Nej, ännu är virket inte slut i Nordens skogar

av Christer Herlin Forum 1976-09, sida 32-33, 26.05.1976

Taggar: Teman: skogar

32 En allvarlig diskussion som för oss nordbor verkar smått komisk har seglat upp i Mellan-Europa.

De stora nordiska skogarna kommer snart att vara ett minne blott, påstår man. Nordborna håller som bäst på att skövla sina skogar, göra papper, papp och karton av dem, sälja hela rasket till högsta möjliga pris för att därefter flytta söderut och leva på räntor, säger man. Skandinaviska Kraftpappersinstitutet, Scankraft, är en sammanslutning av 23 kraftpappersproducente i Norge, Sverige och Finland, en utrednings- och informationsorganisation som ingalunda mår bra av dylika diskussioner. Marknaderna övertas snabbt och effektivt av företag, som exempelvi “saluför plastsäckar i kon kurrens med de kraftpapperssäckar till vilka Scankraft - medlemsföretag till stor de levererar pappersråvaran, då papperet framställs som högst miljöförstörande.

Nu har Scankraft gått till motåtgärder. Nyligen besökte en grupp danska journalister Finland på Scankrafts initiativ.

FORUM följde med den danska gruppen på en rundtur, som tog deltagarna till Skogsforskningsinstitutet, Skogsförädlingsfondens ’ plantskola och fröodlingsanstalt i Haapastensyrjä samt Tehdaspuu Oy:s domäner invid Karkkila. Och blev övertygad — Finlands skogar missköts då inte.

FORUM 9 : 76

Nej, ännu är virke >” Skogarna i Finland, Sverige och Norge håller inte på att ta slut. Tvärtom. Skogsförvaltningen, branschens forskning och undervisning är utvecklade och skapar förutsättningar för en allt bättre skogshushållning dag för dag.

Allt mer välmående skogar med högre avkastningsgrad som följd är ett livsvillkor för industrin i alla dessa tre nordiska länder.

Virkets tillgodogörande utvecklas fortgående. Lyckade fullskaleförsök, där både rotsystem och stubbe tillvaratas, har genomförts. Detta ger en ökning på 30 procent i vedråvara. Andra exempel: spånskivan ersätter värdefull sågvara och limningstekniken har öppnat vägen för virke av lägre kvalitet.

Skogen odlas, gallras och förädlas med allt modernare metoder. Kärr utdikas, skogsarealen växer. Varje år nyplanteras i Finland, Sverige och Norge 650 miljoner träd.

Skogslagarna i respektive länder förhindrar effektivt skogsskövlande avverkningar. Staten subsidierar. Det är trots allt fråga om den näringsgren, som i Finland svarar för 51 procent av exportens värde.

Skogen tar inte slut

Det gröna guldet kan inte sina. Det är inte jämförbart med en oljekälla, en guldåder, Skogen är en självförnyande råvarukälla.

— De finska, svenska, norska skogarna tar inte slut, betonar informationschef Stig Hellman på Scankraft.

— Det tar i medeltal 100 år för skogen att växa upp. Vi kan alltså årligen kalhugga 1…1,2 procent av skogen. Enkel matematik, säger Hellman.

Skogsavverkning är miljövård

Skogsavverkning är de facto miljövård, hur bakvänt det än kan låta för en lekman. — Vi bara påskyndar naturens gång då vi gallrar och avverkar, säger forstmästare Ragnar Gartz vid Tehdas puu Oy. Tehdaspuu är ett företag som skaffar virke till sina aktionärers träförädlingsanläggningar och sköter deras skogar. Tehdaspuu Oy:s aktionärer är A. Ahlström, Oy, Oy Kaukas Ab, Kymmene Ab och Oy Tampella Ab — elle sammanlagt ca 25 procent av träföräd lingsindustrin i Finland.

Om ingen gallring eller avverkning utfördes skulle naturen själv sköta om detta. Vilket betyder att vi skulle gå miste om en stor del av den virkesproduktion som är en samhällsekonomisk nödvändighet i de nordiska länderna. .

Forstmästare Gartz tar till ett enkelt exempel för att bevisa sina påståenden.

Skogsgallring sparar och bevarar

Utan några åtgärder skulle ett hektar stort granbestånd ge oss omkring 500 m? virke efter 70—80 år. Vi skulle då ha förlorat allt det virke skogen på naturlig väg gallrat bort. (Överåriga och svaga träd dör bort, av flera träd på ett litet område överlever aldrig alla och blir fullvuxna).

Det vi vinner genom skötsel av skogen är att skräpvirket försvinner, vi får god kvalitet på virket, två mellangallringar ger oss sammanlagt 150 m? per hektar redan före skogen fyllt 50 år — betänk ränteinkomsterna, och resterande 350 m? kan avverkas, inte efter 70—380 år, utan redan efter ca 60 år. En ränteinbesparing även här. Dessutom får vi i ett tidigare skede ett kalhygge för nyplantering av skog av ännu bättre kvalitet.

Men ännu mer tid (och pengar) ska det gå att spara in. Snart kommer omloppshastigheten i de nördiska skogarna att vara betydligt större än nu. Det visar ett besök vid Skogsförädlingsfondens planstskola och fröodlingsanstalt i Haapastensyrjä.

Växthastigheten 100 procent snabbar — Vi har faktiskt lyckats över förväntan. Våra resultat härtills är så Iovande att vi i fråga om björk vågar sikta på 100 procent snabbare växthastighet " FORUM 9 - 197 3 berättar skogstekniker Ville Pirttilä. Det här betyder att en björk som i vanliga fall blir fullvuxen på 60 år i stället behöver enbart 30 år. Och björk ger också cellulosa till pappersframställning, vid sidan av gran och tall.

