Utgiven i Forum nr 1980-19-20

Nu eller aldrig: mer naturgas!

av Christian Sundgren Forum 1980-19-20, sida 18-19, 17.12.1980

Taggar: Teman: naturgas

Nu eller aldrig: mer naturgas!

Sverige förhandlar med Sovjetunionen om naturgasleveranser via Finland. Priset är den svåra frågan, men dessutom skall Sverige och Finland enas om kostnadsfördelningen för ledningen över Finland. Sovjet har erbjudit Sverige 3 mrd m? naturgas i året, men til en början vill svenskarna förhandla endast o 1—1,5 mrd m?. Finland har nu en unik chans at haka på och bygga ut naturgasnätet i vårt land.

Går allt i lås, kan det s k Östgas-projektet kansk realiseras före 1986.

Idén med en naturgasledning över Bottenviken är inte ny. Den var aktuell när Finland efter många om och men beslöt gå in för naturgas. Men eftersom möjligheterna att utnyttja denna miljövänliga energiform tog slut vid Kymmenedalen, dog också idén med ledningen över Bottenviken snabbt ut. Tyvärr.

Dagens ensidiga oljeberoende visar att projektet och utbyggnaden var ett vettigt energialternativ i alla fall. Säkert har inte kostnaderna för det hela blivit mindre under tiden.

De norska gasfyndigheterna i Nordsjön är enorma — de sovjetiska likaså. De nordiska länderna har således en unik möjlighet att i sina naturgassystem utnyttja bägge reserverna.

Sovjet har erbjudit Västeuropa hela 40 mrd m? gas under kommande 20 år. De mellaneuropeiska länderna har genast nappat på erbjudandet, och skrivit under betydande leveransavtal. Vad väntar vi på? . Sverige går försiktigt in för naturgas

Sverige kommer att ta med naturgasen i sin energiförsörjning. Om några år kommer gasledning från Danmark att vara klar och förse Malmö, Helsingborg och Lund med naturgas. Kostnaden för detta Sydgas-projekt rör sig omkring 800 miljoner kronor.

Den svenska målsättningen är att använda 6 mrd? naturgas i året. Det motsvarar 10—-15 procent av den svensk petroleumkonsumtionen.

Men det tar tid att bygga ut en så betydande marknad. I Sverige räknar man med alt naturgasen inte bara ersätter den tunga brännoljan, som i vårt land, utan kanske i första hand den lätta brännoljan som används i småhus. En fördel med Östgas-projektet är att hela 200 000 hushåll i Stockholms-trakten redan är anslutna till naturgasledningar färdiga att tas i bruk. Svenskarna räknar att naturgasen redan i förorter med spridda småhusområden är billigare än fjärrvärme. Den planerade 100 kilometer långa fjärrvärmeledningen från Forsmark-kärnkraftverket till Stockholm har avskrivits.

En fördel med att både hushåll och industrier använder naturgas är att förbrukningen blir jämnare.

Bottenviken — ledning redan 1986? Naturgasen är miljövänligare än olja och stenkol. Men billig är den inte, trots att de internationella naturgasreserverna är enorma. I de svensk-sovjetiska förhandlingarna lär också prisfrågan vara knepig. Det sovjetiska utgångsanbudet var att ta samma pris för naturgasen som för den råolja landet exporterar. Det är för mycket, anser man i Sverige. Men samtidigt vet man att man också bör beakta säkerhets- och beredskapsfrågor. — Det är väldigt viktigt att de leveranskontrakt som sluts går på tiotals år framöver, säger Claes Lindgren, VD för

Energikällans relativa andelar i vissa industriländer 1978

Finland Sverige

Olja 50 Kol 15 | Naturgas 4 Vattenkraft 10 Kärnkraft 3 Övriga 18

Sammanlagt 100 |Totalkonsumtion (Mtoe) 2 1 100 2

Norge (1977) 69 5 5 5 — 3 13 3 100 20 1835 362 100 0 100 2 100 40 20 93 företaget Swedegas, som har hand om naturgasförhandlingarna från svensk sida. — Om vi når enighet är omöjligt att säga. Förhandlingarna har ju knappt startat och fortsätter nu i december.

