Nya Zeeland: ”Rogernomics” sätter fart på ekonomin
av Urpo Kaila Forum 1988-09, sida 11, 19.05.1988
Taggar: Personer: David Langes Teman: ekonomi
NYA ZEELAND:
Text: Urpo Kail ”Rogernomics” sätter fart på ekonomin
David Langes Labour-regering i Nya Zeeland kombinerar en våldsam strukturomvandling med radikal utrikespolitik. Ännu för tre år sedan hade landet en av världens mest reglerade ekonomier. Nu skall ekonomin bli en av de mest marknadsinriktade världen.
en mycket sakkunniga, men något [Dissenana tidningen The Econo mist prisar Nya Zeeland för den nya ekonomiska politiken. Tidningen publicerade i november en omfattande undersökning om Nya Zeeland och premiärminister David Langes politik. Trots att landet har stora anpassningsproblem, bla en brant stigande arbetslöshetskurva, bör man enligt The Economist inte skygga för avregleringar. Lärdomen från Nya Zeeland visar att man inte bör tappa kontakten med marknaderna över huvud taget, menar tidningen.
Den nya ekonomiska politiken är döpt till rogernomics enligt Labour-regeringens Liikanen, finansminister Roger Douglas. Rogernomics-eran började efter Labourpartiets första valseger den 14 juni 1984.
Regeringen inledde en omfattande liberalisering av finansmarknaderna. Sedan 1985 har valutan, Nya Zeeland-dollarn (NZD), fått flyta fritt. Dörrar har öppnats för utländska banker. Men även inhemska finansinstitutioner har utvecklats kraftigt. Fay Richwhite, en privatägd merchantbark har bi a gett ut ”euro-kiwidollar” masskuldebrev och andra moderna finansinstrument.
Frän utrikespolitik
Langes regering har även börjat privatisera en del av de statsägda bolagen. Efter att ha öppnat gränserna för konkurrens anser re geringen att flera statsbolag är mogna för försäljning. Air New Zealand är till salu, nu säljer staten även aktier i Bank of New Zealand och Petrocorp, det nationella oljebolaget. Privatisering är mera betingad av statsfinansiella än ideologiska skäl.
Nu tycks Nya Zeeland även få bättre kontroll över sin bytesbalans. Men trots att landet är en av världens konkurrenskraftigaste kött- och mjölkproducenter har man problem med exporten. Jordbruksprodukterna svarar för ca två tredjedelar av landets export. Problemen beror främst på EGländernas protektionistiska jordbrukspolitik.
Skandalen i juli 1985, när franska agenter sänkte Greenpeace-organisations fartyg Rainbow Warrior förbättrade inte relationerna med Frankrike — ett av de centrala EGländerna.
Lange har även gått hårt ut mot franska kärnvapen på området. Regeringen har protesterat våldsamt mot franska kärnvapenexperiment på Stilla havets atoller. Den franska premiärministern Jacques Chirac anklagar Nya Zeeland för att ”uppmuntra terrorism i Nya Kaledonien”. På Nya Zeeland misstänker man att Chirac tänker mera på de franska böndernas röster än på fred i Stillahavsområdet.
Langes regering har varit mycket radikal I fredsfrågor. Lange har väckt stor uppståndelse i USA genom att hindra amerikanska
Politiskt system:
Nya Zeeland, nyckeldat 3,2 miljoner: 90 procent européer, 8,5 procerit maorier, resten pö Tämligen hög, hör till världens tjugo rikaste länder.
Drottning Elisabeth II representerad av generalguvernör Sir Paul
Läge: 1600 km öster om Australien Areal: Huvudöarna 268 000 km?. Befolkning: lynesier och kineser. Levnadsstandard: Arbetslöshet: 6 procent av den arbetsföra befolkningen. Inflation: 8 procent Statsöverhuvud: Reeves. Premiärminister: David Lange
Enkammarparlarment med 95 platser. Majoritetsval vart tredje år. Fyra platser är reserverade för maorier. LJ
FYRUN, 9/1988
Finansminister Roger Douglas och premiärminister David Lange (th) efter valsegern 1987.
Auckland är Nya Zeelands största stad.
krigsfartyg med kärnvapen att anlöpa landets hamnar. Framtiden för regionens försvarspakt ANZUS är oviss. Denna sydliga miniatyrmodeli av NATO slöts av Australien, Nya Zeeland och USA år 1951. Paktens uppgift har varit att försvara regionen mot kommunistiska angrepp.
Nästan som här hemma
Nya Zeeland har stora likheter med Finland. Areal, befolkning, samhällsekonomiska strukturer och den ekonomiska politiken liknar varandra. De båda länderna har även liknande negativa drag. Stora regionala skillnader och en hög arbetslöshet tycks vara det pris som man får betala för en snabb ekonomisk expansion och en låg inflationstakt. fortsättning på s 3 11