Ordning och reda

av Kaj Arnö Forum 2010-06, sida 14, 22.06.2010

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2018

Uraning och reda

KAJ ARNÖ il http://kaj.arno.f

Detta har hänt: Dagens förvärvsarbete är slut. De privata plikterna inleds med att räkningarna betalas. Men var sjutton var den där ena räkningen? Och var är koderna till det sällan använda kontot (för föreningen)? Efter något frustrerat letande blir detta undanstökat, varvid föreningens påstöt om fotografierna för historiken blir aktuell. Men de fotografierna är dels i pappersform från förra århundradet, någonstans, och dels i digital form på obekant plats i filstrukturen på två olika hårdskivor samt på några CD- och DVD-skivor som de andra föreningsmedlemmarna gav mig (vänta nu, var lade jag dem?).

Och plötsligt är fritiden inte rolig längre.

Irrationella som vi människor är, förfaller vi lätt till önsketänkande både under arbetet och på fritiden. Men under fritiden verkar vi tillåta oss betydligt mer irrationalitet. En finansdirektör jag jobbat med gjorde hisnande privatekonomiska beslut utan någon vidare analys. Och folk med penibelt sinne för ordning på företagets papper har ibland det personliga arkivet i en salig röra.

Efter att ha bränts av eget rådd och sedermera under en längre tid satsat på gradvis ökad ordning och reda uttryckligen också under fritiden, har jag mått bara bättre och bättre. Flera frustrationsmoment har bortfallit.

Det svåra är som bekant att komma igång. Men jag har tagit det i två steg: Först har jag övertygat mig om att avdela korta entimmes pass för sortering, och gjort kalenderanteckningar för ordningsskapande, som jag lytt nästan lika blint som om det gällt kundmöten, Och dessa entimmes pass har sedan inspirerat till fortsatt sorterande, under telefonkonferenser eller kvällstid, då hjärnan i mitt fall inte klarar av krävande jobb. På så sätt har jag övervunnit min egen tröghet och olust, och kommit i åtnju Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här spalten vill Kaj Arnö skapa en diskussion mellan Forums läsare, om ett terna som berör oss alla. Och vi är alla experter.

tande av ordningens frukter: snabbare rutiner. Betydligt mindre tid tillbringad med 1etande. Färre eldsvådor att släcka. Och möjlighet att genast ta fram sådant jag tidigare knappt visste att jag hade.

Den subjektiva lyckokänslan var stor då jag slängde över hundra gamla CD- och DVD-skivor med diverse backupar. Hög på hög med papper gick till insamlingen. Arkivet tar mindre plats, och själva slängandet är en renande gärning som givit vällust.

Nu är det här ju ingalunda fashionabelt. Ordning associeras med trångsynthet, rigiditet, inflexibilitet, småborgerlighet. Men lika bra kan man associera oordning med resursslöseri både vad tid och pengar beträffar, med brist på respekt för medmänniskor, med slarv eller i förlängningen rent av med lortighet eller habegär.

Det har inte alltid varit så, men själv förbinder jag numera ordning med sparad tid, sparade pengar och en känsla av frihet. Det är skönt att under fritiden göra sig av med bördan av tillhörigheter man egentligen inte behöver eller fäst sig vid. Lagringskostnaden för allsköns bråte blir lätt hög, om man beaktar alternativkostnaden för kvadratmeterhyran, Och vad gör man med tingestar man glömt att man har, eller prylar man inte hittar om man råkar behöva dem? Nu har jag givit hedersplatsen åt det jag behöver oftast respektive det jag gillar mest, i arbetsrummet, i resten av bostaden, i källaren. Och hårdskivan, speciellt mina vid det här laget över etthundratusen fotografier, håller på att få samma behandling.

Att bli en icke-prylsamlare och en föredetta-råddstövel är dock inte lätt. Hushåll tenderar att ha medlemmar med större tolerans för oordning. Själv har jag haft stort utbyte av att städa i den privata balansräkningen, både vad ekonomin och inventarierna beträffar. Kanske det är en välsignelse att jag är så disträ att min enda chans att hitta är att skapa ordning? ”Snabbare rutiner. Betydligt mindre tid tillbringad med letande. Färre eldsvådor att släcka. Och möjlighet att genast ta fram sådant jag tidigare knappt visste att jag hade”