Det som komplicerar saken är att förhandlingar samtidigt måste föras mellan Finland och Sovjet, och mellan Sverige och Finland. I de svensk-finska förhandlingarna måste man komma överens om fördelningen av kostnaderna för rörledningen över Finland.

— En förutsättning för heia Östgasprojektet är att Finland deltar som part i projektet. Tillsvidare har vi olika uppfattning om kostnadsfördelningen. Men teoretiskt, om allt går bra och de kommersiella besluten följs upp snabbt på politisk nivå, kan man tänka sig att ledningen över Bottenviken är klar 1986/87, konstaterar Claes Lindgren.

Nuvarande gasledning gör finansieringen enklare

Billigt är det sannerligen inte att bygga ut naturgasledningen. Att dra den tvärs över Finland kostar 1,5 mrd mk. Räknar man med alla sidogrenar som behövs, är man uppe i 2 miljarder. Lika mycket räknar svenskarna med att ledningen över Bottenviken kostar.

Allt behöver i alla fall inte investeras med ett tag. Rörledningen fram till Kymmenedalen finns ju redan. Kapaciteten i den är 3 mrd m? i året, och eftersom vi använder endast 1 mrd, kan den utnyttjas både för en expansion i Finland och för det svenska Östgasprojektet. En parallelledning med nya tryckstationer på sträckan Imatra— Kouvola blir aktuell först senare. Det gör den finansiella sidan av den svensk-finska naturgasledningen enklare. Också förutsättningarna för att tidtabellen skall hålla är därmed större.

Mer naturgas för Finland?

I Finland har utbyggnaden av naturgasnätet stampal på stället. Neste Oy har hittills tänkt mer på försäljningen av

FORUM 19— 20/8 oljeprodukter än distributionen av naturgas. T om i Sydöstra Finland finns det många hågade naturgaskonsumenter som anser att byråkrati och företagsekonomiska kalkyler från Nestes sida har gjort det omöjligt att ansluta sig till naturgasnätet.

— Det är dyrt att dra naturgasledningar I vårt glesbebyggda land. Det måste finnas en naturgasmarknad, för att det skall löna sig. Andra energiformer, tex stenkol vid kusttrakten, är ofta fördelaktigare, säger handels- och industriminister Ulf Sundqvist. — Men om Sverige besluter sig för att ta naturgas över Finland, blir investeringsfrågan betydligt enklare för oss.

Lång väntan för Lahtis

Förutom industrin i Tammerforsregionen hör Lahtis stad till de stora naturgaskonsumenter som kunde ansluta sig till naturgasledningen, om den dras över vårt land vidare till Sverige.

— Sedan 1976 har vi regelbundet hört oss för om en möjlig förlängning av naturgasledningen. Stadens kraftverk skall byggas om, och vi kan välja mellan stenkol och naturgas. Helst skulle vi ta naturgas ur miljösynpunkt, säger Lars Larsson, VD för Lahtis Stads Värmekraftverk.

Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringa utländsk valuta .

Betalningsförmedling . ..

Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar

I utländsk valuta

I mark Omsättningstillgång:

Utländskt mynt

Masskuldebrev .

Övriga omsättnings Investeringstillgångar

Masskuldebrev

Aktier och andelar . ..

Fastigheter och fastighetsaktier .. Anläggnlngstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid

Aktier och andelar .

Fastigheter och fastig!

