Öka produktiviteten? Ja... Sätt fart på förslagsverksamheten!

av Maria Planting Forum 1981-09, sida 18-19, 20.05.1981

Taggar: Teman: produktivitet

Redan den första kampanjen gav gott resultat. Från en aktivitetsprocent på 3,6 (principiellt kan man säga att 3,6 procent av personalen före år 1978 gjorde förslag, i praktiken är det så att en person i allmänhet gör fler än ett förslag när han väl kommit igång) nådde man med en gång upp till 10,1 procent tack vare kampanjen.

År 1979 var ett mellanår — men förslagen fortsatte att strömma in i samma takt som under kampanjåret, 345 förslag avgavs under året.

— Det verkar vara så att förslagsverksamheten fortsätter utan särskilda kampanjer bara man skapat förutsättningar för den, framhåller Tor Berg Såhär beräknas belöningen:

Direkt ekonomisk nytta för förslagsställaren Belöningen utgör 10 procent av den finansiella nettoinbesparingen som förslaget medför på ett år.

Andra synpunkter 2.1. Indirekt nyta som förslaget medför « osannolikt att det medför någon nytta » förslaget medför liten nytta « förslaget medför märkbar nytta 2 » förslaget medför mycket stor nytta 2.2. Kan förslaget verkställas? » nej, det är omöjligt Op « ja, det är en utvecklingsduglig idé 1p « förslaget är utvecklat 2—3p « förslaget kan direkt verkställas 4—5 2.3. Nyhetsg gra rslaget har framförts förut på ett likadant eller liknande område Op man, — Det behövs en organisation . förslaget har krävt lie förbersdelse och insikt 2 ir och fasta former för verksamheten. » förslaget har krävt förberedelse —3Pp : : « förslaget har krävt stor insikt 4—5p En ny kampanj arrangerades ialla fall år 1980, nu steg aktivitetsprocen För närvarande är värdet i mark för en poäng 70 — men det är ett värde som justera | varje år. Den slutliga belöningen består av summan av punkterna 1 och 2 korrigerad ten ytterligare till 15,4 och antalet förIvar Weckström demonstrerar sitt belönade Ettkrävande arbete och en kreativ karl. Veikko Kurvinen har framsfällt många förslag som belönats. med en särskild personalfaktor. Förslagsbelöningen betalas som en bruttosumma, | — slag var 573. Aktiviteten fördelade sig förslag, en lyftanordning för tunga rullar som — Adderar man ihop summorna som både han och företaget förtjänat, bevisar man att förslagsverk f : förslagsställaren är alltså tvungen att betala skatt på beloppet. relativt jämnt mellan Nokia metallinand PP ann efter att själv ha lyft rullarna för samheten faktiskt är business för alla! dustriers olika verksamhetsorter oc Öka produktiviteten? Ja… Sätt fart på förslagsverksamheten — Tag vara på personalens ”outnyttjade resurser” genom att utveckla förslagsverksamheten! Vi kan på det sättet märkbart förbättra vår produktivitet, men det krävs en hygglig satsning på att stimulera initiativkraften hos de anställ da.

Det hävdar direktör Tor Bergman vid Oy Nokia Ab:s metallindustrier bestämt. Han vet vad han talar om och kan med sin gedigna erfarenhet peka på de goda resultat man uppnår genom intensifierad förslagsverksamhet.

e Vem känner bättre till en arbetsplats, eller en del av en arbetsplats, än den som jobbar där? Och vem kan bättre hitta på förändringar i en rutin för att uppnå rationellare verksamhet än den som dagligen jobbar med den? Eller vem är bättre skickad att lösa ett problem i produktionsprocessen än just den som hela tiden konfronteras med problemet?

Ett halvt uttalat förbättringsförslag kan gå förmannen förbi om det förblir just det — bara halvt uttalat, ett ostrukturerat förslag som kanske inte ens är riktigt genomtänkt. Men i förslagsform, nedskrivet på en särskild förslagsblankett behandlas det av flera sakkunniga och kan då istället bli ett ovärdeligt initiativ som verkställt ökar både produktiviteten, trivseln och tryggheten på arbetsplatsen.

Dethär är förslagsverksamheten i ett nötskal; att få personalen att medvetet fundera över sin arbetssituation, at 1 stimulera till förbättringsförslag och att behandla varje idé eller initiativ skilt för sig, konfidentiellt för att garantera varje förslag likvärdig behandling.

— Förslagsverksamheten är ingenting det lönar sig att sköta lite slarvigt ”med vänster hand” vid sidan av allt annat jobb. Den kräver en hygglig satsning för att ge resultat och det ger den i form av ökad produktivitet och trivsel för de anställda om man inser hur viktig den är, intygar direktör Tor Bergman vid Nokias metallindustrier, som har ca 4000 anställda.

