Nordisk projektexport i startgroparna
av Ralf Friberg Forum 1980-18, sida 08-09, 19.11.1980
Nordisk projektexport I startgroparna
Kampen om andelar av den snabbt växande projektexporten hårdnar. Situationen är ungefär densamma som ifråga om utvecklingsbistånd. Länder som Frankrike, Storbritannien och USA får ut betydlig mera i förhållande till sin satsning än vad til exempel de nordiska länderna får.
Därför arbetar nu nordiska samarbetsorgan med projektexporten. Ännu är det för tidigt att säga ifall detta arbete skall resultera i ett förslag från Nordiska Ministerrådet till Nordiska Rådets sessio i Köpenhamn vårvintern 1981. Omöjligt är det inte fastän tidtabellen nu är alltför pressad och d politiska besluten saknas. e Nordiskt samarbete inom projektexporten är ett tämligen nytt begrepp. Egentligen är själva tanken en av dessa konstruktiva biprodukter som de omfattande - Nordek-utredningarna — för drygt tio är sedan tog fram. Medan Nordek kraschade. kom Nordiska Ministerrådet och Nordiska Investeringsbanken till. Nu väger beslutsfallarna bokstavligt talat på guldvåg om det skall bli någonting av en så svårbearbetad fråga som nordiskt samarbete kring export av s k nyckelfärdiga anläggningar. På exportslang också kallad turn key projects.
Naturligtvis kan ingen ännu exakt säga hur ärendet kommer all avgöras. Blir beslutet positivt, finns der nya pengar att hämta för exportföretag.
Ja? Nej? Kanske?
En grovt kalkylerad gissning skulle ge följande dagsbeskrivning av läget: Det finns orsak att vänta sig att oljenyrika Norge anser sig kunna gå med i det föreslagna systemet. Det skulle inte förvåna ifall Finland, med sitt specialkunnande om projekiexport till Sovjetunionen och sin SEV-anknytning skulle svara ja. Något förbryllade är de sakkunniga över att man i Sverige tycks ha svårt att nå fram till politiskt och positivt beslut. Är det den nya Åsling-doktrinen, med åtstramning av företagsklimatet och indragna stödanordningar, som slår igenom? Det vet man ännu inte. Däremot är det lättare alt till exempel ur det tillbudstående remissmaterialet dra slutsatsen att den danska attityden är i färd att kantra över i en negativ riktning.
Nordiska Ministerrådet fick del av själva rapporten om projektexport i maj detta år vid eu möte i Svendborg i Danmark. Den gången var det naturligast att låta utredningen gå på remiss till berörda parter i de nordiska länderna. Sedan remissen avslutats, sitte samma arbetsgrupp som styrde själva utredningen nu med uppdraget att tillsvidare följa med hur remissen kunde sammanställas till ew vettigt förslag med rapporten om projektexport som arund. (Intresserade läsare kan bestätla rapporten - ”Nordiskt samarbete om projektexport” från tex Statens Tryckericentrat eller av Finlands Delegation till Nordiska Rådet, rapporten mgäår i NU-serien A som nr L 980:7.)
Problemet är att arbetsgruppen under ledning av departementsrådet Ragnar Sohlman, Sverige, saknar ett direkt formulerat mandat. Regeringarna har ännu inte sagt vad de vill med projektet. Under tiden pågår ett slags as if-arbete, man arbetar med sikte på förslag som kunde framläggas rådssessionen ifall beslutet blir positivt.
Fyrapunktsplan Projektexporten är egentligen en fyrapunktsplan. Förslagen omfattar att 9 cn fond skapas för projektexport e Nordiska Investeringsbanken ges möjlighet att bevilja län för investeringar i projekt med nordiskt intresse utanför Norde e de nordiska Jänderna garanterar dessa lå e de nordiska exportkreditinstituten och Investeringsbanken borde komma överens om samarbete ifråga om nordiska kreditramar (credit lines) för projektexport.
Målgrupper för de nordiska länderna är statshushällningsländerna, oljeproducerande länder och en del av utvecklingsländerna.
