Ny teknik kan revolutionera papperstillverkningen

av Bjarne Nyman Forum 1992-10, sida 42-43, 27.08.1992

Taggar: Teman: papperstillverkning

Ny teknik kan revolutionera papperstillverkningen

Text: Bjarne Nyman

Pappersban —

Formering

Massa Bakvatten Guskmassa 2

S rävande kunder ställer all högre krav på papperstillver karna. Leveranserna skall ske snabbt också i de fall det är fråga om udda kvaliteter och mängderna relativt små.

Problemet för papperstillverkarna är att det är mödosamt och dyrt att ställa om dagens pappersmaskiner från en kvalitet till en annan. Pappersmaskinernas våta ände är alltför trög och tungstyrd.

Det finns nu en lösning på problemet — åtminstone på pappret. Receptet heter Pomp och har utvecklats av DI Paul Olof Meinander, tidigare utvecklingsdirektör hos A. Ahlström, sedan drygt ett år egen företagare med firman POM Development Oy Ab.

Få kvaliteter idag

Dagens papperstillverkare producerar helst några få standardkvaliteter och helst stora mängder i sina stora maskiner. Det är bekämt för tillverkarna, produktiviteten är hög och papperspriset kan hållas på konkurrenskraftig nivå.

42

Genom att minska på vattenvolymen i en pappersmaskins våta ände och samtidigt göra cirkulationen av materiatet från viraduken snabbare blir det lättare att snabbt övergå från produktion av en viss papperskvalitet till en annan. Detta Pomp-koncept kräver emellertid utveckling av specialapparater, som tillsvidare inte finns på marknaden.

ÅRE

Men det sättet att producera är inte längre tillfredsställande för krävande kunder, som kanske vill ha några rullar specialpapper redan samma dag eller dagen efter beställningen. En tillverkare som då endast kan lova tonvis med papper inom två veckor förlorar lätt spelet till grannen med den korta leveranstiden. Det gäller att kunna producera det som kunden vill ha — och att leverera snabbt utan att behöva ha alltför stor lagerhållning.

Pappersmaskinernas våta ände med stora mängder bakvatten i långa och många kretslopp gör produktionsprocessen relativt stabil, men styrningen är problematisk, efter som responsen på ändringar av processvariablerna är långsam. Stora öppna ytor och ”döda hörn” med en miljö, som lämpar si för biologisk aktivitet och slambildning accentuerar problemet. Det märks speciellt när en ny papperskvalitet skall tillverkas och den våta änden måste tvättas. Dessutom föranleder de stora öppna ytorna problem med papperskvaliteten, eftersom pappersmassan på viraduken i en konventionell pappersmaskin innehåller stora mängder luft.

Principen bakom Pomp (A Formula One Paper Machine Wet End) bygger på små vattenvolymer och snabb cirkulation av det material som sugs genom pappersmaskinens viraduk och återförs till processen. Responsen på ändringar av processvariablerna blir snabb och omställningarna enklare att göra. Enligt Paul Olof Meinander kan en pappersmaskins våta ände ställas om för en ny kvalitet 50— 100 gånger snabbare enligt Pomp-konceptet än med konventionell teknik.

— Minuter blir sekunder och det innebär stora pengar i form av kortare dödtid för själva produktionsprocessen vid omställningar. Det blir lättare att snabbt producera de kvaliteter kunden vill ha, säger Meinander.

10/1992 FORUN,

Pappersindustrin är konservativ

Tillsvidare existerar Pomp-processen endast på pappret. Tekniken är patentsökt. men den ack så viktiga första referensen saknas. Branschens experter, även utomlands, har i kör ställt sig positiva till konceptet och säger att det är det enda förnuftiga sättet att realisera tillverkningsprocessens våta ände.

— Men pappersindustrins människor är lika långsamma i vändningarna som deras maskiner. Har man under decennier tillverkat papper enligt ett visst mönster och en viss teknik är det inte lätt att som föregångare övergå till ett bättre system, säger P O Meinander.

Själva Pomp-processen kräver i sig vidareutveckling, eftersom marknaden inte har alla specialkomponenter som behövs. Det är t.ex. fråga om speciella separationspumpar och centrifugerande flerstegsrenare. Sådana har det inte funnits ett behov av med kanventionell teknik.

Men det som nu först skulle behövas är en samarbetspart på tillverkningssidan för att sedan kunna komma igång med utvecklingen av apparater. Hugade pappersbruk finns, me — Den ekonomiska potentialen för vårt patenterade Pomp-koncept är enorm. Nu gäller det att hitta en papperstillverkare, som är tillräckligt okonventionell för att ta metoden i bruk, säger P O Meinander, VD för POM Development.

