Också elbils-tillverkaren söker krishjälp
av Leif Bergström Forum 2008-12, sida 20-21, 22.12.2008
Taggar: Bolag: Tesla Motors Orter: USA Teman: elbilar
ES] foRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK oc
NR 12 2998
VARLDEN: USA
Också elbilstillverkaren söker krishjälp
Tesla Motors som tillverkar världens snabbaste serietillverkade elbil har setts som ett alternativ till de krisdrabbade biljättarna i Detroit. Men nu har också Tesla vänt sig till kongressen med begäran om stöd på 25 miljoner av bilindustrins slantar.
LEIF BERGSTRÖM = =NEW YORK
X I ett försök att trots den bistra ekonomin locka kunder valde modebutiken TsE i New York att inför julhandeln i en helsidesannons utropa ”REA” — 128 gånger. Annonsen blev snabbt en symbol för realiteterna denna vinter, när företag tidigare än vanligt söker övertrumfa varandra med låga priser och snillrika erbjudanden.
När lågkonjunkturen till sist gjorts officiell — av ekonomer i NATIONAL BUREAU OF ECONOMIC RESEARCH — var frågan naturligtvis rent akademisk. Amerikanerna hade redan känt det i sina bankkonton, sett det i det ökande antalet bankägda hus och det minskande antalet platsannonser. Och de hade röstat med sina plånböcker för BARACK OBAMA.
Som vanligt kom det officiella beskedet i efterhand, de ansvariga ekonomerna förklarade nu att lågkonjunkturen inletts i december förra året. Detta medan såväl president GEORGE BUSH som den förlorande republikanske presidentkandidaten JOHN MCCAIN långt in på våren beskrev den amerikanska ekonomin som stark.
Citisomaldrig sover. Sedan Washington ryckt ut ännu en gång, nu för att rädda storbanken CITIGROUP, frågade NEw YORK TIMES krönikör
STUART ELLIOTT om banken nu tvingas ändra sin reklamslogan ”Citi never sleeps! Numera associeras orden mera med direktörer som oroliga för en hotande konkurs stannar uppe hela natten.
Andra företagsledare har vallfärdat till Washington i hopp om nya skräddarsydda räddningspaket. Främst är det Detroits tre biltillverkare som tilldragit sig uppmärksamhet med sina önskemål om 25 miljarder dollar blott för att täcka sina rörelsekostnader under 2009.
Detroit har upplevt tidigare kriser. Den amerikanska biltillverkningen var närmast dödförklarad när jag som ny korrespondent 1983 besökte bilstaden. Då hade GM, FORD och CHRYSLER sett konsumenterna gå till europeiska och japanska tillverkare, som erbjöd fordonav bättre kvalitet. Då förklarade en direktionsmedlem på Chrysler ”Visst måste vi bygga bilar av bättre kvalitet, fast inte fullt så långlivade som Volvo”
Nuär problemet främst ett annat: de amerikanska biljättarnas beroende av stora, bensinslukande stadsjeepar för sina vinstmarginaler. Bara FORD - som redan sitter i den starkaste ekonomiska sitsen av de tre - har presenterat en långsiktig plan att omvandla si till en producent av mindre, mer ekonomiska fordon.
Ekonomer är eniga om att biltillverkarnas överlevnad är av vitalt nationellt intresse - deras eventuella kollaps skulle skapa förödande svallvågor som skulle svepa med sig underleverantörer, liksom de detaljhandlare och serviceinrättningar som tjänat en industri med välavlönade anställda. Det senare är naturligtvis ett av branschens problem och under hösten har det dragits en del jämförelser med den amerikanska stålindustrin, som först när den tvingades i konkurs kunde omstruktureras till dagens nedslimmade men relativt starka version.
Stål blev stålar. En av dem som gjorde sig en förmögenhet på stålindustrin var wILBUR ROSS, som köpte upp konkursade bolag, slak tade dem och slog ihop bärkraftiga delar till INTERNATIONAL STEEL, Som han slutligen sålde till den indiske miljardären LAKSHMI MITTAL för 4,2 miljarder dollar.
Men observatörer hävdar att det är stor skillnad mellan en enkel råvaruindustri som främst konkurrerar med pris och bilindustrin som har att vädja till konsumenternas föränderliga smak. Ross själv håller med och ser ingenting positivt som kan komma av konkurser i Detroit.
TESLA MOTORS har emellanåt framställts som ett alternativ till de stora, trögrörliga jättarna i Detroit. Det nystartade företaget producerar världens snabbaste serietillverkade elektriska bil. Men den har en prislapp på 109 000 dollar, och Tesla tillverkar bara 15 bilar i veckan. Från början var strategin att sälja denna extrema sportbil för att ta dö på alla fördomar om elbilar innan nästa modell, en mer konventionell - och billigare familjebil skulle nå bilsalongerna. Men nu har också Tesla vänt sig till Washington. Företaget, somstartats och finansierats av internetmiljardärer, säger sig nu behöva 25 miljoner av bilindustrins slantar. Ett problem: grundarna som nått sina framgångar på Moore’s lag om den snabba fördubblingen av halvledares kapacitet, har funnit att framstegen i batteriteknik går väsentligt långsammare. Deras krav på hjälp från skattebetalarna för en produkt som ännu riktar sig bara till gräddani samhället har väckt klart negativ kritik.
Paralleller till frihetskampen. Samtidigt förbereder ekonomiprofessorn RONALD MICHENER vid UNIVERSITY OF VIRGINIA OCh ROBERT WRIGHT, ekonomisk historiker vid NEW YORK
EFTERTRAKTAD.
Tesla Motors sportbilkostar 109 000 dollar och tillverkas iendast 15 exemplar i veckan. Strategin bakom sportbilen är att ta död på fördomar om elbilar.
UNIVERSITY en bok om den makroekonomiska bakgrunden till den amerikanska revolutionen. Den brittiska kolonin hade genomgått en veritabel husbubbla. En av revolutionens ledare, uppfinnaren Benjamin Franklin återvände 1762 efter fem år i England, och konstaterade att hyror och fastighetspriser tredubblats under sex år ”Levnadskostnaderna har skjutit i höjden väsentligt under min frånvaro”, sade han.
Amerikanska historiker ser traditionellt den amerikanska frihetskampen som födda ur nobla filosofiska ideal, snarare än krasst ekonomiskt intresse. Men Michener och Wright ser åtminstone en del paralleller till dagens situation.
Fast ännu talar ingen om revolution möjligen om förverkligandet av de reformer Obama utlovat.