Nya anvisningar för vintergjutning

av Klaus Söderlund Forum 1982-04, sida 11-12, 03.03.1982

€ Snö, is, blåst och låg temperatur försvårar betongarbeten vid kallt väder. Problem börjar uppstå när temperaturen sjunker under ca +59C.

För att formarna enligt nutida byggsystem snabbt skall kunna rivas måste

AT värmning av något slag användas. Oftast användes ren värmebehandling. De flesta skador beror i första hand på

FORUM 4/82

I Finland gjuts det numera betongkonstruktioner året om och formrivningen är snabb med två eller tre dagars, tom en dags intervaller. På vintern vid kallt väder medför detta risker som emellanåt — lyckligtvis mer sällan — leder till mer eller mindre allvarliga skador.

DI Klaus Söderlund vid Finska Betongföreningen presenterar i denna artikel några problem inom vintergjutningen på basen av en VTT/rapport skriven av Asko

Sarja och Eero Kilpi.

att värmehärdningen generellt eller ställvis har varit för låg, vilket ofta tillsammans med andra bidragande orsaker kan resultera i olycksfall.

Den kanske mest allmänna skadan är överstora nedböjningar förorsakade av för låg draghålllasthet. Detta resulterar i sprickbildning och nedsatt styvhet i konstruktionen. Betongens nominella hållfasthet nås efter en längre tid, nedböjningarna däremot minskar inte, tvärtom växer de ännu något med tiden,

När betongens härdningstemperatur förblir låg accentueras även inverka av andra egenskaper som påverkar tillväxten av betongens hållfasthet. Detta gäller närmast cementen, ballasten och tillsatsämnena. I värsta fall fryser betongen innan bindningstiden är slut och når på så sätt en skenbart god hållfasthet tills den tinar, vilket i sin tur kan leda till ras av stora konstruktionsdelar med allvarliga följder.

Val av betongkvalitet

Enligt anvisningarna höjs betongens hållfasthet med 5 MPa (en hållfasthetsklass) för att minska på kostnaderna och för att säkra hållfasthetstillväxten i konstruktionens alla delar. Användning av accelererande tillsatsämnen baserade på klorider rekommenderas inte. Åven betongnormerna är ju numera rätt — restriktiva angående = tillåtna kloridmängder.

För betongmassans temperatur ges minimivärden vid blandning och gjutning. Vissa tillsatsämnen kan ha bief fekter som förskjuter början av bindningen och hårdnandet speciellt om en överdosering sker. I kallt väder kan ett sådant förfarande leda till avsevärt mindre hållfasthetsökning än man räknat med. vänd!

Tillväxten för betongens hållfasthet som funktion av tid — temperaturfaktorn. Den övre bilden avser normal portlandcement och den undre snabbt hårdnande (Rapid).

VD Stig Stendahl, LKB:

Internationell marknadsföring kan inte skötas från ett skrivbord — Varje marknad har sina speciella drag. Det finns inte två marknader som är likadana. För den som sysslar med internationell marknadsföring gäller det därför att vara lyhör för differenserna.

— Vill man lyckas på den internationella marknaden måste man resa — och mycket! Det går inte att sköta internationell marknadsföring från ett skrivbord.

Orden tillhör dip! ing Stig Stendahl, VD för den internationella LKB-gruppen, och yttrades vid TFiFs åboavdelnings senaste möte.

e VD Stig Stendahl har lång erfarenhet av internationell marknadsföring. Efter avslutade studier vid Åbo Akademis kemisk-tekniska fakultet tog han anställning vid åboföretaget Wallace Oy, som med sina speciella produkter har hela världen som avsättningsområde. Då Wallace Oy knöts till den rikssvenska LKB-gruppen (ett Wallenberg-företag som ägs av Incentive Ab) blev det dags för Stendahl att flytta över till Stockholm och LKB.

