Offentliga uppdrag
av Urpo Kailia Forum 1988-08, sida 61, 05.05.1988
DEN O
FENTLIGA SEKTORN (ID: Offentliga uppdrag
Text: Urpo Kaila
Staten och kommunerna bjuder i dag på attraktiva karriärmöjligheter. Lönerna har blivit bättre och möjligheterna till avancemang och arbetsrotation har ökat. Våra intervjuobjekt har delvis gått den politiska vägen. Men det är inte nödvändigt att tjäna SFP eller andra partier för att få bra jobb. Däremot bör man vara kunnig och ha ett levande intresse fö samhällsfrågor.
Konsultativ tjänstema åkan Mattlin, 39, är konsultativ tjänsH teman på undervisningsministeriet.
Han är direkt underställd undervisningsministern och kanslichefen.
Enligt reglementet skall Mattlin sköta nordiska frågor, internationella kontakter och jämställdhetsfrågor.
— Största delen av min arbetstid går dock åt till uppgifter som hänför sig till punkten övriga ärenden. Oftast innebär detta olika slags utredningar. Som bäst utreder jag vad olika intressegrupper anser om regeringsprogrammets framskridande, berättar Mattlin.
Han är även ledamot I statens rymdkommission och ordförande för statens konst verkskommission. Det senare organet kö per in konstverk för offentliga utrymmen.
Håkan Mattlin är statsvetare till sin utbildning. År 1969 blev han politices kandidat med tonvikt på internationell politik. Efter sin examen blev han anställd som utredningssekreterare vid Svenska Folkpartiet. Därefter arbetade han I två års tid som politisk ministersekreterare. År 1976 blev han utnämnd till ombudsman på Svenska kulturfonden. Efter en tid som politisk sekreterare för Gustav Björkstrand blev Mattlin år 1984 utnämnd till sin nuvarande tjänst.
Håkan Mattlin
FÖRUN, 8/198 — Jag har alltid haft en mycket positiv uppfattning om staten som arbetsmiljö. Jag beslöt mig redan under min gymnasietid att välja den offentliga banan. Då visste jag ine att jag skulle gå den politiska vägen, säger Mattlin. Han trivs bra med sitt arbete. Speciellt uppskattar han att kunna befinna sig i samhällsutvecklingens mitt och att ha möjligheer till ett brett internationellt engagemang. En konsultativ tjänsteman har en månadsön på 15 000—20 000 mark.
— Den offentliga sektorns löner och arbetsförhållanden börjar bli konkurrenskraftiga med den privata sektorn. Avtalslönerna ger en möjlighet att engagera och premiera toppförmågor, menar Mattlin.
Uppfattningen om den offentliga sektorn som endast en trög byråkrati är en myt.
— Om det bara finns politisk vilja kan vi fatta beslut oerhört snabbt. Om besluten dröjer är det ofta fråga om rättssäkerhet. Det tar sin lilla tid om man skall höra alla parter, säger Mattlin.
Partipolitiken har blivit sällsyntare bland tjänstemännen. Sakfrågorna avgör. Den politiska viljan kommer direkt från riksdag och regering och det är tjänstermännens sak att verkställa målen. För att kunna göra det krävs dock ett samhällspolitiskt kunnande. Vid utnämning av de högre tjänstemännen bektar man även de parlamentariska styrkeförhållandena.
— Den offentliga sektorn behöver svenskspråkiga mänskor. Det råder t ex en oerhörd brist på svenskatalande jurister, uppger Mattlin.
Stadsdirektör
R alf Grahn, 37, är stadsdirektör för Lo visa stad. Han tillträdde sin post den 1.9.1986.
Till sin utbildning är han jurist. Under stu dietiden var han aktiv inom studentkåren.
År 1975 var han styrelseordförande i He singfors universitets studentkår. Efter sin auskulteringsperiod arbetade han åren 1976—78 på Kymmene Oy. Följande år var han fiskal vid Helsingfors hovrätt. Därefter två år som sekreterare för Svenska riksdagsgruppen och som utredningssekreterare för SFP. Under tre månaders tid fungerade han som politisk sekreterare för dåvarande justitieministern Christoffer Taxell.
Därefter blev det dags för en mognadsperiod i den akademiska världen. Först arbetade Grahn ett år som assistent i handelsrätt vid Svenska handelhögskolan. Åren 1982—387 var han assistent | jämförande rättsvetenskap vid Helsingfors universitet.
-— Jag är personligen intresserad av organisationer och organisationsutveckling. Det är fascinerande att studera hur mänskliga samfund fungerar. I mitt fall innebär detta att jag även ser kommunen i första hand som en organisation, d v 8 som en reSurs av mänskor som är inriktade på att åstadkomma resultat, säger Grahn.
Om man ser saken på detta sätt finns det egentligen få principella skillnader mellan företag och offentliga organisationer.
— Framgångsrika kommuner och framgångsrika företag liknar varandra. För att en kommun skall vara bra krävs det klara gemensamma värden och gemensamm målsättningar som organisationens medlemmar kan internalisera. De som jobbar inom kommunen bör ha vida möjligheter att förverkliga de gemensamma målen, Det formella beslutsfattandet skall begränsas till väsentliga linjefrågor, anser Grahn.
Men det finns naturligtvis även skillnader. Kommunledningens primära ansvar är inte kassan utan ortens utveckling. Detta innebär ytterst många delmål som försvårar beslutsfattandet. Grahn anser att man skall kunna råda bot på de negativa fenomenen inom den offentliga sektorn.
— Mitt arbete är utmanande. Man kan se det som en mänsklig befrielseuppgift. Den offentliga sektorn står inför en mycket kraftig omvandling. Det finns ett stort behov av nytt tänkande och nya tag. Men det räcker inte med idealism — man bör även kunna jobba oförtrutet utan att ge tappt, säger Grahn.
Stadsdirektörernas löner är beroende av bl a stadens storlek. En stadsdirektör i an mindre stad brukar ha en månadslön på arygt 16 000 mark. L 61