Nya åtgärder kan ge stabilitet
av Janne Salonen Forum 2012-09, sida 08, 27.09.2012
Taggar: Organisationer: KSF
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2612 Skicka dina kommentare tilladressen: feedbackOforum.f
Nya åtgärder kan ge stabilitet
JANNE SALONEN TEXT Imedlet av september började en anda av optimism skönjas i eurokrisen efter en rad ljusglimtar. Den tyska författningsdomstolen gav grönt ljus åt Tysklands medverkan i den nya stabiliseringsfonden ESM. Samtidigt bekräftade Europeiska Centralbankens chef MARIO DRAGHI bankens beslut att börja köpa krisdrabbade euroländers skuldebrev på öppna marknaden, under vissa förutsättningar.
Båda besluten har en stor betydelse: för första gången börjar kanske instrumenten finnas på plats för att stabilisera läget. I synnerhet ECB:s beslut att skrida till kraftfulla åtgärder för att avvärja eurokrisen är av avgörande betydelse.
ECB ställer strikta villkor för sina stödköp av krisdrabbade länders skuldebrev. Krisländer som vill att ECB skall göra stödköp måste formellt begära assistans. Stödbegärande länder måste förbinda sig till finanspolitiska och ekonomisk-politiska åtgärder, som villkor för stöd. Då kan länderna få stöd både från ESM och från ECB. Deras samfällda resurser torde räcka. Endast om också Italien tvingas begära assistans kan det bli frågetecken kring om resurserna räcker. Men ECB är berett att göra obegränsade stödköp, och ECB:s finansiella resurser är bokstavligen obegränsade. ECB:s grundstadga tillåter endast stödköp av skuldebrev som redan är emitterade och som handlas på finansmarknaderna.
ECB:s beslut har fått hård kritik, bland annat från tyskt håll (den tyska regeringen har dock stött ECB:s beslut). Det har sagts att ECB:s stöd leder till ökade risker från ECB:s sida somi sista hand faller på de starkare länderna att betala. Och visst är det så, att om något euroland tvingas ställa in betalningarna, så kommer detta att drabba även ECB och i förlängningen ECB:s delägare, som är euroländernas centralbanker.
Bland andra en del centerpartistiska politiker hos oss har kritiserat ECB:s beslut, och regeringen för att godkänna detta. ECB:s stödoperationer torde dock säkra att de krisdrabbade euroländer som berörs av stödköpen inte går i konkurs. Och om centerpolitikerna skulle få sin vilja fram, skulle ett haveri av hela euroområdet bli rätt ofrånkomligt.
MINDRE SVAJIGT? En rad nya beslut väntas staga upp ge den vacklande euron.
En annan utveckling av betydelse för eurokrisen är den bankunion som Europeiska kommissionen har föreslagit. En så kalllad bankunion innehåller olika element: dels en gemensam bankövervakning, som skulle utövas av ECB. För detta har Finland redan principiellt uttalat sitt understöd. Men till exempel Sverige är starkt emot en övervakning iföreslagen form, som bland annat skulle underställa Nordea, vars hemort är Sverige, ECB:s övervakning.
Kommissionen har föreslagit att den gemensamma bankövervakningen skulle träda i kraft redan från årsskiftet 2013, men detta kan visa sig vara ett alltför ambitiöst mål. Sannolikt är dock att någon slags gemensam bankövervakning av euroområdets banker, utförd av ECB, kommer till stånd.
Det som åtminstone Tyskland starkt motsät ter sig är en gemensam depositionsgaranti. Detta har även bland andra Nordeas styrelseordförande BJÖRN WAHLROOS starkt motsatt sig, och det kunde potentiellt medföra stora transfereringar från starkare till svagare länder inom euro-området. Här har Finlands regering ännu inte klart uttalat vilken Finlands linje kommer att vara. Det vore ytterst för vånande om Finland skulle gå med på någon form av gemensam depositionsgaranti.
De element som nu börjar finnas på plats —- ECB:s köp av stödbehövande medlemsländers skuldebrev, den nya stabiliseringsfonden ESM och den föreslagna bankunionen - torde samfällt ha effekten att en ljusning äntligen finns inom synhåll. Frånsidan är att detta ofrånkomligt medför kostnader för alla euroländer. Även Finlands skattebetalare tvingas bidra till kostnaderna för att lösa de stödbehövande ländernas svårigheter. Detta medför ett så kallat ”moral hazard" -problem, eftersom de stödbehövande länderna kommer att kunna överföra en rätt stor del av kostnaderna för deras egen oansvariga finanspolitik på alla euroländers skattebetalare.
Alternativet är dock att eurokrisen fortsätter att fördjupas och i slutändan att valutan havererar. Detta medför en så stark ekonomisk djupdykning att de starkare euroländerna inte har velat överväga denna utväg.
Någon slutlig lösning av eurons inbyggda strukturella svagheter medför ESM, ECB:s stödåtgärder och den föreslagna bankunionen inte, även om de har goda utsikter att kunna avvärja den akuta eurokrisen.
F g [=] S = hj i [=] 3 =