Översättaren som företagare
av Heidi Mittler Forum 1996-12, sida 22-23, 12.12.1996
Taggar: Teman: företagande
Heidi Mittle , ÖVERSÄTTAREN ’ som företagare
ALLT FLER FÖRETAG KÖPER SINA ÖVERSÄTTNINGSTJÄNSTER AV EN ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ. ANTALET ÖVERSÄTTNINGSBYRÅER ” HUVUDSTADSREGIONEN HAR FÖRDUBBLATS UNDER 920-TAL översättningsbyrån Valtasana grundades för tre år sedan fanns inte stort mera än enorm entusiasm och ett anspråkslöst — kontorsZ utrymme i centrala Helsingfors. m uttjänt dator och några handordböcker var vad som konkret behövdes för att översättarverksamheten skulle komma igång i organiserad form. Valtasana är ett av de knappt 300 företag eller sammanslutningar som erbjuder något slag av språktjänster inom huvudstadsregionen. Av dessa registrerade former för översättning och språkbehandling har inemot hälften grundats på 90-talet i tider då många exportinriktade företag har gått in för att lägga ut översättningarna på underleverantörer som s.k. köpta tjänster.
Intuition leder till etablering
Den grupp på femton personer som var med om att grunda Valtasana har nu krympt ner till åtta aktiva. Gruppen, som har ett gemensamt förflutet som studerande i engelska och franska vid Helsingfors universitet, grundade Valtasana när de första tecknen fanns på att Ööversättningsuppdrag skulle strömma till någorlunda kontinuerligt. I dag är omsättningen uppe i en halv miljon mark. «,
Företag som grundas på kamratbasis är ett tidstypiskt kö cken. Tröskeln för att Komma igt ed verksamhet i Organiserad form är låg och de medverkande vill inte ha inbördes hierarki. Bo Magnus Salenius, institutionen för företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan, och ledare för Framtidsföretaget-symposiet, betonar att det är ett nytt slag av entreprenörskap som har hittat sin form i t.ex. Valtasana. En annan drivkraft ligger bakom detta slag av entreprenörskap än den traditionella modellen med en person som tar lån, sover dåligt om nätterna och till vilken det hör att mer eller mindre framgångsrikt ta sig fram under en enorm arbetsbörda. I de alternativa fallen har verksamheten kommit i gång utan en mark adsundersökning men med ett stort tt av intuition och känsla Tanken om elat ansvar har eventuellt gjort alt man också har diskuterat idén om fd sig samman i ett andelslag. Terhi Shen är auktoriserad translator och styrelseordförande på Valtasana. Att informaliteten har ett PR-värde i sig nekar hon inte till: en artikel i den finskspråkiga student tidningen nyligen hade försetts med ett fotografi på en av översättarna som satt
Liisa Fellman-Paul bar egen översätt ningsbyrå i Helsingfors och bar hållit kurser i företagande för medlemmar i Finlands översättar och tolkförbund.
i en trappuppgång med en bärbar dator i famnen, Att det faktiskt var fråga om Valtasanas verkställande direktör ökar inte i något hänseende formaliteten.
Liisa Fellman-Paul, ordförande för sektionen för översättare avållöktexter inom Finlands översättar- oci kförbund, säBer att översättarutbildningen ger en bra start att komma in på området men måste kompletteras med erfarenhet på en förändrad marknad för översättartjänster.
Besvärliga uppdragsförr och svåra uppdrag
Liisa Fellman-Paul är orolig för hur unga nyetablerade översättare skall kunna stå emot besvärliga uppdragsgivare och klara av krävande översättningar. För kvalitativt högtstående översättningsarbeten krävs en hel del bakgrundsmaterial, något som de flesta uppdragsgivare enligt samstämmiga rapporter underlåter att tillhandahålla. Bristfällig bakgrundsinformation och alltför snävt tilltagna tidsramar gör det svårt för översättare att leverera översättningsarbeten som håller måttet.
Effekterna av att exportinriktade företag i ökande omfattning har gått in för att förlägga Översättningsarbetena till utomstående bedömer Liisa Fellman-Paul inte enbart som positiva. I omorganisationens virvlar har t.ex. det svenska språket förlorat domäner till engelskan och i en det fall har en hel kunskapsbank av termer och terminologi kunnat gå förlorad. Enligt Liisa Fellman-Paul skall översättarverksamheten underställas
Seija Anttila, byråchef, och Terbi Sivonen, styrelseordförande, på översättningsbyrån Valtasana, där atmosfären präglas av utomordentlig avspändbet. Att den kvinnliga verkställande direktören Inte bar kommit på bild eller ens intervjuats verkar inte all bekymra kvinnorna.
den totala kommunikationsprocessen som går ut på att hitta och hålla sig till en enhetlig stil. Som ett positivt exempel i detta sammanhang nämner hon Imatran Voima som har klarat av den besvärliga balansgången mellan kontinuitet och den senaste tidens lönsamhetskrav: den lediga kapacitet som översättarna ibland har skall de fylla med uppdrag utifrån för kraftbolagets räk ning. Bolagets översättarenhet har alltså under de senaste åren utvidgat sitt traditionella verksamhetsområde till att i viss mån också omfatta ekonomi.
I dag anställer myndigheter och statliga ämbetsverk svenskspråkiga översättare i oförändrad omfattning. Inom den privata sektorn har behovet av svenskspråkiga översättare däremot gått ner.
Praktiska råd åt översättare:
Börja u
En översättare har vanligtvis ingen eller mycket lite erfarenhet av att driva företag. Ordförande för sektionen för översättare av facktexter inom Finlands översättar- och tolkförbund Liisa Fellman-Paul har under de senaste åren i olika omgångar hållit kurser i företagande och entreprenörskap åt medlemmarna i Finlands översättar- och tolkförbund, som är en takorganisation främst för icke fast anställda översättare och frilansare.
De som är bra på språk är kanske inte i första hand motiverade att sätta in sig i olika kontorsrutiner och olika sätt att systematisera arbetet på. Drygt 100 översättare har hittills deltagit i förbundets kurser med rekommendation att inleda sin verksamhet under firmabetecknin firmabetecknin och att i ett senare skede eventuellt tänka på att grunda aktiebolag.
Nätverk är också bra, inte minst för att man då kan dela på dyr utrustning. Översättandet är ett ensamt arbete men det betyder inte att översättarna i alla sammanhang skall satsa på avskildhet och lugn och ro.
Finlands översättar- och tolkförbund får numera inte ge direkta tariffrekommendationer men kan infarmera om de grunder som inverkar på arvodets storlek. Arvodet baserar sig på textens längd och antal nedslag per rad. En vanlig ersättningsgrund är 9-12 mark per rad. Språkgranskare utgår oftast från ett timarvode, som varierar mellan 200300 mark för varje effektiv arbetstimme. 9
Create a sterling impression
BA CROSS ÄN fe 246150 YEARS ed distuls verenuii