Orosmolnen hopar sig för EG

av Vesa Turtiainen Forum 1981-08, sida 09-10, 06.05.1981

Taggar: Organisationer: Europeiska gemenskapen

Orosmolnen hopar sig för EG

Den ekonomiska och politiska utvecklingen inom den europeiska gemenskapen (EG) är viktig också ur finländsk synvinkel; EG är ju vårt största handelsområde. Den nya ordföranden, Gaston Thorn, målar up en bild i dysta färger då han beskriver organisationens verksamhetsplan för innevarande år. Enligt Thorn står EG idag inför en tid av allvarliga problem.

Ö Då Gaston Thorn, EG-kommissionens nye ordförande och Luxemburgs förre premiärminister, presenterade kommissionens verksamhetsplan för 1981. konstaterade han att kommissionen står inför svåra problem och en period av allvarlig självrannsakan. För första gången i EG:s historia presenterade kommissionen en årlig verksamhetsplan för parlamentet.

Parlamentet, det första som valts genom direkt val, kommer säkert att ingående studera de problem, som planen pekar på: medlemsländernas beroende av importenergi. frihandelns betydelse. svårigheterna i den gemensamma lantbrukspolitiken och budgetfrågan. som förra året visade sig bli allt mera svårlöst.

Greklands och inom kort också Spaniens inträde i EG innebär också nya utmaningar.

Den ekonomiska politikens centrala frågor är inflationen, den långsamm ekonomiska tillväxten och den stora arbetslösheten. Samtliga medlemsländer har hittills ansett den viktigaste frågan vara att motarbeta inflationen. Nu är kommissionen särskilt bekymrad över ungdomsarbetslösheten. och programmet understryker därför vikten av en ekonomisk politik. som stöder en kraftigare tillväxt genom statliga åtgärder. Enligt kommissionen är det europeiska monetära systemet. European Monetary System (EMS), som togs i bruk 1979. en åtgärd som möjliggör en stabil penningpolitik.

100 mrd USD för oljan

Medlemsländernas gemensamma oljeräkning var i fjol över 100 miljarder USD, och det är därför inte att undra på, att man 1 verksamhetsplanen kraftigt betonar nödvändigheten av energipolitiska lösningar på lång sikt för att minska beroendet av importerad energi. Med undantag av Storbritannien är EG:s medlemsländer helt beroende av importolja, framför allt från Mellanöstern. EG vill minska oljeimporten från Mellanöstern främst på grund av det spända läget där. Därför underhandlar Förbundsrepubliken Tyskland om stora gasleveranåer från Sovjetunionen trots protester från USA.

Gaston Thorn lät klart förstå. att EG investerar i utveckling av kärnenergi — trots de tekniska och politiska riskerna.

En annan stor utmaning är, att EG:s industri. som delvis är föråldrad och delvis utvecklats i fel riktning, borde anpassas till konkurrensen från speciellt tredje världens industrialiserade länder. Krisen inom EG:s stålindustri har visat,

Wer Aa og

Den internationella handelns utveckling är ett bekymmer för den europeiska gemenskapen idag, EG är mer beroende av frihandel ä att medlemsländerna inte ii tillräckligt hög grad kan samarbeta inom en industri som går över snäva nationella intressen och gränser. Kommissionen poängterar vikten av att hålla energi- och arbetskraftskostnaderna nere och att understöda innovationer och forskning.

Beroende av frihandel

Den internationella handelns utveckling är ett annat bekymmer. EG är mera beroende av frihandel än någon annan stor ekonomisk sammanslutning i världen. EG:s andel av världens totala export är 33 procent och andelen av industriproduktexporten är hela 40 procent. EG-länderna är den viktigaste handelspartnern för det övriga Västeuropa, Mellanöstern. Afrika, Australien, Nya Zeeland och Östeuropa.

EG är hård motståndare till alla åtgärder ägnade att motarbeta frihandeln. Relationerna till Japan är rätt ansträngda just nu på grund av de protektionistiska åtgärder Japan tillämpar i sin utrikeshandel.