Maskiner och inventarie Övriga anläggningstillgångar oc utgifter meå lång verkningstid . Skatter Löner och sociala utgifter . Övriga utgifter

För Direktionen F. Pettersson

FORUM 19 — 20/80

Gäran Roos

Men den senaste förfrågan besvarades av Handels- och industriministeriet med att hela naturgasfrågan för Finlands del nu avgörs av de svensk-sovjetiska förhandlingarna. Det gör inte Lars Larsson speciellt optimistisk —– Del har inte blivit någon naturgas hittills heller. Sverige kan ju dessutom lika bra och kanske billigare få sovjetisk naturgas via de utbyggda mellaneuropeiska naturgasledningarna. Jag vågar därför inte helhjärtat tro på naturgasen för Lahtis del. Men vi har uppskjutit vårt investeringsbeslut till nästa vår, konstaterar Larsson.

Den industri som använder naturgas i sydöstra Finland är nöjd med denna energiform. Några företagskommentarer: ”Naturgasen är ren — anläggningarna hålls snygga”. ”Energin kommer ända till fabriken — transporten sköter sig själv”. ”Om något händer tar vi olja istället”. ”Naturgasen är inte billigare — men har andra fördelar”.

De allt högre energipriserna, men framförallt den allt större leveransosäkerhet som råder på energimarknaden i väst, motiverar en större satsning på naturgasen.

Månadsbalans den 30 november 1980

Passiva

Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkninga 59 173 548,42 Depositioner. .

96 076 176, — 16 580 496,08 201 989 414,50 400 433 663,3 1 807 171 114,60 352 220 182,94 51 066 102,07 19 027 174,9 Övriga skulder Utländska skulder I utländsk valuta 578 089 528,25 I mark . 6 362 627,52 Räntor och övriga inkom 3 831 879,61 96 736 106,25 15 391 451,5 118 260 358,73 9 657 530,71 9 169 490,92

Eget kapital Aktiekapital . . Reservfonder . Skatteutjämningsfond Vinst från tidigare å 24 574 660,45 256 611 573,89 33 136 211,3 14 561 524,8 8 043 105,80 89 459 874,42 36 598 753,0 rak 4 304 222 550 45 mnEE=========m=>

Depositioner i utländsk valuta . Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker Skulder till staten …. Betalningsförmedling .

Kreditförlustreserveringar .

Östgas-projektet innebär att Sverige kan förstärka sin energibas, men effekten är ändå marginell, och svenskarna kan köpa sovjetisk gas via Mellaneuropa. Det blir därför den finska attityden som rätt långt avgör om det blir en naturgasledning över Bottenviken eller inte. Vi får inte naturgasledning vidare från Kymmenedalen gratis.

Naäturgasanvändningen har dessutom industri- och sysselsättningspotlitiska aspekter. Det betonar Juri Andrejev, expert på öst-västhandel vid Vetenskapsakademin i Moskva — Naturgasleveranser till Sverige via Finland är i sig ett intressant projekt, men det är omfattande, komplicerat och dyrt. Det är därför viktigt att utreda det noga. Möjligheterna till ett fördjupat samarbete mellan Norden och Sovjetunionen är i alla fall det viktigaste, enligt min åsikt.

— Det krävs mycket tekniskt kunnande och omfattande anläggningar för att utvinna de nya energilillgångarna i Sibirien. Det kommer således att finnas möjligheter till betydande materialleveranser för både Sverige och Finland, t ex av stålprodukter, i utbyte mot den sovjetiska naturgasen, understryker Juri Andrejev.

Christian Sundgren orde 335 234 822,40 1517 573 760,30 179 949 919,39 238 927 901,33 27 228 071,52 533 678, 113 576 586,39 54 092 679,8 842 650 875,28 saa oa 27 035 084,05 ister es 238 469 004,3 . 93 968 709,1 105 000 000, — 119 893 246,40 5 067 464,25 5 020 747,80

EOEETETETEN

Ansvarsförbindelser scsssesseesererensoreorseran0s 0 2633 472 130,16

Kalervo Salo

För Förvaltningsrådet Laurl färventak 19

Utgiven i Forum nr 1980-19-20

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."