Neuromag ”ser” hur du tänker!

av Ragnhild Artimo Forum 1992-16, sida 13-14, 10.12.1992

TH-team världsbäst på att mäta hjärnans magnetfält:

Ragnhild Artimo

Linda McEvoy sitter inne i magnetskyddsrummet av mymetall. Hon har huvudet i Neuromag 122 och små earphones i öronen. De sputnikartade ljudsignalerna — beep-beep-beep-BIP — hörs med full volym i datorrummet bredvid. Men det internationella forskarteamet kan också se ljudsignalens mottagande i Lindas hjärna. Datorskärmen ritar ut de supersvaga magnetfälten som visar ”var” hon reagerar p signalerna.

Aldrig tidigare har forskarna så klart kunnat se hjärnans data processing och på vilken ”adress” olika signaler mottas i hjärnan. Neuromag har öppnat ett historiskt fönster till själv tankeprocessen.

psykiatri, säger Patricia Pardo,

PhD eller fil.dr. från Washington University i St Louis. Hon utför en audioexperimentserie. Linda McEvoy, vars hjärna via datorskärmen just nu är allmän egendom, är PhD från University of Ottawa. De har kommit till Lågtemperaturlaboratoriet — vid Tekniska högskolan i Otnäs för att här finns världens första och hittills enda

Eon. är mitt huvudområd totaltäckande neuromagnetometer med 122 sensorer som täcker hela cortex- eller hjärnbarkområdet.

Sedan prototypen blev klar på försommaren har Lågtemperaturlaboratoriet haft en jämn ström internationella forskarteam som stått i kö för att få arbeta med Neuromag 122. Instrumentet som är flera gånger känsligare än hittillsvarande motsvarigheter är triumfen av Tekniska högskolans fors De gjorde det: byggde Neuromag, instrumentet som kan ”se” hur hjärnan behandlar signaler och data. Från vänster Antti Ähonen, Jukka Knuutila och Juha Simola — teamets övriga medlemmar var Matti Hämäläinen, Matti Kajola, Petteri Laine, Lauri Parkkonen och Visa Vilkman. Neuromag ligger tekniskt minst två år före konkurrenterna i USA och Japan.

karteams ansträngningar under elva år — och efter fyra instrumentgenerationer.

Brain bab med många pappor Utvecklingsarbetet på den nyaste finska neuromagnetometern inleddes vid

Lågtemperaturlaboratoriet 1989 av teamet TkD Antti Ahonen, TkD Mat Jukka Knuutila, TkD Juha Simola och (numera avlidne) DI Visa Vilkman. På slutrakan har också tekn. stud. Petteri Laine och Lauri Parkkonen varit engagerade i arbetet.

Första generationen, med modesta 4 sensorer eller kanaler, blev klar 1983. Den följdes tre år senare av en mätare med 7 sensorer som var teamets arbetshäst fram till 1989. Då tog man ett jättesteg i och med en 24 kanaålers neuromagnetometer som sarmtidigt var startskottet till Neuromagprojektet.

Otnäs-teamet har under hela utvecklingsarbetet lett loppet med att ha det känsligaste instrumentet, och den slutliga triumfen är nu 122-kanalers Neuromag som är den ohotade världsledaren inom MEG-teknologi (Magnetoencephalographic Technology). En av den uppmärksammade hjärnbabyns pappor, utanför Tekniska högskolan, är professor Heikki Seppä vid Laboratoriet för elektroteknik och automation vid Statens tekniska forskningscentral VTT. Han har vidareutvecklat de supraledande sensorerna som är Neuromags 122 ”ögon”. Dessa SQUIDs (Superconducting Quantum Interference Device) fungerar endast i extremt låg temperatur nära den absoluta nollpunkten. Under projektets utveckllingsfas arbetade Neuromagteamet med SQUIDs som IBM utvecklat och ställde till högskolans förfogande.

Den sensorteknik som Seppä tagit fram vid VTT har gett sensorer med extremt låg brusnivå vilket ger större känslighet och precision. VTT har redan levererat tusentals av de nya sensorerna, och de kommer att användas i Neuromag-anläggningarna då de börjar serietillverkas, Seppäs teknologlinsats i Neuromagprojektet är också den extra ”kompakta” elektroniken som baserar sig på hans patent. vän 13

Nevuromag 122 fick SITRA-pris

Då SITRA i oktober i anslutning till sitt eget 25-årsjubileum prisbelönade innovationen Neuromag överlämnades prissumman till kärnteamet vid högskolan, Antti Ahonen. Matti Hämäläinen och Jukka Knuutila samt Heikki Seppä, VTT.

