Närbutiken - ett minne blott?
av Betty Marschan Forum 1992-07, sida 17, 14.05.1992
— De flesta som handlar här bor på promenadavstånd från butiken, säger IngeMaj Johansson.
Närbutiken — ett minne blott?
Text: Betty Marschan Foto: Stefan Reijone Ännu för ett par årtionden sedan fanns det 13 små matbutiker i Gamla staden i Borgå. Idag står den sista av dem kvar vid Kyrkotorget. Detta är en trend de flesta känner till, men få längre reflekterar över.
Firma H. Blomqvist, en gammaldags mjölkbutik, år 1964 efter avslutad skolgång. Boden var henne bekant sedan barndomen, och hon tvekade inte länge att ta över den år 1971, då den var till salu. Tidigare hade den ca 100 år gamla boden 6 anställda biträden. Idag sköter hon ensam sin butik så när som på litet praktisk hjälp från sin man Jan med varuleveranser till kunderna. Årsomsättningen i Firma H. Blomqvist varierar endel; idag är den kring I miljon.
Allt färre små butike — Antalet små livsmedelsbutiker (omsättningen upp till 2—3 miljoner mk/år) minskar med 200—300 per år, berättar Matti Räisänen vid Detaljhandelns Centralförbund. Allt som allt har vi idag ca 6 400 närbutiker i Finland, jämfört med ungefär 10 000 år 1980. Kanske ligger ett eventuellt jämviktsläge, en mättnadsgräns, vid 5 000 detaljhandlar.
— Orsaken till att närbutikerna försvinner ligger inte längre i flykten från landsbygden, anser Räisänen, utan handelsmännen kan titta sig själva i spegeln efter svaret.
— Prispolitiken har ingen väsentlig in kn Johansson började jobba i
F RUN 7/199 verkan på resultatet. Räknar man med färden till en lågprishall så jämnas nog prisen ut, fortsätter han. Det är kunderna som besluter om närbutikens öde. Ät vilket håll vill kunderna rikta sina steg?
Traditionell handel iliten skal — De flesta som handlar i vår bod bor i Gamla sta’n på ett promenadavstånd härifrån, tror Inge-Maj Johansson. — De som blir tvungna att ta till bil kör direkt till större butikscentrum där allt finns att finna. Vi säljer ju inte t.ex. köttvaror annat än i färdiga förpackningar.
Prismässigt sett ser inte Inge-Maj att hon skulle avvika från andra butiker, även om hon inte regelbundet kontrollerar deras pris: — Det är en väldigt liten vinstprocent man kan lägga på matvaror. Vi ar dessutom lågprisserier, s.k. sparprodukter, till salu.
— Ännu för ett år sedan sålde vi smör i jösvikt. Nuförtiden äter man mer lättmar: garin, och smör håller inte så bra så vi var tvungna att sluta med detta system, berättar Inge-Maj. — Men grönsaker får vi in ärska var dag, fortsätter hon. En handelsman kommer varje morgon med varor han
HANDELSEXTR köpt upp hos lokala odlare eller i partiaffären.
— Det blir inte så mycket spill när man en gång lärt sig vad som går åt och i vilka mängder. Men något specialsortiment har vi inte kapacitet att hålla oss med.
— Vi vill värna om småskalig handel, säger Ralf Juslin vid Finlands Svenska Köpmannaförbund, Det är inte lyckligt, varken för konsumenten eller producenten att samla allt under ett tak. Produkturvalet lider och valmöjligheter saknas.
Köpmannaförbundet talar för en fungerande stadskärna och har tagit ställning för biltrafik i centrum. T.ex. skulle ett bilfritt Helsingfors säkert ta kål på handeln i stadens mitt, påstår Justin — Vi har inte själva resurser att låta göra undersökningar i dessa frågor, men samlar material från Sverige och USA, där forskningen är betydligt livligare.
Tillväxt och utveckling i Borgå
Borgås äldsta stadsdel har genomgått en stilla evolution under Johanssons mjölkbods livstid. Äldre invånare somnar in, och med dem ett modus vivendi av en annan era. Nu befolkas området till en stor del av nyinflyttade som visserligen genom renoveringar räddat trähusen, men vars vardagsvanor är en modern generations.
Borgå stads näringsombudsman Antero Anttila kan berätta att staden, precis som landskommunen, vuxit explosionsartat de senaste 20—30 åren — I Borgå stad bor för närvarande dryga 20 000 invånare, år 1960 var antalet under 12 000. Dessutom har tätorterna utvecklats väldigt mycket och nya bostadsområden uppkommit. Borgå är såtillvida en speciell stad att dess självförsörjningsgrad av arbetsplatser är 120 procent jämfört med t.ex. Träskändas 60 procent. Andelen arbetsföra (i åldern 15—64) har ökat i Borgå, trots att medelåldern stigit.
Borgå med omnejd har sett en koncentration av butiker, men inte några betonglådor i form av bilmarkets och försälj ningshallar löst utslängda i periferin. Större köpkomplex är stadigt inplanterade i tätortens struktur.
— Vi har klara utredningar på våra butikers attraktionskraft: ca 50 procent av detaljhandelförsäljningen i Borgå lockar pengar utifrån in till staden.
Kundkontakt och service
Inge-Maj Johanssons kunder är av alla åldrar och kategorier och många av dem besöker boden regelbundet. Aldre personer kommer dagligen för färskt bröd och en pratstund — inte nödvändigtvis i den viktighetsordningen.
— Kundkontakten och servicen är av stor betydelse i mitt jobb, funderar IngeMaj, och om somrarna är det roligt med turisterna, utlänningar från alla olika länder som droppar in för att köpa glass. Det är just om somrarna vi säljer mest.
— Det är de stora butikerna som har tagit död på de små. Men jag tror att närbutiken kommer tillbaka, åtminstone hoppas jag på det. Folk vill ha en personlig service, säger Inge-Maj. där hon står och blickar ut över Kyrkotorget. 17