Norden klarar strukturomvandlingen

av Inger Ehrström Forum 1979-18, sida 08-09, 21.11.1979

Taggar: Personer: Thorbjörn Fälldin Orter: Norden

Thorbjörn

Fälldin: Norde klarar strukturomvandlinge ’e U-länderna skall i framtiden stå som allt viktigare avnämare för den nordiska industriella produktione 9 Sysselsättningssynpunkterna får inte glömmas bort i diskussionen om strukturomvandlin e Produktkontrollen kan i framtiden vara ett viktigt område för nordiskt teknologiskt samarbet Energikrisen leder till bättre skogshushållning

Det här var några av de synpunkter Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin kom fram med då Forum intervjuade honom om utformningen av åttiotalets nordiska samarbete.

Har Norden en industriell framtid my — Det tror jag obetingat. De nordiska länderna har förmånen att äga en lång industriell tradition, vilken utgör en fast grund att bygga på. De har vidare en högkvalificerad arbetskraft och slutligen upprätthåller alla de nordiska länderna ett högt tekniskt kunnande. Visserligen möter de på många viktiga områden hård konkurrens från andra länder, men den konkurrensen bör de kunna klara — även om förhållandena har framtvingat en oväntat brådstörtad omläggning i strukturen, konstaterar statsminister Thorbjörn Fälldin.

— Denna strukturomvandling har de nordiska länderna klarat sig igenom och de har också fyllt sin uppgift i relation till omvärlden. Genom sin biståndspolitik har de verkat för att utvidga möjligheterna för utvecklingsländerna att själva utnyttja och bearbeta sina råvaror och på det sättet bygga upp en starkare ekonomi. Denna process innebär självfallet stora påfrestningar för i-länderna och därmed också för Norden, men den ökade efterfrågan som måste till för att vi skall finna avsättning för vår produktion kan u-länderna i hög grad svara för när deras utveckling väl har nått längre.

— Under förutsättning att vi i Norden förstår att samordna våra krafter och samfällt utnyttja de möjligheter som bjuds, har vi goda chanser att framgångsrikt kunna möta utmaningen.

Norden — hemmamarkna — Vi skall inte heller glömma att Norden som helhet är en intressant marknad för andra industriländer. För att vara redo för den konkurren sen måste vi alltså göra Norden till en hemmamarknad i mycket större utsträckning än hittills, och de olika ländernas exportansträngningar måste inriktas med utgångspunkt i det resonemanget, säger statsministern.

— Inför de påfrestningar som strukturomvandling och konjunkturväxlingar medför måste vi försöka samordna ansträngningarna att föra en ekonomisk politik som i alla de nordiska länderna slår vakt om sysselsättningen och tar hänsyn till de arbetsmarknadspolitiska behoven. I ingen händelse får vi börja vända spjutspetsen mot de andra nordiska länderna.

I detta nu pågår försök att mer än hittills samordna verksamheten inom olika områden i de nordiska länderna. Den saken var uppe för behandling vid statsministrarnas möte nyss i Reykjavik, och man enades om att åter undersöka om mera samarbet kunde fås fram inom det ekonomiska området.

— Detta samarbete bör kompletteras bla genom att vi slår ihop våra resurser på forskningens område. Inte heller det är någon nyhet — ett sådant samarbete försiggår ju redan inom energipolitiken — men det bör kunna utvidgas ansenligt. Ett aktuellt område i det sammanhanget är produktkontrollen. I tillverkningens olika processer förekommer otaliga kemiska preparat, vilka det ä " nödvändigt att få en bättre överblic av. Det är emellertid inte möjligt att individuellt i varje land granska alla olika produkter. Ett samarbete inom produktkontrollen bör därför kunna bli mycket givande — och förutsatt att vi är tillräckligt fördomsfria inom teknologins alla områden bör det finnas många gemensamma projekt.

För långt driven automation kan skada arbetsmiljö — Ett annat område som diskuterades i Reykjavik var den pågående datoriseringens inverkan på sysselsättningen. Det rådde fullständig samstämmighet rörande den saken att tungt arbete i görligaste mån skall överlåtas åt maskiner och robotar. Men om denna utveckling drivs mycket långt, kan den inverka på arbetsmiljön på ett sätt som inte är önskvärt. Vi står här inför en oavbruten process med målet att vinna i effektivitet vid produktion — men observeras bör att även andra producenter och länder gör på samma sätt. För att vi skall få styrning på denna utveckling krävs det att vi är ense i Norden om hur den skall greppas. Och frågan kan inte lösas enbart genom överläggningar regeringarna emellan, den kommer att kräva trepartsförhandlingar i vilka utom regeringarna också näringslivet och löntagarna tar del, understryker Fälldin.