Men det är inte nog med att själva öretaget — arbetsgivaren — inser hur värdefull en fungerande förslagsverksamhet är, för att den skall lyckas rävs hela personalens stöd. På Nokias metallindustrier har man lyckats. Här ungerar förslagssamarbetet mellan arbetsgivare och alla kategorier arbetstagare, alla personalgrupper har t o — Förslagsverksamheten kräver en hygglig satsning både från de anställdas och från företagets sida, framhåller direktör Tor Bergman vid Nokias metallindustrier.

skriftligt erkänt förslagsverksamhetens betydelse. Och förslagen strömmar in…

Men det finns andra företag där personalen inte ännu förhåller sig lika entusiastiskt till förslagsverksamheten, där själva termen ”förslagsverksamhet” aldrig fått någon praktisk tilllämpning trots att den t o m förordas i samarbetslagen. Varför?

Misslyckanden — eller helt enkelt

FORUM 9/8 avsaknaden av förslagsverksamhet — kan i vissa företag tillskrivas politiska motsättningar. Det finns fackavdelningar som inte vill stöda den eftersom de befarar att förslagen endast kommer att medföra upptrissade ackord.

Men i ännu högre grad beror misslyckandena på att företagen inte satsar tillräckligt. Förslagsverksamhet är ingenting i sig själv givet, någonting som uppstår ur intet (eller tack vare ett omnämnande i lagen!) — det krävs en målmedveten satsning och en väloljad organisation som tar emot och behandlar förslagen.

Förslagstradition på Nokia

Tor Bergman lägger inte gärna ut texten om andra företags misslyckanden, han talar hellre varmt och länge om hur man lyckas!

På Nokia metallindustrier kan man idag tala om en förslagstradition. Verksamheten började efter kriget, krigsskadeståndsbördan vilade tung också över dåvarande Finska Kabelfabriken och alla förslag som syftade till att lätta bördan togs emot och verkställdes i mån av möjlighet. I den första förslagskommittén svingades ordförandeklubban av Björn Westerholm, senare känt bergsråd.

När krigsskadestånden väl var avklarade, följde nästan tjugo år av mindre aktiv förslagsverksamhet. Från åren 1950-1977 var antalet årliga förslag relativt konstant — ökning i personalen gav också ökat antal förslag, men i mycket ringa grad.

Är 1977 kom verksamheten igång igen genom en medveten och planerad satsning. Hela förslagsorganisationen ombildades, verksamheten fick fastställda regler, det bildades fem kommittéer och två heltidsanställda om FORUM 9/8 budsmän avdelades för att bistå dels förslagsställare och dels kommittéerna samtidigt som man åstadkom en stark koordinering av verksamheten.

Startskottet blev en brett upplagd förslagskampanj år 1978. Målet var att få hela personalen engagerad i kampanjen, inte minst den administrativa personalen som genom åren visat sig vara relativt passiva förslagsställare. Erfarenheten hade visat att de flesta förslagen tidigare gällt produktionen och de flesta förslagsställarna fanns, naturligt nog, bland dem som arbetade med den egentliga produktionen.

Andra mål för kampanjen -78 var att få med alla organisatoriska nivåer, från dem som jobbade på ”fabriksgolvet” till högsta chefskap. Genom omfattande, och i all synnerhet öppen, information växte insikten bland samtliga personalgrupper om att förslagsverksamheten gagnar alla,

Ytterligare ett viktigt mål var att bygga in en snabbhet i behandlingen av förslagen — ett förslag skulle aldrig få falla i glömska eller gömmas undan för att samla damm 1 någons låda. Behandlingen skulle vara, och är ännu idag, prompt. Varje förslag skall i princip vara behandlat och belönat inom två månader, Förslagsställaren hålls informerad om läget och kan kräva ny behandling om han anser sig ha blivit orättvist bedömd i första omgången.

Business för all — Förslagsverksamheten skall vara business för alla, för förslagsställaren lika väl som för företaget, framhåller Bergman. I vidstående ruta framgår Nokias metallindustriers modell för hur innovativa förslagsställare premieras. Det är reda pengar det är fråga om — men tyvärr beskattade.

personalgrupper. Ett av kampanjens viktigaste mål — jämnare fördelning — var uppnått med besked.

Etablerad verksamhet

Förslagsverksamheten är idag etablerad bland Nokias metallindustrier. Alla personalgrupper är representerade i verksamheten och behandlingen liksom premieringen av förslagen har fått fasta former.

— Det är oerhört viktigt att all örslag behandlas likvärdigt och konfidentiellt, framhåller Bergman. Trots att förslagsverksamheten utgör en unktion underställd hans avdelning vill han inte ens själv veta vem som framfört något visst förslag. — Det är bara kommittéernas sekreterare som får veta vem förslagsställaren är och de har tystnadsplikt. Vill förslagsställaren förbli anonym är det ullt möjligt — på anslagstavlorna meddelas endast nummer och rubrik på varje förslag som blivit premierat, säger han.

Ibland händer det att ett redan tidigare avgivet förslag tas upp till ny behandling av förslagskommittéerna och premieras på nytt om initiativet visat sig mer värdefullt än man kunde ana i första omgången.

Bättre kvalite — Vi har nått vårt första delmål om 15 procent av företagets anställda är engagerade i = förslagsverksamheten också i framtiden, säger Bergman. Det betyder närmare 600 förslag per år som tas upp till behandling och mer än så kan företagets förslagsorganisation inte svälja utan en omorganisering och eventuellt också en utbyggnad av verksamheten.

(Fortsätter på sida 27 19