EG försöker skapa nya handelsrelationer till de utvecklingsländer man redan står på god fot med tack vare Lomeavtalet mellan EG-länderna och utveckingsländerna. Avtalet har undertecknats av över 70 länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Genom ökning av hjälpen till dessa utvecklingsländer strävar man samtidigt att försäkra sig om också ramtida import av energi och råämnen.

Av EG:s interna problem understryker man särskilt de stora regionala skillnaderna. Trots de enorma budgetsummor som årligen investeras i de egna utveck ingsområdena via Regional Fund, är de Vänd e någon annan stor ckonomisk sammanslutning i världen och sålunda hård motståndare till alla åtgärder ägnade att motarbeta frihandeln.

FORUM 8/8 regionala motsättningarna fortfarande skarpa. Speciellt Greklands outvecklade industri kommer att innebära nya svårigheter.

Lantbrukspolitiken

En av hörnstenarna — och samtidigt också ett av de största problemen — har varit den gemensamma lantbrukspolitiken (CAP). Nu tycks kommissionen h kommit till, att CAP blir för dyr för EG. I verksamhetsplanen föreslås effektiverad och rationaliserad användning av de medel som investeras 1 lantbrukspolitiken, samt en uppbromsning av lantbruksbudgeten.

I fråga om EG:s yttre relationer betonar planen än en gång och med särskild emfas upprätthållandet av frihandeln och de bestämmelser och meto I EG:s verksamhetsplan föreslås effektiverad och rationaliserad användning av de medel som investeras i lantbrukspolitiken.

der man kommit överens om inom ramen för GATT.

De nära handelsrelationerna = till EFTA-länderna, Förenta Staterna och Japan betonas också. I det ekonomiska samarbetet med utvecklingsländerna flyttas tyngdpunkten till Latinamerika och Mellanöstern.

Samarbetet med medelhavsländerna intensifieras också: Spanien och Portugal blir de nästa medlemmarna i EG. Samtidigt försöker EG arbeta fram nya samarbetsavtal med Turkiet och Jugoslavien.

Gaston Thorns tal i EG-parlamentet då verksamhetsplanen framlades var pessimistiskt. Enligt Thorn var både de politiska och ekonomiska internationella utsikterna dystra. Thorn var också mycket missnöjd med bristen på samarbetsvilja och ansåg, att en hel del kunde göras för att klarlägga arbetsfördelningen mellan kommissionen, ministerrådet och parlamentet.

Hur som helst, verksamhetsplanen har nu kartlagt EG:s centrala problem. Det återstår att se i vilken mån problemen kan lösas inom detta år.

De europeiska gemenskapernas ekonomiska och politiska utveckling är viktig också för Finland: EG är ju vårt största handelsområde.

Vesa Turtiainen

FÖRENINGSBANKEN I FINLAND AB

Fin nestillgangar

Kassa mn nanna

Fordringar hos Finlands Bank Fordringar hos andra inhemska bö Fordringar hos utländska banker Krediter till alimänheten …. Betalningsförmedling Övriga finansieringstillgångar ….

Omsätningsuligangar Masskuldebrev .. Övriga omsättningstillgangar

Inyesteringstillgangar Masskuldebrev Aktre ter och fastigh

Anläggninstillgungar

Aktie ngobjekt a anläggni

För Direktionen

Mika Tiivol 10

Koncernmånadsbalans den 31 mars 198 (miljoner mark) Passiva Främmande kapital

Checkräkningar Depositioner —….

Skulder till staten …

Betalningsförmedling

Debenturlån

Skulder till Finlands Bank Skulder till andra inhemska banker och kreditinrättningar Skulder till utländska banke Övrigt främmande kapital …

Räntor och ö

Krediförlustres.

Minoritesandel

Ez al Aklickapital Övrigt bundet Fritt eget kapita milj.amk 28614

Ansvarsförbindetser —.u……

Ahti Hirvone inkomste milj.unk 28 61 - miljmk 12451

För Förvalningsrädet

Jaakko Honko

FORUM 8/81