Förslaget med projektinvesteringslån genom NIB (Nordiska Investeringsbanken) kan skapa en möjlighet för Norden alt uppträda gemensamt inför de internationella finansieringsinstituten. De nordiska länderna har ett högt kreditvärde, betydligt högre än de länder som avses bli mottagande part projektexporten. Fastän det finns rika regimer i Mellanöstern, Latinamerika och Asien, vilka vid sidan av Östeuropa räknas till de dynamiska regionerna för projektexport, behövs dessa låneordningar. Nyckelfärdiga anläggningar är en stor artikel i länder som vill utvecklas snabbt. Branschvis kan man tala om export av färdiga anläggningar för kemisk och petrokemisk industri, gruvdrift, elkraft. Järn- och metall- samt, naturligt nog, Cementindustri.
Kommersiella villkor
Modellen till de nordiska projektinvesteringslånen, som skall utgöra ”den felande länken” mellan det inhandlande andets finansiering och dess internavonella finansieringskällor, är delvis hämtad från Europeiska Investeringsbanken (EIB). Regeringar, myndigheer eller företag i u-länder eller statshandelsländer kan ta upp nordiska projektinvesteringslån. Lånen kunde beviljas ifall projekten har ”nordiskt intresse”. Det betyder att företag i minst två nordiska länder skall ha intresse av produktionssamarbete i låntagarlandet, eller aut man har leverans- eller ägarintresse I projektet. Projektinvesteringslånen beviljas på ommersiella villkor, och därmed kan de nordiska länderna inte beskyllas för ojusta stödåtgärder till den egna industrin. Dessa lån kan trots detta te sig attraktiva. De lämnas till fasta räntor och till löptider som kan anpassas efter projektens behov. NIB beviljar länen eller garanterar dylika lån i andra nordiska kreditinstitut. De nordiska staterna i sin tur föreslås garantera länen hos NIB enligt en fastslagen fördelningsnyckel. Totalramen för lånesystemet föreslås bli över en och en halv miljard mark.
Projektexportfond?
Rapporten lanserar också en nordisk projektexportfond. Som bekant kan nordiska företag ha svårigheter alt ta de risker rent ekonomiskl som är förbundna med sk feasibility eHer prefeasibility studies, förstudier om projektens lönsamhet. Projektfonden borde vid sidan av dessa studier kunna finansiera förberedande marknadsundersökningar och kartlägga områden där nordisk industri kan exportera know-how. Fonden föreslås ett kapital om 50 miljoner mark under en tre års prövotid. Fonden skulle få en egen styrelse, men förläggas administrativt till Investeringsbanken i Helsingfors. De nordiska — exportkrediunstituten borde enligt rapporten också ingå avtal med regeringarna om exportkrediter inom en bestämd ram för en bestämd tid. Genom exportkrediterna kunde Norden framstå som en samlad inköpsregion, och systemet kunde underlätta företagens möjligheter att delta i de regionala utvecklingsbankernas – av
FORUM 18/8 typen ADB, IDB — projekt. Som bekant har till exempel Finland trots sitt medlemskap I Asian Development Bank och Interamerican Development Bank fått mycket klen utdelning på sin aktieinsats. Det anmärkningsvärda är att rapporten om projekiexport är ganska jordnära. Det vill säga förslagen har utarbetats på basen av företagens egna önskemäl. Och det är på finansteringsområdet Företagen önskar hjälp.
Gamla band — starka band Projekimarknaden växer inie enbart i omfång. Också de enskilda projekten tenderar att bli allt större. Det behövs alltså allt mer företagssaumarbete för att kunna svälja krävande beställningar. Därvid kan alltså samarbete mellan nordiska industrier komma väl till pass. Det är en officiell hemlighet att de stora industrinationerna har en fördel i konkurrensen om denna feta kaka. Det gär inte alt förneka att band som knöts under kolonialtiden fortfarunde har effekt till det forna moderlandets fördel. De stora länderna sätter också ofta im experter och konsulter som fastställer standarder och normer som av någon anledning blir skräddarsydda för de egna företagen. (Männe inte Jaakko Pöyry et consortes också lärt sig lite av den tekniken.) Resultatet är för Norden förutom förlorad business också avsaknad av referensprojekt. Från remissronden kan vi ytte igar ta fram nägra synpunkter. Rent allmän har parlamentarikernas första reaktion varit vänligt avvaktande. Men man är intresserad av att se hur det skall gå att sammunjämka = projektexportsystemet med de nordiska ländernas biståndspoHtik. Redan nu föreligger därtill i några av de nordiska länderna en industripolitisk sammankoppling till biståndspolitiken (GG Finland TEKERA-fonden), som det gäller alt samköra med. Biståndspolitikens vänsterkritiker vill dessutom inte att biståndet allt hårdare knyts till industrin. Branschorganisationer och företag stöder helhjärtat tanken at informationen om möjligheter till gemensamma projekt i nordisk regi borde förbättras.