Enkel metod, inga ingrepp

De hjärnundersökningsmetoder som stått till buds hittills har varit datortomografi och MRI eller magnetresonansimaging, vilka båda baserar sig på tvärsnitt av hjärnstrukturen, samt PET-undersökning av hjärnans ämnesomsättning.

Hjärnans databehandling kan undersökas medelst elektro- och magnetoenkefalografi (EEG och MEG). Neuromag för MEG-teknik är den snabbaste metoden — mätningen tar bara någon minut och det enda patienten behöver ta av sig är hatten!

MEG innebär ingen yttre påverkan i form av spårämnen, ingrepp eller applicerade elsensorer som i EEG. Neuromag följer signalens väg i hjärnan och avläser genom att registrera växlingarna i magnetfältens styrka till vilken ”adress” signalen går. Anläggningen dokumenterar den kognitiva processen.

— Det är inte bara reaktionerna på yttre signaler som kan registreras med Neuromag, framhåller Knuutila. — Hjärnan producerar själv aktivitet i känsel-, syn- och hörselcortex i brist på yttre incitament, som om den var hungrig på upplevelser! Och dessa självproducerade signaler följer samma ”vägar” som utifrån mottagna signaler. En slutsats man kan dra av detta är exempelvis att de röster schizofrenipatienter ”hör” neurologiskt är precis lika verkliga som yttre röster.

Forskare blir företagare

Neuromag har genom sin prestanda och precision ritat ett kategoriskt utropstecken på forskningens graffitivägg. Prototypen har under några månader lyckliggjort en selektivt utvald skara i Lågtemperaturlaboratoriets modesta lokaliteter. Nu skall Neuromag ta steget från innovation till kommersiell tillämpning. För att jämna vägen ut i världen har goda krafter gått samman i Neuromag Oy, internationellt Neuromag Ltd — SITRA är vår veritabla venture capitalist, säger Antti Ahonen, det färska bolagets VD. — SITRA har stött utvecklingsprojektet och har 6 1 procent av bolagets aktier. Instrumentariom har 22 procent — vi har precis tecknat avtal med Instrumentarium om att deras enhet Imaging/MRI, som alltså redan marknadsför MRI-teknik, skall marknadsföra Neuromag härhemma och globalt. Och de resterande 10 procenten i bolaget ägs av Mustekala Ky som inte är så hemlighetsfullt som det låter utan är ett kommanditbolag bildat av oss, forskarna som tagit fram Neuromag.

Med i utvecklingsarbetet i form av finansiellt och kunskapsmässigt kapital har dessutom varit Tekniska högskolan, uttryckligen Lågtemperaturlaboratoriet vars direktör professor Oi

Forskare Sari Levänen poserar som ”försöksdjur” i Neuromag som med 122 kanaler täckande hela cortex mäter magnetfälten i hjärnan. Varje sensor registrerar hjärnans magnetfält på ett 30 x 30 mm stort område.

Tekniska högskolans magnetskyddsrum som utestänger yttre magnetiska störningar. Neuromagnetometern — som på bilden mäter tekn.stud. Karin Portins hjärnas magnetfält — är här installerad på en träram/experimentstol som inför kommersialiseringen skall ersättas med en mer strömlinjeformad produkt. ”Skyddsrummet” är av aluminium och mymetall av ferronickel och byggd med sandwichstruktur.

V. Lounasmaa som primus motor stött och uppmuntrat efforterna, Finlands Akademi och i form av produktutvecklingslån TEKES.

Ahonen berättar att Neuromag 122 inklusive magnetskyddsrummet kommer att bli billigare än dagens MRIanläggningar. Förhandlingar om de första beställningarna har redan avancerat rätt långt, och Ahonen vågar antyda att den första leveransen sannolikt går till ”ett grundforskningsinstitut I Frankrike”, troligen första halvåret 1993. Den andra, hoppas han, blir till möjligen till ett finskt centralsjukhus.

— Vi har utgått från att Neuromags efterfrågan i initialskedet blir inom grundforskning, därefter inom kliniska tillämpningar — som sedan leder till en efterfrågan på främst centralsjukhussektorn.

Ahonen och hans kolleger räknar med en efterfrågecykel som kulminerar åren 1994—95 och då når en totalleveranssiffra på runt 150 exemplar. ”Bland annat en till varje delstat i USA och kanske flera till Massachusetts!”, klämmer Ahonen till halvt på skämt.

Det är den produktionstakt man kunde klara av med finländska resurser. Blir det ett större sug får Neuromag Ltd omvärdera läget — och kanske gå in för licens. ”Kliniska operatörer” med potentiellt intresse för Neuromag är i princip de internationella jättarna i branschen. LJ

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."