New York jämnar vägen för företagare
av Ragnhild Artimo Forum 1979-07, sida 31, 25.04.1979
Taggar: Personer: Herta Lande Seidman Orter: New York Teman: företagare
New York vägen för företagar jämnar
Investera i delstaten New York? Starta företag där?
Vad kan finländska företagare ha att hämta där? Ar inte kostnaderna skrämmande? Och tröskeln för noviser hög — Nej, säger Herta Lande Seidman, Deputy Commissioner vid New Yorks handelsdepartements internationella division. — Vi gör det lätt för både utländska och amerikanska företagare. Skattesystemet är företagarvänligt, personalbikostnaderna bara en tredjedel av lönekostnaderna, och marknaderna stora och köpkraftiga.
=» Herta Lande Seidman informerade i början av april ett femtiotal företagare om de möjligheter New York erbjuder vid ett seminarium arrangerat av Finsk-Amerikanska Handelskammaren och Scandinavian Bank Ltd, N.YX. i Föreningsbankens i Finland utrymmen.
— Delstaten New York genomlever liksom andra etablerade industrialiserade stater en genomgripande «strukturförändring, «säger Seidman. Genom konkurrensen från nyindustrialiserade länder nödgas vi ge upp vissa traditionella arbetskraftsintensiva branscher såsom basmetallindustri och enkel förädlingsindustri främst inom metall och textilbranschen, och förskjuta tyngdpunkten till högteknologiska branscher och ”high-value-added-products”: specialstål, långt utvecklade maskinverktyg, testapparatur, datorer, sjukvårdsprodukter, dyrbara textiler, designvaror. Och grafiska branschen, som fortfarande växer, speciellt då det gäller specialprodukter som uppslagsverk, handelspublikationer och skolmateriel.
Sjätte plats bland västekonomie — New York är en ekonomisk faktor att räkna med, säger Siedman. — Om delstaten vore en självständig stat, skulle den inneha sjätte plats bland de industrialiserade marknadsekonomierna. Det ger en bild av läget. Den uppfattning utlänningar har om staten New York är ofta diffus och oriktig: New York är inte bara staden New York, Wall Street, förläggarna, varuhusen, nöjesindustrin. Staten New York är USA:s näststörsta vinstat (efter Kalifornien), och i storleksordningen tredje meje FORUM 7/7 rivaruproducent. New York har också ek- och lönnskogar — utmärkta träslag för designvaror och leksaker.
Några data Ö Av totalarealen på 130 000 km” är 55 procent skog, 22 procent odlad jord och 9 procent floder och vattendrag.
9 Invånarna uppgår till 18 miljoner : antalet jobb till 7,4 miljoner (ökning 1977—1978: 104 000), och arbetslösheten 7,3 procent — i samma klass som resten av USA.
Ö Tillgången på kvalificerad arbetskraft är större än i övriga delstater, personalbikostnaderna 33 procent av lönekostnaderna, och den betalda semestern två veckor mot fyra—fem i europeiska länder.
Ö& Delstaten kan erbjuda företagen fördelaktig finansiering och talrika skattelättnader för anläggningsinvesteringar, miljövårdsinvesteringar, utbildningsprojekt etc. Företagen beskattas på vinsten, inte på egendom och tillgångar.
9 Transport, energi och telekommunikationer är billigare än i de flesta europeiska länder.
Med det starkaste kortet
Vem gör klokt i att etablera sig i New York — och med hurudan verksamhet — Den som har en god produktidé, säger Herta Lande Seidman. — Men inte utan att först ha kartlagt situationen och samlat data — kostnaderna varierar, och det är inte alla produkter New York är idealiskt för. En basregel är hög förädlingsgrad, produkter som baserar sig på skick lighet, erfarenhet, ingenuitet. Hellre en bra produkt än tio medelmåttiga. Marknaden over here ger ändå tillräcklig rörelsefrihet.
Branscher — För finländska företagare skulle byggvaror, vissa sektorer av skogsindustrin, möbelproduktion och konsumtionsvaror, speciellt skodon och designgrejor ligga väl till. Här finns marknad för kvalitet, och de finländska konsumtionsvaror som nu finns i handeln som importgods är prismässigt konkurrensdugliga tänk hur konkurrensdugliga de vore med lägre tillverkningskostnader på ort och ställe! Vi har sett exempel på att utländska företag som etablerat sig här funnit det lönande att sedermera börja exportera härifrån.
Eniga vi stå… lyder texten alltjämt på den idag illa tilltygade dollarn. Herta Lande Seidman finner tesen praktiserbar — Marknadsekonomierna i väst har trots skillnader i språk och traditioner en intressegemenskap och mycket att ge varandra, säger hon. — Amerika och Europa har bättre förutsättningar för utveckling och tillväxt genom att förena sina resurser och sitt kunnande. USA:s industri är av hävd massproduktion — en följd av hemmamarknadens omfattning. Och en konsekvens av denna hemmamarknad är också att den amerikanska industrin inte varit särskilt exportinriktad — det har inte varit nödvändigt. I delstaten New York är procenten exporterande företag exceptionellt hög — ca 40.
— Den europeiska industrin har i många fall baserat sig på speciellt hög kvalitet, genomslagskraftiga produktidéer och design. Genom att ta fasta på de mest livskraftiga karakteristika i vardera kontinenternas industritradition bör det vara möjligt att åstadkomma optimala resultat.
— New York välkomnar företagare och investerare, säger Seidman 31