först år 1981 a En lång rad frågetecken hopade sig i protokollet då Forums

E : lym (varor): +/=9/6 > ;Industriproduktlon (volym). +/-—9/o7 => |sFabriksindustrins. Investeringar (volym) -Färdligställda bostäder (1 000): Skogsavverkningar (volym) +/—/o 3ruttonatlona!lprodukt BNP (volym) +/—"/o Arbetslöshet “/o “Inflation: (konsumentens prisindex dec-dec) ;.köntagarnas. realförtjänst. (ärsmedeltal):+/—to Bankernas: Inlåning (nominellt). +/=="/ö Impoörtvolym: (varor). +/=="/o : ”Bytesbalansen +/— (mrd mk (talen anger förändringar I förhållande till föregående år) 1) Frågan. tämnades obesvarad ; :

Pekka TT prognospanel samlades för att spå den ekonomiska utvecklingen under

Gösta Mickwit år 1980. Det osäkra läget i USA, den globala monetära krisen, politiska konflikthärdar runt om i världen med konsekvenser för bl a energiförsörjningen för med sig en spridning i prognosmakarnas uppfattningar. Sammanfattningsvis konstaterade panelen att utvecklingen kommer att vara gynnsam under början av år 1980 varefter pendeln snabbt väntas ändra riktning. Jämfört med siffrorna under den senaste lågkonjunkturen ser nästa år ut att bli ett gott år. Mycket tyder emellertid på

Tauno Ran att vändpunkten kommer att nås under år 1980, och en viss pessimism präglade därför panelens spådomar.

Prognospanelen bestod denna gång av PL Pekka Korpinen, chef för Ar ekonomiska forsk(TTT), bankdirektö betarrörelsens ningsinstitut

Kalevi Kosonen, chef för Föreningsbankens avdelning för ekonomisk forskning, professor Gösta Mickwitz, Helsingfors universitet (Forums representant i panelen), VD Tauno Ranta, Näringslivets forskningsanstalt (ETLA) och överdirektör Timo

Korpinen

Gösta Mickwitz Forum

Kalevi Kosonen FB ““Tauno Ranta Finansminlsterlet Btla::s unit mi mes Relander «cs

FORUM 20/79

FORUM 20/79

Relander, Finansministeriets ekonomiska avdelning.

— Alla prognoser för nästa år ger en alltför positiv bild av utsikterna. Slutsiffrorna för utvecklingen under hela kalenderåret kan numerärt bli ståtliga, men det är uppenbart att läget trots det blir bekymmersamt. Uppgifterna både från länder med marknadsekonomi och de socialistiska staterna ger vid handen att vi kommer att mötas av ökade svårigheter på exportmarknaderna, säger Timo Relander, och tillägger — Jag är definitivt pessimistisk då det gäller år 1980.

Olyckskorpar i USA

Nationalekonomerna är på det hela taget överens om att uppgången inom samhällsekonomin kommer att fortsätta under början av nästa år. Frågan gäller egentligen när kulminationspunkten är nådd och hur djup och långvarig nästa konjunktursvacka blir?

Olyckskorpar i USA har redan länge signalerat vikande utvecklingstal. Men om slutsiffrorna för innevarande år ser ut att bli tillfredsställande antar man allmänt att trenden definitivt vänder nästa vår. Å andra sidan bidrar nedskrivningen av US-dollarns värde till att skapa gynnsammare exportförutsättningar för amerikanska produkter med ökad konkurrens också på de finländska exportmarknaderna som följd.

Tauno Ranta tippar därför att exportvolymen skall öka med bara 2—3 procent och att den inhemska konsumtionen och investeringarna därför nästa år blir drivfjädrar i vår samhällsekonomi.

Pekka Korpinen och Kalevi Kosonen ser inte fullt så pessimistiskt på situationen,

Recession först 1981 — Finansministeriet drar sina negativa slutsatser väl hastigt. USAekonomin har under det tredje kvartalet i år uppvisat bättre siffror än väntat. Dessutom bör man komma ihåg att konjunkturbilderna i de olika världsdelarna inte längre uppvisar samma mönster. Nordens ekonomi har under de senaste åren utvecklats gynnsammare än väntat och kan klara sig bättre än OECD-genomsnittet också framdeles. Också i Förbundsrepubliken Tyskland väntar man en livaktig investeringsverksamhet ännu nästa år. Vi får inte heller glömma att vi har möjlighet att öka exporten på Sovjetunionen pga de förhöjda oljepriserna. På TTT tror vi att recessionen sätter in först år 1981, vilket omfång den sedan får är det för tidigt att uttala sig om.

Kosonen tror inte heller att aktiviteten avtar ännu nästa år.

