Nordisk ekonomisk översikt: Starkt uppsving i Norden
av Fredrik Nars Forum 1995-10, sida 15, 24.08.1995
Nordisk ekonomisk översikt:
Starkt uppsvi eo I Norden Fredrik Nar orden befinner sig i en star konjunkturfas som till stor del ä exportdriven. Den inhemska sektorn dämpas något i Sverige och Finland — främst p.g.a. hög arbetslöshet. De stora europeiska ekonomierna har återhämtat sig snabbare än väntat och har fungerat som startmotorer för de nordiska länderna. Gemensamt för de nordiska länderna är att inflationstakten hållits på låg nivå.
Sveriges statsskuld problem
Sveriges ekonomi är klart tudelad. Dels har svenskarna ett starkt konjunkturuppsving med hög tillväxt inom industriproduktionen. Konjunktförbättringen har. precis som i Finland. sin grund i den ökade exporten. Devalveringen av den svenska kronan 1992 satte fart på Sveriges export redan 1993. De centrala europeiska exportmarknadernas, främst Tysklands och Frankrikes, starka återhämtning har fått exportmaskineriet att gå på högvarv: varu- och serviceexporten ökade i januari detta år med 14 procent på årsbasis, från att ha minskat med fem procent ännu ett år tidigare.
Å andra sidan är den inhemska efterfrågan i Sverige svag. Den privata konsumtionen ökade förra året bara med 0,5 procent och minskar i år. Konsumtionen dämpas av den stora öppna och dolda arbetslösheten. Statsskulden har ökat ännu mer lavinartat än i Finland — förra året var den svenska statens budgetunderskott hela tio procent bruttonationalprodukten (BNP). Frågan är dock om det håller på att ske en trendförändring — enligt EU:s uppfattning i juni har ökningen av den svenska statskuldens andel av BNP stagnerat. Detta kan signalera om en brytning i Sveriges katastrofala utveckling i statshushållningen.
Det verkar som den svenska ekonomins trovärdighet är på väg tillbaka efter alt under våren legat ibotten. Under valutaturbulensen orsakad av Mexicos devalvering i våras rankade valutamarknaderna Sverige i bananrepubliksklassen. Kronan minskade kraftigt i värde mot de flesta valutor. Den var t.ex. värd 59 penni i maj — mot att ett år tidigare ha kostat 70 penni. Nu kan man se svaga tecken på att kronan håller på att förstärkas. Dess värde befinner sig dock fortfarande på en mycket låg nivå, och många talar fortfarande om den som ”Nordens peseta”.
Danmarks ekonomi i stark tillväxt
Den danska ekonomin har upplevt en stark tillväxt. Den har också drivits av ökad export,
Forum nr 6/9 främst till den ekonomiskt återhämtade grannen Tyskland. men också av en överraskande snabbt ökad inhemsk efterfrågan, speciellt i fjol. Den steg med 5.5 procent främst tack vare starkare privat konsumtion stimulerad av lägre räntor och temporära skattesänkningar. Dessas uppgift var just att sätta fart på den inhemska konsumtionen.
Under valutaturbulensen i början av året var Danmarks Nationalbank tvungen att försvara den danska kronans värde med höjda räntor. Skillnaden till de tyska räntorna steg oroväckande högt men situationen har nu stabiliserats. De korta räntorna i Danmark är
Finlan -94 -95e Tillväxt [BNP-ökning) 398 GK Inflation 1128 152 Arbetslöshetsgrad 18,48 16,52 Statlig bruttaskuld (av BNP) 60,16 — 6496
Källa: ETLA /juni 199 dock fortfarande ca två procent högre än de tyska.
Inflationen i Danmark har stigit en aning. Den förstärkta danska kronan har dock dämpat på inflationsökningen via lägre importpriser.
Norges hurtiga stal seras 9
Den ekonomiska tillväxten i Norge var förra året exceptionellt hög — även med norska mått mätt. Den låg på rekordartade 5,1 procent — den högsta tillväxten i Norge sedan 976. I år verkar det som om tillväxten och ökningen av den inhemska efterfrågan dämpas något.
Under valutaturbulensen i våras stod sig en norska kronan förvånansvärt väl. Orsaken ligger i Norges starka ekonomi: tillväxten i BNP är högre än EU:s genomsnilt, arbetslösheten ligger på en låg nivå och ekonomin uppfyller klart Maastrichtavtalets s.k. konvergenskriterier.
Betalningsbalansen är i gott skick trots att den inhemska efterfrågan stigit, vilket ökar på importen. Norge har ett bytesbalansöverskott och i slutet av förra året minskade den utländska nettoskulden till minimala tre procent av BNP. I år kommer landet att bli en nettolånegivare(!).
Norge har tillsvidare inte drabbats av några ekonomiska problem för att de blev utanför EU. Norge har EES-avtalet med EU som ga ranterar många fördelar. Olja och gas är ju exportprodukter som alltid har god åtgång — men i längden är det möjligt att icke-energisektorn inom exporten kan råka ut för problem.
Finländsk exportboom trots stark mark
Den kraftiga tillväxten i Finland, den låga inflationen, förbättringen i den externa balansen och trovärdiga åtgärder för att balansera det statliga underskottet placerade den finska marken i de starka valutornas läger under
Sverige Norge Danmark ad 95e -94 -95e 24 952 236 25 SIR ASK — AM 3,56 226 DAR VAR 25R 2 2,58 86 75 55 BM 12286 10,58 78 om = AOTB mn = BB — anger att siffran inte är angiven eller är osäker /motstridi valutaturbulensen tidigare i år. Marken har hållit sill värde gentemot den tyska marken och skillnaden till de korta tyska räntorna har varit bara ca en procent. Småningom har marens värde i ECU räknat återvänt till samma nivå som då den började flyta hösten 1992. Den stabila markens negativa effekt är förstärkningen gentemot den amerikanska dolarn och speciellt den svenska kronan, vilket försämrat finländska exporlvarors konkurrenskraft på världsmarknaden. Denna effekt har dock hittills uppvägts av en oväntat stark exportefterfrågan som förbättrat på exportmöjligeterna för finländska företag.
En ökning i den inhemska efterfrågan dämpas på längre sikt av den extremt höga arbetslösheten och den statliga sektorns stabiliseringsåtgärder. På basen av den starka regeringen Lipponens ekonomiska program verkar det som om den statliga sektorns budgetunderskott redan nästa år kan uppnå Maastrichtavtalets konvergenskriterier (tre procent av BNP). Den statliga skuldsättningen förväntas dock uppnå konvergenskriteriet på 60 procent först i slutet på årtusendet. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors har reviderat sina utsikter för Finland till positiva, vilket bekräftar ökat förtroende för Finlands ekonomi. De utannonserade också en eventuell uppgradering av Finland om statsskuldens ökning kan dämpas.