NASA skickar människor till Mars
av Ragnhild Artimo Forum 2010-11, sida 42, 25.11.2010
Taggar: Orter: Mars Organisationer: Nasa
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2618
VETENSKAP
NYBYGGARE EN LÅNG VÄG HEMIFRÅN.
Marsfarare ska undersöka sin nya livsmiljö genomattta prover och göra markanalyser.
NÅSA skickar människor till Mars
RAGNHILD ARTIMO TEXT
NASA Och DARPA (Defense Advanced Research Project Agency) har initierat THE HUNDRED YEAR STARSHIP, ett projekt med sikte på att landa människor på Mars - utan returbiljett. I stället fö att samla vetenskapliga prover och hämta hem dem, ska de etablera en Marsbas och leva resten av sitt liv på den röda planeten. Uppdraget innebär höga medicinska och psykologiska risker, och en decimerad livslängd.
Utsikten att göra en banbrytande insats för mänskligheten lockar ändå frivilliga redan nu. På NASA håller amEs-direktören PETE WORDEN i projektet, på DARPA är PAUL EREMENKO koordinator. Worden släppte nyheten i slutet av oktober. > DEN FJÄRDE PLANETEN ars, på 56 miljoner km avstånd från jor Rymdålderns grottmänniskor. Var ska Marskolonisatörerna bo? Då de inte är verksamma på markytan ska de bo i bostäder i underjordiska lavatunnlar: grottorna ger skydd mot UV-strål i tunn atmosfär somb (95 procent), kväve och ningen och isen i grottväggarna fungerar som vatten- och syrereserv. Rymdfarkasten konstrueras att vid ankomsten lätt kunna modifteras till bas, första bostad och forskningslabb.
Teamet - fyra man i första vågen - har med sig teknisk, forsknings- och medicinsk utrust utrustas tillbost r alt frams ning, underhållsmateriel, bränsle och livsmede för två år. Teamet ska odla livsmedel i kupolväxthus, utvinna resurser och näringsämnen som finns på planeten, och jobba på att bli självförsörjande. Obemannade farkoster hemifrån ska leverera sådant som inte kan framställas lokalt.
Enkelresa halverar risker, kostnader, Startbudgeten på 1, miljon dollar räcker inte långt. Worden räknar med att totalkostnaderna för en Marsbas rör sig kring 10 miljarder. En central utmaning är framdrivningstekniken och man utvecklar koncept som inte bygger på tungt raketbränsle. Idén med enkelresa äratt minska de mänskliga och tekniska riskerna: start- och landningsskedet är de mest kritiska momenten, färden genom rymden innebär också medicinska och tekniska risker. Att skippa återresan halverar dessa risker - och minskar kostnaderna med hela 80 procent.
För astronauterna skulle rehabilitering efter återkomsten bli ett flerårsprojekt: låg gravitation minskar muskelmassa och bentäthet. Att bli kvar på Mars belastar organismen mindre.
Stjärnskeppet ligger ännu många år framåt itiden. Första avstampet ska tas via Marsmånarna cirka 2030. Därifrån kan man robotleta en fördelaktig plats att grunda Marskolonin.