FORUN, 10/199 ännu har inget vågat ta steget ut. Undertonen i Meinanders kommentar om eventuella intresserade antyder dock att det första projektet kommer igång inom den närmaste framtiden — dock inte i Finland. Allt är tänkt att realiseras med många parter involverade.

— POM Development är ett litet företag och kommer så att förbli. Vi säljer den patenterade metoden, kommer att utnyttja ett antal underleverantörer för apparatutvecklingen och -tillverkningen och använda oss t ex av konsulterande ingenjörsbyråer. Det är ju fråga om en metod av sådana ekonomiska dimensioner, att ett litet företag omöjligt kan ta hand om alla delar. Redan utvecklingen av apparaterna kräver satsningar i mångmiljonklassen.

Enorm ekonomisk potential

Den största fördelen med Pomp-konceptet är enligt Meinander att det ger flexiblare möjligheter till effektivare produktions- och affärsstrategi. Det blir en balanserad kombination av fem faktorer: mindre förluster vid kvalitetsbyten, kortare pauser för systemtvätt. mindre produktlager, breddat produktsortiment och snabbare leveranser.

De två sistnämnda fördelarna ger konkurrenskraft. som kan realiseras i form av en bättre och lönsammare produktmix eller i form av ett prispremium. Kunden betalar gärna lite mera om produkten levereras enligt önskemål.

Försiktiga uppskattningar av konceptets inverkan på en pappersmaskins lönsamhet antyder en återbetalningstid på omkring ett år. Lönsamhetsuppskattningarna varierar något beroende på vilken typ av pappersmaskin det är fråga om. Konceptet är dock tillämpbart på alla pappersmaskiner i drift, eftersom alla har en våtände som bygger på samma teknik.

Enligt P O Meinander är det rimligt att anta att processen kunde vara etablerad år 2000. Antalet pappersmaskiner med konventionell våtände kan då uppgå till cirka 5 000 i hela världen. Med en halveringstid om cirka ett decennium betyder det att 250 maskiner årligen kan byggas enligt Pomp eller en motsvarande teknologi eller helt ersättas med nya. Enligt uppskattningen att en ombyggnad kan realiseras för omkring sex miljoner mark, är det lätt att räkna ut den totala ekonomiska potentialen för det nya konceptet.

Köpenhamn…

fortsättning från sid 3 blivit förhållandevis dyrt, och de en gång attraktiva kustområdena har byggts ut alltför mycket. De nordiska länderna med sin relativt väl utbyggda serviceapparat och tämligen oförstörda miljö hamnar därmed i blickfånget.

9 God servic Ö Allmänt hög standar Ö Ren milj € Bra stränder och badvatte Ö Bra hamna 9 Små trafikproble 9 Historiska och nutida sevärdhe te Ö Kulturella begivenheter och ut ställningsverksamhet

Ett av de tyngsta argumenten för en satsning på den här regionen som turistcentrum är den massarbetslöshet, som råder i området. Det handlar om en alldeles speciell form av arbetslöshet, nämligen brist på jobb för de sämst utbildade grupperna i samhället.

Denna typ av problem är särskilt allvarlig, eftersom de grupper som det hela rör sig om befinner sig i riskzonen för total utslagning och missbruk på ett helt annat sätt än högre utbildade socialgrupper. En långvarig samhällsutveckling, som missgynnar de sämst utbildade, kan resultera i en katastrofsituation, som är ytterst svår och kostsam att rätta till.

Kontroversiella slutsatser — men ändå vettiga

Ytligt sett kan de resonemang som relateras ovan synas bakåtsträvande, isolationistiska och provinsiella. Riktigt så enkelt är det nog inte. Stlumproblemen i Köpenhamnsregionen är enorma, och ett överutbud på arbetsplatser för de högutbildade leder ingenstans.

De problem, som man har att kämpa med här, är i främsta rummet arbetsmarknadsmässiga, och inte primärt en fråga om produktion och utrikeshandel. Det handlar naturligtvis dels om att dra in så mycket pengar som möjligt till landet, men de mänskliga och sociala frågorna får inte för den skull skjutas i bakgrunden.

Dras inte den danska (läs köpenhamnska) slipstenen på rätt sätt, är risken mycket stor att man förlorar på karusellerna vad man till nöds lyckats få in på gungorna — och kanske mer än så. Den låga näringslivsprofil, som skisserats här ovan, är nog kanske inte så dum, när allt kommer omkring. 43