Ny examen hägrar?

Taggar: Teman: utbildning

Ny examen hägrar?

Ska vi äntligen få ekonomi-ingenjörer?

Ska man äntligen inom den utbildningspolitiska sektorn nå fram till samma resonemangsäktenskap som tidningen Forum har ingått inom de tidningspolitiska? Hur länge har man inte tala om svårigheterna att få tekniskt utbildade marknadsförare och ekonomer som förstår sig på en produktionsprocess?

Ny” Nu är starka krafter i gång för att få till stånd en teknisk fakultet vid Vaasan Kauppakorkeakoulu. En av de drivande krafterna bakom tanken är tekn dr Matti Karttunen, docent samt forskningschef vid Oy Strömberg Ab i Vasa. Det finns både behov och underlag för en teknisk utbildning i Vasa län, anser han, framför allt för eloch maskiningenjörer.

I detta nu utgör de tekniska studerandena rån Vasa län endast 4 procent medan länets andel av hela landets befolkning är 9.2 procent. Elevunderaget finns förutom i södra och mellersta Österbotten i hela Mellersta Finland. En kombination av en eknisk fakultet och en handelshögskola öppnar nya möjligheter, anser docent Karttunen. Nya ämneskombinationer blir änkbara. I vissa ämnen kan gemensamma lärare användas.

Karttunen tror inte att det är ekonomiskt eller praktiskt möjligt att införa en fullt tvåspråkig fakultet med den dubblering av t ex lärarkåren som då vore nödvändig. Men med tanke på språkunderlaget anser han det vara klart att eleverna ska få avlägga sina tentamina både på

FORUM 2/7 svenska och finska. När det gäller fortsättningskurser anser han det självklart och nyttigt att eleverna skulle lyssna till både finsk- och svenskspråkiga föreläsare.

De praktiska realisationsmöjligheterna för en teknisk fakultet förbättras avsevärt genom möjligheterna att åtminstone i ett begynnelseskede få använda Oy Strömberg Ab:s forskningslaboratorier. Strömberg har bl a ett modernt högspänningslaboratorium och ett effektlaboratorium. Där har redan nu åtskilliga diplomarbeten utförts och to m några licentiatavhandlingar utarbetats. Som Finlands största elektriska industri erbjuder Strömberg naturligtvis också arbetstillfällen åt nydimitterade ingenjörer. På maskinteknikens område finns Oy Wärtsilä Ab:s Vasa fabrik som har utmärkt sig genom egna förnämliga konstruktioner på dieselområdet.

På dagens diplomingenjörer ställs allt större krav när det gäller ekonomiskt vetande. Vad anser doktor Karttunen om möjligheterna att utbilda verkliga ekonomi-ingenjörer? — Personligen tror jag att en bättre utväg är att ge det ekonomiska vetande i form av kompletteringseller fortbildningskurser, svarar Matti Karttunen, och hålla kvar en stark teknisk grundutbildning.

I praktiken tar en teknisk examen 5—6 år medan handelshögskolorna i framtiden blir fyraåriga. En fullständig ekonomiingenjörsexamen skulle fordra orimligt lång studietid. Den totala examen borde inte få kräva me än fem år, dvs 200 poäng enligt det nya studiepoängsystemet. Sänker man kraven på både ekonomisk och teknisk kunskap få vi en produkt som varken är fullfjädrade ingenjörer eller ekonomer.

— Av ingenjörerna kräver man idag alltmera, också samhällskunskap och språkkunskaper. De är naturligtvis bra och viktiga saker. Men hur mycket ska en högskola ge av allmän medborgarfostran? Däremot kan de ekonomiska kunskaperna integreras ”på toppen” av en ingenjörsexamen, också om man inte kan kräva lika djupa ekonomiska kunskaper som av en diplomekonom.

Sedan kan man ju diskutera om en sådan ekonomikompletterad teknisk examen ska kallas ekonomi-ingenjör eller inte. Men nog vore det väl en ganska god idé?