På plantskolan räknar man med att förkorta växtiden hos barrträden likaså. Hela hemligheten bakom dessa otroliga resultat återfinns i en växtkammare i en fd ladugård.

Här har man optimerat levnadsbetingelserna för trädplantorna: koldioxidhalten i luften är högre, plantorna belyses dygnet runt, de ges ingen vintervila, luftfuktigheten exakt lämplig och bevattningen optimal. Som resultat har man fått att exempelvis lövträden växer helt fantastiska åtta (8!) centimeter per dygn.

Elitplantor och -frön

Den här växthastigheten innebär att det tar plantorna 6 månader i stället för 5 år att blomma, varefter man tar frön ur de bästa, osv. Den här snabbare cirkulationen gör att man får fram elitplantfrön för sådd. Och så får man fram elitplantor, som mångfaldigas till 85 9/o genom sticklingar, skott. På det här sättet ger ett enda träd snabbt ett tusen träd. Kvalitetsträd.

— Det är hart när omöjligt att räkna ut vad dylika rekordomloppshastigheter kommer att betyda för träförädlingsindustrin. Den får snabbt allt det råmaterial. den behöver. Som dessutom är av garanterat god kvalitet, säger Pirttilä.

Skogsforsknin . med anor

Ett träd med mycket kort cirkulationstid redan nu är sälgen, som tidigare ansågs som ett ogräs. Som bäst pågår utredningar om man inte skulle kunna odla sälg som man odlar säd, på åkrar, och skörda träden maskinellt.

Det är inget under att den finländska skogsforskningen är föremål för nyfikna blickar från alla håll. Den hör utan tvivel till de mest avancerade, både vad metoder och resultat beträffar.

Ått även finländsk träförädling är effektiv och välutvecklad visar följande exempel: Förbundsrepubliken Tyskland framställer med sina ca 400 pappersmaskiner lika mycket pappersprodukter som Finland med ca 100. Kvalitativt råmaterial och know-how är förklaringen.

Finlands skogsindustri sysselsätter ca 100 000 personer (1975). Andelen av totalantalet industrianställda är 18 procent och andelen av industriproduktionen förädlingsvärde är 22 procent. Skogsindustrin är Finlands viktigaste exportindustri, dess andel av exportens värde är 51 procent. Och exportens andel av produktionen är 80—90 procent.

Finland på världsmarknaden

Finland är världens fjärde största cellulosaexportör. Större är Kanada, Sverige och USA. I fråga om export av papper och kartong kommer Finland tvåa efter Kanada, På fjärde plats är Finland i fråga om sågat barrträ och likaså en av de största fanerexportörerna.

Finlands andel av världens totala cellulosaexport är S—6 procent, av pappersoch kartöngexporten 15—16 procent samt av sågat barrträ och träskivor 9—70 procent. Finland svarar för ungeför hälften av Europas export av faner och tidningspapper,

Av Finlands areal är 62 procent (18,7 milj ha) täckt av skog. Den årliga tillväxten är något under 50 milj m?. Skogsindustrins totalförbrukning av träråvara är (med bark) 52 milj m?, varav ca 40 milj m? är inhemskt trävirke, 5 milj importerat virke, främst från Sovjetunionen.

Den finska skogen består av tre huvudträdslag: furu till 44 procent, gran 37 procent, björk 17 procent. Att trädslagen bara är tre till antalet är mycket ekonomiskt, då varje trädslag kräver sin processteknik — och Finland klarar sig nu med färre tekniker än många andra länder. Jämför Amazonas-området med flere hundra trädslag/km?.

De tusen sjöarnas land — Finland — med sina 62 000 sjöar och vattendrag betyder också mycket ekonomiska transporter för virket.

Finland och träförädling samt pappersframställning hör definitivt ihop.

irte slut i Nordens skogar

Tänk er en dag utan papper…

Fiberframställningen för papper är en världsangelägenhet. Försök tänka er en dag utan papper: en dag utan tidning, utan böcker, utan papper för anteckningar, en affär utan färdigtförpackade varor. Inget papper, ingen kartong vid frakt och transport. Inget papper som kan tas tillvara och återanvändas. Papper som blir papper igen. Samhället fungerar inte utan papper. Och något annat ekonomiskt alternativ finns inte. Papper är miljövänligt. Papper blir till pengar igen, i ett ständigt kretslopp. Papper är en vara som passar det moderna samhället. Det kan brukas. Och brukas på nytt. Det här är inga nya sanningar för de ansvariga inom träförädlingsindustrin i Finland, Sverige, Norge. Deras mål är inte så kortsiktiga som att kalhugga all skog, som dessutom skulle växa upp igen. De ämnar hålla produktionen (och samhället) uppe. Tack vare det gröna guldet. Som inte sinar.

(Christer Herlin)

Då i Finland skogsindustrin svarar för 51 procent av exportvärdet är motsvarande siffror 14 procent för Norge och 22 procent för Sveriga.

Av Sveriges totalareal är något över hälften, dvs 51 procent täckt av skog, som till största delen består av samma trädslag som de finländska skogarna. 37 procent av de svenska skogarna är furu, 48 procent gran och 15 procent björk.

Sveriges skogsindustri sysselsätter 128 000 personer. Mellan 70 och 80 procent av all pappersproduktion går på export. Sveriges är världens tredje största exportör av cellulosa och världens åttonde största producent av papper och kartong. . I Norge täcker skogen ca 23 procent av landarealen: 24 procent är furu, 60 procent gran och 16 procent björk. Skogsindustrin i Norge ger arbete åt omkring 43000 personer. 60—70 procent av produktionen går på export. Bland världens alla cellulosaproducenter kommer Norge på sjunde plats.