Nya råmaterial för bionedbrytbara plaster
av Heidi Furu Forum 2011-01, sida 35, 27.01.2011
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2011
I KORTHE > MATT SOLAKTIVITET: De senaste två åre mum 2013 väntas medfi rymd ålä olaktiv steroider p nde omrikta lens värmeeffek åverka miniminera elle mella effekten och r för att risken.
volymer data som bör vara åtk tal framöver. Problemet med d tt til 1. Ett team vid DET NORSKE VERI mation mpel Alformat förändproblemet. Ett nyckelkra skakunn tioner borde vart femte år data till nya format och flytta över ngsmedier, och förse data me ta) ochn rdal (data o s- eller klientnummer).
”Kundgrupperna splittras och kundernas kunskap växer snabbt. Därför förändras också värderingarna snabbt” säger Kari Venälöinen som leder Tekes program Sapuska, som bland annat tar upp vilken betydelse kundernas värderingar har för livsmedelsföretagen.
Nya rärmateri fö otonedbrytbara plaster
HEIDI FURU TEXT
Snart blir det möjligt att använda agrikulturella bi- och avfallsprodukter för att tillverka bionedbrytbara plaster.
“Vassla från ostproduktion har testats i mindre skala och fungerat bra. Ett annat alternativ är att använda cellulosa till exempel från skogsindustrin”, säger SAARA INKINEN SOM i januari disputerade i teknisk polymerkemi vid ÅBO AKADEMI.
I dag är majsstärkelse den huvudsakliga råvaran för den bionedbrytbara plasten polymjölksyra, vilket kritiserats eftersom majs också är en matprodukt. Attistället använda restprodukter från jord- och skogsbruk skulle även sänka priset på bionedbrytbar plast eftersom råvaran är billigare. Bionedbrytbar plast kan tillverkas av polymjölksyra som i dag är avsevärt dyrare än fossila oljebaserade polymerer ör plasttillverkning. Ur miljösynvinkel är fördelen med polymjölksyra att den tillverkas av förnyelsebar råvara och är omposterbar, till skillnad från oljebaserade polymerer som förblir oförändrade i naturen i hundratals år.
I dag används bionedbrytbar plast i örpackningar och biomedicinska appikationer, såsom suturer (kirurgiska sömmar) och implantat. Fördelen med den bionedbrytbara plasten är att den är biokompatibel och bryts ner till ofariga komponenter i kroppen.
Saara Inkinen undersökte i sin avhandling hur man kan påverka den bionedbrytbara plastens egenskaper genom att modifiera polymererna och variera polymerisationsförhållandenaiframställningen. På det sättet kan man styra hur snabbt plasten degraderar och påverka dess glasomvandlingstemperatur, det vill säga vid vilken temperatur materialet mjuknar.
“Vanlig mjölksyra har en glasomvandlingstemperatur på 60 grader C, men i min avhandling nåddes temperaturer hö DISPUTÄND
Saara Inkinen Disputation: 211.201, Åbo Akademi. Ämne: Teknisk polymerkemi. Avhandling: Strukturell modifiering av polyrmjölksyra med stegvis polymerisation och formning av stereokomplex. Opponent: Professor Katja Loos, University of Groningen, Nederländerna. Kustos: Docent Anders Södergård, Åbo Akadem ihur man ka gre än 8o grader C’, säger Saara Inkinen.
I sin avhandling framställde Inkinen även stereokomplex genom att blanda olika former av mjölksyrapolymerer. Stereokomplexen visade sig ha surare och kortare degraderingsprodukter än vanlig polymjölksyra, vilket måste tas i beaktande i medicinska applikationer och matförpackningar där komponenterna kommer i kontakt med livsmedel eller vävnader.
I avhandlingen gör Inkinen också en sammanfattning av de analysmetoder som kan användas för att evaluera polymjölksyra och mjölksyra.
Nedbrytbara plastpåsar för bioavfall har kritiserats för att de bryts ner för långsamt.
”I kompostmiljö försvinner påsen på cirka fem veckor. Det går att modifiera degraderingstiden om man ändrar polymerernas struktur, och på det sättet skapa olika degraderingshastigheter för olika typer av produkter. Men det är viktigt att komma ihåg att om man modifierar strukturen påverkar det också andra egenskaper hos plasten?
Saara Inkinen kommer att fortsätta jobba med teknisk polymerkemi inom Åbo Akademi och även samarbeta med kemiföretaget kuuro gällande mjölksyrepolymerer.