LKB-produkter Ab grundades år 1943 genom att tre företag med biokemin som gemensam nämnare gick samman. De tre företagen var Liljeholmens stearinfabrik, Kemabolagen och Stockholms bryggerier. LKB av idag utvecklar, tillverkar och marknadsför instrument för biokemisk forskning. Oftast är det fråga om kompletta system med tillhörande applikationsmetoder.

LKB har produktionsenheter i Sverige, Finland (Wallac Oy) och England.

Produktionen inriktar sig på fem områden inom biokemin: biokemisk separation (kromatografi och elektrofores), mikrotomi och ultramikrotomi, mikrokalorimetri och fermentation, nukleär medicin samt bioluminisens. Därutöver tillverkar det engelska produktionsbolaget också spektrofotometrar.

LKBs produkter marknadsförs via tretton säljbolag världen över. Dessutom har företaget agenter i ca 60 länder. Agenterna backas upp av tre säljstödkontor (sales support offices). Totalt har LKB-produkter alltså ett åttiotal kontaktorganisationer.

Lokala förmågar

Enligt VD Stig Stendahl strävar LKB till att ge sina dotterbolag en så stor självständighet som möjligt — Visatsar på lokala förmågor när de —

Värmebehandling

Vintergjutning kan i praktiken inte utföras utan värmebehandling. Olika värmebehandlingssätt och deras tillämpning behandlas rätt så ingående i anvisningarna. För det första är värmebehandlingens uppgift att hindra betongmassans nedfrysning. Därefter används värme för att accelerera hållfasthetsutvecklingen så att hållfastheten är tillräcklig när form- och stödvridningen sker.

Anvisningar för värmebehovet och -tiden, värmeisoleringen och värmefördelningen ges i form av diagram och tabeller. Speciellt aktsam bör man vara vid gjutfogar där den färska betongmassan kommer i beröring med delar av gammal kall konstruktion.

Lika viktig som att värmebehandlingen är ordentligt planerad och utförd är övervakningen av härdningstemperaturen och på basen av den gjorda hållfasthetsberäkningar. — Anvisningar om mätpunkternas placering ges, dvs om de mest kritiska punkterna där mätningen bör ske.

Värmningssystemet kan vara inbyggt i formerna, bestå av elektriska motståndstrådar i betongen eller av utomstående infraröd-radiatorer.

ytterligare sk icke-destruktiva metoder (Smith-hammare, ultraljud) och i krävande fall formrivningsprovkroppar används.

Formrivning

Arbetsutförande

Betongens hållfasthet vid formrivningen bör enligt betongnormerna vara minst 6046 av den nominella. Om mindre hållfasthet används bör närmast konstruktören med beräkningar påvisa att konstruktionen även då har en tillräcklig kapacitet. På arbetsplatsen bör man på basen av tid — temperaturfaktorn N följa med betongens hållfasthetsökning. Tid — temperaturfaktorn beräknas på basen av tidsintervaller (AT och under dem uppmätta temperaturer (T)i betongen ur följande formel:

N = X (T+109C) At.

Motsvarande hållfasthet kan läsas ur de förnyade diagrammen i bild 1. Diagrammen är noggrannare än tidigare publicerade, speciellt i början av hållfasthetstillväxten.

I stället för eller som komplement till denna tid — temperaturfaktor kan

Kall väderlek försvårar arbetsutförandet på allt sätt och leder bla till tilläggsarbeten såsom smältning av snö och is i formarna. Själva funktionskraven för arbetsutförandet är i stort sett de samma som vid varmare förhållanden. Kallare förhållanden kräver närmast bättre kontroll p g a de försvårande omständigheterna.

Om man av någon orsak måste avbryta gjutningen och sålunda göra en gjutfog på ett icke-planenligt ställe, får formarna rivas och arbetet fortsätta först när konstruktörerna godkänt förfarandet och de av honom eventuellt stipulerade = tilläggsåtgärderna vidtagits.

Klaus Söderlun (Asko Sarja, Eero Kilpi, Rakentajan talvibetoniopas, turvallinen talvibetonointi, VTT Tiedotteita B2/1981) ,

FORUM 4/82

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."