— Speciellt metallindustrins exportutsikter är ljusa, medan träförädlingssektorn får räkna med att taket är nått. Vi får också räkna med att investeringsverksamheten blir livlig, det tyder bla bankernas kreditprognoser på. Den monetära balansen :kommer däremot globalt att bjuda på överraskningar, vars konsekvenser kan vara svåra att överblicka.

Ofördelaktig revalvering

Exportens betydelse för hela den ekonomiska utvecklingen är central och då man talar om export inta rognos/panele skogsindustrin fortsättningsvis en avgörande position. Träförädlingsindustrin själv räknar med att exportvolymen år 1980 skall sjunka något från årets nivå. Valutapolitiken här gett våra konkurrentländer ett ca 10 procents försprång i priserna, säger man på skogsindustrihåll. Om tillväxttakten internationellt avtar påverkar detta snabbt efterfrågan på träförädlingsprodukter. Hur reagerar producenterna i USA och Kanada på sjunkande efterfrågan? Bla byggnadsbranschen i Förenta Staterna räknar nästa år med att produktionstalen skall sjunka med risk för att träförädlingsindustrin i Europa skall utsättas för ökad konkurrens från sina nordamerikanska medtävlare.

Korpinen är också i denna fråga optimist.

— Den totala kapaciteten i världen har inte ökat nämnvärt och dessutom håller oljekrisen på att led “till ökad efterfrågan på träföräd lingsprodukter inom tex byggnadsindustrin. Jag tror inte heller att de kommande recessionen i USA utgör ett hot för oss, eftersom japanerna i allt högre grad blivit en avnämare för den nordamerikanska skogsindustrin, säger Korpinen och får medhåll för sin relativa optimism av Kosonen,

Relander är försiktigare, och konstaterar att det nu gäller att förbereda sig för en nedgång.

— Det värsta skulle vara att göra om de misstag som gjordes för fem år sedan. Jag räknar med såväl lägre volym som lägre priser under hösten.

Optimistisk slutsats på pessimistiska grunder!

Då man diskuterar träförädlingsindustrins ställning under en konjunkturuppgång ställs man nästan automatiskt inför frågan om överhettning. Är faran verkligen överhängande denna gång — På pessimistiska grunder kan man dra optimistiska slutsatser om överhettningen, sammanfattar Gösta Mickwitz panelens åsikt.

— Mycket beror på hur konjunkturcykeln lägger sig på kalenderåret. På basen av bl a industriproduktionsindextalen från september föreligger en möjlighet att den uppåtgående kurvan når sin kulmen tidigare än väntat, kanske redan på våren. Då hinner ingen generell upphettning uppstå, säger Mickwitz.

De andra paneldeltagarna instämmer i stort sett. Vissa tendenser till flaskhalsar kan spåras, men de är begränsade både geografiskt och branschmässigt. Tex producentprisindexet har stigit i höjden, dels pg a att man återställt en normal marginal i prissättningen och dels kanske

Forums prognospanel blickar fram mot 1980 — osäkerhetens år. Paneldeltagarna frv: professor Gösta Mickwitz (Forum), PL Pekka Korpinen (TTT), överdirektör Timo Relander (Finansministeriet), VD Tauno Ranta (Etla) och bankdirektör Kalevi Kosonen (FBF).

FORUM 20/7 för att det på sina håll förekommit brist på olika förnödenheter.

Optisk synvilla eller överhettade rotpriser?

Vissa nyansskillnader finns givetvis i prognospanelens diskussionsprotokoll. Bankdirektör Kosonen talar om överhettningen som en ”optisk synvilla”, medan PL Korpinen talar om att träförädlingssektorn faktiskt överhettats — åtminstone visavi rotpriserna, där man på sina håll gjort affärer där priset legat betydligt högre än vad som avtalats i överenskommelsen senaste sommar. På vissa områden kan man räkna med inskränkt produktion p g a virkesbrist.

Tauno Ranta vill inte tala om en egentlig överhettning och hänvisar till att investeringsnivån fortfarande är låg och arbetslösheten omfattande.

Om exportutsikterna inte ser alltför ljusa ut, väntar sig panelen istället en kraftig ökning av industrins investeringar. Stegringen väntas volymmässigt uppgå till 20—30 procent, och i diskussionen konstaterade prognosmakarna att möjligheter till en ännu större tillväxt finns. Mycket beror emellertid på hur främst mindre och medelstora företag skall få sin finansiering ordnad. Träförädlingsindustrin och andra storföretag har redan försäkrat sig om krediter för nästa år, medan frågan för den övriga industrin till stora delar ännu är öppen. De låga investeringstalen för åren 1977 och 1978 och den lama aktiviteten under första hälften av innevarande år talar dock för en betydande aktivitet nästa år och ännu under år 1981.