Nordiskt eller nationellt?
När man samarbetar inom projektexport blir det viktigt att i någon mån försöka harmonisera kredit- och garantivillkoren i varje nordiskt land. Avtal om exportkrediter och -garantier borde bland annat gå ut på att öka möjligheterna till nordiska underleveranser mellan länderna. En farhåga som yttras i sammanhanget är, att de nordiska arrangemangen inte borde få bli mer fördelaktiga än de nationella.
Nägot avvaktande är reaktionen på förslaget ull exportkreditramar. Dansk industri ställer sig dessutom helt avvisande till tanken på en nordisk projektexportexportfond. Det är möjligt att rapportens finansiella och organisatoriska förslag bantas ned innan de ingår ett ministerrädsförslag.
De nordiska projektinvesteringslänen har väckt framförallt remissinstansernas lust alt ändra på förslagen. Det kan bli kinkigt att välja ut de rätta mottagarländerna, = investeringslånen borde bara ha en 90—95 procentig täckning, för att långivaren bättre skall kunna tro på låntagarens intresse i företaget.
Komplicerad fråga
Då det nordiska projeklexportsamarbetet — en ömtålig fråga -— skall lotsas vidare, finns det naturligtvis rikligt med möjligheter för någon deltagande part att köra företaget i sank innan det når Nordiska Rådets debattforum. Det vore synd ifall förslaget faller innan det får en chans. I sitt slag hör nämligen förslaget till de stora frågorna inom nordiskt samarbete under de fem senaste åren. Aven om det närmast är specialisterna och företagen som får någonting ut av diskussionen.
Man skulle dock tro att både industrin och politikerna skulle ha intresse av all i dagens pressade läge med alla medel öppna och stabilisera nya marknader för den nordiska industrin. För fackföreningsrörelsen är projektexporten en sysselsättningsfråga, en fråga om industripolitisk styrning. och i det lilla formatet en partsfråga: all få representation i de organ som deltar i detta slags nordiska samarbete. Ralf Friberg
Aktiva
Finansieringstillgångar
Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank .. Specialdepositioner hos Finlands Bank .. Fordringar hos andra banker …….. Checkräkningskrediter Växlar .
Kredit Betalningsförmedling . Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar I utländsk valuta . I mark Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrev . . Övriga omsättnin, Investeringstillgångar Masskuldebrev . … Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsak Maskiner och inventarier .. Övriga anläggningstillgångar utgifter med läng verkningstid . Skatter Löner och sociala utgifter . Övriga utgifte ngar
För Direktionen F. Pettersson
Månadsbalans den 31 oktober 1980
Passiva
Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar ..
43 772 465,05 Depasitioner .
94 937 556, -25 259 506,98 194 596 091;51 412 040 508,0 1 843 870 846,39 320 552 026,40 36 927 807,87 21 198 101,5 537 497 461,81 13 995 170,28
Skulder till staten
Betalningsförmedl Övriga skulder . Utländska skulder
I utländsk valuta … I Mark oosssssos sera DN Räntar och övriga inkomster… Kreditförlustreserveringar . ……..
3 356 632,48 | Eget kapital 96 931 042,88 Aktiekapital . . 15 514 071,78 Reservfonder
Skatteutjämn 117 416 108,73 9 657 530,71 9 189 490,9 24 574 360,45 256 157 008,92 33 009 684,4 14 539 822,0 7276 630,90 81 236 221,54 33 450 271, 0 mk 4 246 986 418,63
Ansvarsförbindelser …
P. Joro
Depositioner i utländsk valuta . Skulder till Finlands Bank Skulder till andra bankei
Vinst från tidigare år «vo.
Kalerva Sal 311 282 172,96 1 899 711 264,08 153 068 775,47 277 427 203,64 22 543 692,17 538 328, 120 501 320,44 45 D74 401,5 818 677 839,43 44 452 446,12 224 708 807,20 93 968 709,1 105 000 000, — 119 893 246,40 5 067 464,25 5 020 747,8 mk 4 246 986 418,5 2 633 073 750,65
För Förvaltningsrådet Fedl Vaivio