Nödvändigheten av att internationaliseras

av Yngve Ollus Forum 1978-17, sida 07, 08.11.1978

Taggar: Teman: internationalsiering

ledaren

HÖGSTA LEDNINGEN för vårt land har vid olika tillfällen låtit förstå att man är positiv till att utländska företag etablerar sig som arbetsgivare i Finland. Den finländska industrin har ocks den i allt högre grad börjat ”internationalisera” sig. För de flesta industrier är internationalisering nödvändig med hänsyn till de höga utvecklings-, forsknings- och andra kostnader som i synnerhet sofistikerade produkter förutsätter.

För att belysa detta låt mig ta ett exempel från telebranschen:

De 3—4 telefonföretag som i dag konkurrerar på världsmarknaden satsar vart och ett mellan en halv och en miljard mark årligen på forskning och utveckling. Med hänsyn till konkurrensen får dock inte denna kostnad utgöra mer än 7, högst 10 procent av marknadspriset. Försäljningsvolymen per år för vart och ett av företagen bör alltså vara ca 10 miljarder mark. Den finländska marknaden är något mindre än 300 miljoner. Telefoni förutsätter alltså internationaliserad verksamhet.

Produkter som behöver internationell marknad möter allt hårdare konkurrens. Därför ökas ytterligare insatsen på utvecklingssidan i framtiden. Det är dock fel att tro att man bara genom insats av kapital kan bygga upp en internationell verksamhet. Den långt utvecklade världsmarknad som känne synvinkel — Inom ramen för de enskilda företagen har ofta struktursaneringar företagits och kommer också i fortsättningen att företas, konstaterade DI Heino Leskelä, Asko-Upo Oy, vid Metallens jubileumsseminarium senaste vecka. — Genom branschrationaliseringar har en hel del resultat redan nåtts, men man borde fortsätta ännu mycket längre. Många industrigruppers delprodukter tillverkas och marknadsförs av flera olika företag. Även om det inte handlar om direkt konkurrens skulle vår konkurrensförmåga förbättras, om sådana enheter skulle sammanslås till livskraftiga företag.

— Arbetskraftens omfattning i ett företag hänför sig till produktiviteten, för vars förbättrande frågan om rationaliseringsinvesteringar har aktualiserats. Ett företag kan inte utvecklas utan

Metalindustrins strökturproblen kan inte lösas i en handvändning. Under den närmaste tiden måste företagen verka huvudsakligen på de områden och med de produktgrupper de bäst behärskar.

DI Heino Leskelä

FORUM 17/78

Nödvändigheten av att internationalisera tecknar vår tid fordrar att den produkt som lanseras av ett visst land har en nalurlig inramning och helst även har tradition i det egna landet. Exempel det danska ölet, de svenska kullagren, de finska pappersmaskinerna.

FARHÅGORNA för att den finländska industrin skulle förlora den egna hemmamarknaden och därmed möjlighet att utveckla sig p g a utländska etableringar är naturliga, i synnerhet under en lågkonjunktur och den protektionism som lågkonjunkturen i regel för med sig. Detta gäller enligt min mening enbart sådana industrigrenar inom vilka man inte har möjligheter att göra sig gällande under förutsättning av en fri internationell handel. Klarar man inte fri konkurrens i eget land torde det vara lönlöst att försöka bli internationell. Internationalisering innebär mer och mer att det är idéer eller know-how som passerar gränserna, medan varor, vilkas tillverkning är baserad på denna för dyra pengar utvecklade know-how, produceras inom respektive lands gränser.

Konklusionen blir därför, att ju mera internationalisering, dess optimalare fördelning av arbetsplatserna i enlighet med kapacitet och kunnand i olika länder. Yngve Ollus 0

Branschrationaliseringen bör gå ännu längr att företagens andel av produktutvecklingens totalkostnader i Finland är näststörst efter Schweiz — kritiken är alltså ätminstone delvis obefogad. Det svaga resultatet har mera att göra med att marknadsföringen av en ny produkt inte är så enkel som man investeringar. I sin enklaste form belyder rationaliseringsinvesteringar att den mänskliga arbetskraften ersätts — antingen genom att den existerande arbetskraften skärs ner eller att investeringarna minskar behovet av ny arbetskraft. Ju högre löner, dess förmån ligare blir rationaliserings- allmänhet tror. Produkinvesteringarna. De stegra- = tiviteten beträffande prode lönekostnaderna har helt = duktutvecklingen lämna också en hel del att önska, likaså dess samordning med marknadsföringen.

— Möjligheten att effektivera den mindre och medelstora industrins produktutvecklingsverksamhet med offentliga medel har diskuterats, framhöll DI Leskelä. — På detta sätt kunde man hjälpa fram företag som i begynnelseskedet inte har tillräckliga — resurser = för produktutveckling. Det gäller att finna de rätta kanalerna för stöd av detta & slag. logiskt lett till att bevarandet av konkurrenskraften förutsätter relativt sett mera = rationaliseringsinvesteringar än under tidigare år.

I olika sammanhang har framhållits att vår produktutveckling inte är tillfredsställande.

— OECD:s statistik visar emellertid att vissa branscher, bla maskinindustrin i vårt land, använder medel för denna utveckling i en skala som inte skäms för zig även mätt med europeisk måttstock. Statistiken visa 7