— Många tecken tyder på att vår konjunkturbild har en inneboende dynamik, som vid första ögonkastet är svår att upptäcka, men som kan medföra en betydande investeringsaktivitet ännu år 1981 inom vissa branscher, hävdar Korpinen.

Företagen försiktiga Mickwitz pekar å sin sida på att företagen fortfarande är tungt skuldsatta, och att stor försiktighet iakttas då det gäller att ge sig in på nya kapitalkrävande projekt.

Företagens likviditet har år 1979 varit förhållandevis god, men om investeringarna nästa år på allvar tar fart, är det upplagt för ett nytt läge.

FORUM 20/79

Prognosmakarna tippar att bankernas inlåning också år 1980 skall nå en hög nivå. Situationen på penningmarknaden kommer trots allt att förändras.

— Bytesbalansen blir av allt att döma nästa år negativ och eftersom företagens investeringsplaner kommer att skapa ett ökat behov på kreditmarknaden, måste någonting nytt inträffa då det gäller det utländska kapitalets andel. Antingen måste vi ytterligare höja vår räntenivå, eller så måste statsmakten aktivare än hittills gå ut på den internationella lånemarknaden. Utrikeshandelssiffrorna tär på vår valutareserv, och snabba åtgärder är nu påkallade, säger Kalevi Kosonen.

Pekka Korpinen varnar å sin sida för att vi ytterligare skulle höja räntenivån.

Bostadssparandet ökar inlåninge — I praktiken skulle det innebära att Finland är tvunget att anpassa sig till den höga inflationsnivån i västländerna. Revalveringsspiralen är ett alternativ till ränteförhöjningen. Allt tyder dessutom på att trycket mot högre räntor utomlands håller på att avta och att penningmarknaden internationellt nästa år likaså lättar.

VD Tauno Ranta hävdar att bostadssparandet kommer att vara omfattande och leda till höga nominella inlåningssiffror, även om trenden också på det hållet är dalande.

I ett läge där den internationella konjunkturbilden i högsta grad är oklar och då det ännu är för tidigt att spå om den konkreta utgången av vårvinterns avtalsförhandlingar ställer det sig svårt att måla upp inflationstakten. Timo Relander avstår helt från uppgiften, medan Korpinens siffra åtföljs av reservationen att inflationen lika väl kan uppgå till 6 som till 14 procent!

Både Ranta och Mickwitz utgår i sina resonemang från att löneuppgörelsen blir moderat. Ranta väntar dessutom att prisförhöjningarna på råvaror, inklusive olja, inte är lika kraftiga som i år.

— Jag tror att inflationen kanske kan begränsas till 10 procent, även om min tippning kanske är alltför optimistisk, eftersom oljehotet kvarstår. Fackföreningsledarnas första ut prognos/panele spel inför förhandlingsomgången tyder emellertid på en viss moderation, framhåller professor Mickwitz.

Restriktivt anställningsklimat

Då det gäller sysselsättningen, tror Forums prognospanel att läget fortsätter att förbättras, om än långsamt. Arbetslöshetsprocenten för ifjol uppgick till ca 7,5 medan den i år beräknas vara omkring 6,2 — för nästa års del räknar man med en arbetslöshet på 5—6 procent. Av allt att döma har klimatet beträffande nyanställningar successivt förändrats under 1970-talet. I början av decenniet anställde man mycket folk under högkonjunkturerna, medan man nu är ytterst restriktiv i det avseendet.

Bruttonationalprodukten är den vedertagna mätaren på ekonomisk utveckling. Om man blickar tillbaka på nationalekonomernas prognoser år 1974, när recessionen senast började skymta, kan man konstatera att man då såg rätt optimistiskt på situationen.

Nedgången skulle varken bli djup eller långvarig, hävdade man då allmänt. Också denna gång är BNPprognoserna rätt höga bl a med tanke på att många OECD-länder räknat med endast 1—2 procents tillväxt år 1980. Gösta Mickwitz syn är mera dämpad än de övriga paneldeltagarnas:

Bakslag redan i vår — Jag antar att avmattningen blir rätt tydlig, och att den tidsmässigt kan infalla redan i vår. Efter att lagren fyllts kan bakslaget bli märkbart…

De övriga i panelen tror att utvecklingstakten skall hålla i sig och att främst investeringarna skall borga för relativt höga BNP-siffror ännu nästa år. Vad som därefter händer är en annan sak, konstaterar panelmajoriteten.

— Låga utvecklingstal är osannolika bl a med tanke på att redan årets aktiviteter garanterar en viss dynamik för år 1980, säger tex Tauno Ranta, och suffleras av Pekka Korpinens replik att en 3 procents ökning i årligt genomsnitt i praktiken skulle innebära produktionsminskningar mot slutet av nästa år.

— Det är vad det kan bli frågan om, avslutar Gösta Mickwitz. =