NIB bör stöda projektsamarbete

I Finland hörs en viss missräkning över att de svenska investeringarna söker sig söderut i Europa, och att Nordiska Investeringsbanken inte riktigt har fått luft under vingarna. Kan något göras — De nordiska ländernas insatser

FORUM 18/7 när det gäller statshandelsländernas och oljeländernas alltmer framträdande önskemål att köpa hela projekt är fn på utredningsstadiet. Det är mången gång inte möjligt för ett enskilt nordiskt land att ge offert på hela det omfattande industrikomplex som projektet omfattar. Därför undersöker .man nu om detta vore ett område där Norden kan gå samman om gemensamma offerter. Det tekniska kunnandet finns, den högkvalitativa arbetskraften likaså, och ju mer en sådan verksamhet byggs ut, dess naturligare blir samarbetet kring den. Politikerna kan här bidra genom att på olika sätt stöda och leda utvecklingen åt det hållet. Just sådana arrangemang bör också i sak kunna underlättas av Nordiska Investeringsbanken — den har ju stora möjligheter på finansieringssidan. Insatser av denna art praktiseras för övrigt av andra länder, så varför inte av Norden som helhet?

Skogsindustrin inför strukturförändringar?

Skogsindustrins framtid är någonting som i högsta grad angår Norden och speciellt Sverige och Finland. Har den en framtid — Skogsindustrin är ett svårt område, det måste erkännas. Utnyttjandet av lövträd och liknande material ökar snabbt runt om i världen och kommer uppenbarligen att täcka en växande andel av behovet. Som material för en del av papperstillverkningen är det visserligen av lägre kvalitet, men kraven på kvalitet har i många sammanhang sänkts och detta skapar bestående problem för skogsindustrin i våra länder. Efterfrågan på våra långfibriga produkter kommer dock med säkerhet att förbli stor och det bör ge branschen en tryggad framtid.

— De allt högre oljepriserna bidrar indirekt till ökade ekonomiska förutsättningar att bättre sköta skogarna och ta till vara deras avkastning. Virket kommer kort sagt att finna användning även som bränsle. Denna utveckling kan dock väntas påverka skogsindustrins struktur på sätt som vi inte än har kännedom om, och en fortsatt noggrann observation av skeendet är därför nödvändig. I alla fall kan man räkna med att våra barrskogar även i framtiden kommer att ge ett kvalitativt försprång som omsorgsfullt måste utnyttjas.

Nordnorges olja gynnar hela Nordkalotten!

Inom energins område har samarbetet i Norden ju nått rätt långt. Har något nytt kommit fram där — Energipolitiken var inte uppe för behandling i Reykjavik i annan form än att man konstaterade att utredningarna och den gemensamma forskningen inom området fortgår.

— På en punkt kan man emellertid tala om någonting nytt: det gäller oljeförekomsterna på kontinentalsockeln norr om sextioandra breddgraden. De kommer att få inflytande på hela Nordkalotten, i likhet med vad som har varit fallet i Sydnorge, tack vare oljan i Nordsjön. De är åtgärder som kan väntas komma hela Nordkalotten till godo, även om de har sitt ursprung i Norge. Och norrmännen är mycket positiva till att utvecklingen kan ges en utformning som kommer hela Nordkalotten till godo, hävdar statsminister Fälldin.

— Än är det för tidigt att säga någonting konkret om vad som är att vänta, men ärendet var alltså uppe för sakbehandling och rullar nu vidare. Här kunde inte minst Investeringsbanken komma att spela en roll… Inger Ehrström |

Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar

Specialdepositioner i Finlands Bank … Fordringar hos andra banker Checkräkni diter

Betalningsförmedling . … Övriga finansieringstillgånga: Utländska fordringar

Omsättningstillgångar Utländskt mynt . Masskuldebrev . .. Övriga ömsättningstillgå:

Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsak

Anläggningstillgångar och övriga utgifte med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsakti Maskiner och inventarier ..

ivriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verk Övriga utgifter

För direktionen Seppo Konttinen

Kassa och fordringar hos Finlands Bank ….

I utländsk valufa s..ssssseriserrrers renare

Helge Laakso

OSUUSPANKKIEN KESKUSPANKKI Oy ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK Ab

Månadsbalans den 31 oktober 1979

Passiva

Främmande kapital Inhemska skulde ers 113 299 864,06 Checkräkningar 139 835 325,07 . 4 735 900,00 Depositioner . .. 108.692 875,17 2 302 249 920,14 Depositioner i utländsk vaiuta . 40 081 671,47 28 695 861,85 Skulder till Finlands Bank 185 031 563,09 386 473 194,40 Skulder till andra banker . «+ 2020 556 497,51 645 950 830,68 Skulder till staten ……. « 1299 175 352,86 170 868 653,84 Betalningsförmedling ene 187 701 837,03 275 938 022,81 Övriga skulder . … 183 077 441,0 25 855 798,41 Utländska skulder I utländsk valuta . 244 342 462,55 sarrös 115 175 250,09 I mark sissosesererse rara 5 121 905,87 Räntor och övriga inkomster . 124 940 888,78 2 199 658,79 Kreditförlustreserveringar . … 78 000 000,0 116 303 476,11 Eget kapita 16 575 763,73 Aktiekapital . …. 160 000 000,00 Reservfond .. 18 100 000,00 339 486 159,45 Övriga fonder …. 1 260 000,00 2 952 963,62 Vinst från tidigare 224 593,1 25 450 439,1 40 006 701,83 42 417 508,49 49 224 865,4 3 885 641,4 4 818 436,80 42 118 731,28 41 458 769,0 4 796 142 413,59

Ansvarsförbindelser …

Arererarsr ärar er rr rer area 1 863 119 323,88

För förvaltningsrådet Esa Timone 4 796 142 413,59

T. Hakamäki

FORUM 18/79