Panelen : Skattefrihet favoriserar »lata pengar»

Taggar: Teman: skatter

Skattefrihet favoriserar ”lata pengar”

De fem miljarderna på indexkonton som frigörs — senast på nyåret 1969 — vart tar de vägen?

Vilka håller sig framme, när deponenterna väljer nya objekt »« Staten kommer med skattefria högräntabla obligationer.

« Bankerna har sina högräntekonton, dit redan en mycket stor del av de hittills friställda medlen sökt sig.

» Något litet har sökt sig till aktiebörsen och vållat en 40 procentig kursstegring. Men det är klent med nyemissioner.

»« Och till bostadsmarknaden går knappast någonting.

En panel med VD Mika Tiivola, NFB, fil.mag.

K. E. Stenius, Bankfirman Ab Ane Gyllenberg och pol.mag. Kai Saramo, Finansministerie satt och filosoferade med Holger Ström vi bandspelaren och protokollet. Vändl

Forum 16/68

Rätt maskin för varje ändamål

Arbetar man ”efter ge

Företagsorkestern kan inte spela rent om inte alla medverkande är på det klara med sina uppgifter. Det skär sig i samspelet — takten blir haltande.

Rank Xerox") har förenklat dupliceringen — gjort den snabbare. En och samma maskin både kopierar och duplicerar, utan stenciler eller masters eller flytande kemikalier. Och priset sjunker ju mer man duplicerar. I hyran för en Rank Xerox maskin ingår alla utgifter utom kostnaden för pappret. Men det är vanligt finskt papper. Billigt.

Värt expertfolk har på många håll lyckats avlägsna flaskhalsar som bromsar upp arbetet. En orderblankett kan t.ex. genom en transparent täckskiva ändras till tillverkningsorder, en räkning kan på motsvarande sätt ändras till betalningsanmodan. Detta som exempel på en mångfald möjligheter. Inom varje företag förekommer rutiner som genom duplicering kan

Ett tryck på printknappen räcker Inga stencile hör”hos Ert företag ske snabbare, med större precision, effektivare. Maskinens service sköter vi, utan några kostnader för Er, Ni hyr maskinen! På det sättet reserverar Ni kapital för rena produktionsändamål.

Kontakta oss för en diskussion om Era kopierings- och dupliceringsfrågor. Rank Xerox har den rätta maskinutrustningen för alla sådana ändamål.

“)Rank Xerox och Xerox är registrerade varumärken (8 [RANK FEN

OBAKEYHTIO A DMSION WITHIN THE RANK ORGANISATION JOINTIY OWNED WITH XEROX CORPORATION

Broholmsgatan 3-—5, Helsingfors 53, tel. 716 700 Försäljningskontor: Björneborg, Jyväskylä, Kotka, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vasa, Åbo.

Varje företag blir effektivare med Rank Xerox

Forum 16/68

SARAMO: — Finansministeriet har åtminstone inga baktankar på att komma åt några extra pengar genom indexkontonas avveckling. Men våra experter hoppas i alla fall på att det skall bli något lättare att finansiera statens normala kreditbehov. Detta var på intet sätt i förgrunden, när själva stabiliseringsavtalet kom till, det är förhoppningar som baseras på de verkningar man nu kunnat konstatera på finansieringsmarknaden.

TIIVOLA: — Överhuvdtaget är det väl lättare att finansiera ett kreditbehov i dag än för ett år sedan. Den primära orsaken är inte indexbundenhetens avskaffande, snårare då devalveringen och utvecklingen därefter. Penninginstituten själva kan väl ta åt sig en del av äran, det var ju de som fick lov att ta emot första stöten och upphöra att ta emot indexdepositioner. Det var ett riktigt beslut och atmosfären är nu betydligt lättare. STRÖM: — Men vilken roll spelar nu de 5 miljarder mark, som uppges bli friställda från indexkontona? Är den övervärderad?

SARAMO: — Siffran är riktig, själva depositionssumman var 4,5 miljarder, vartill kommer ränta och index, så det är ju de pengarna som skall söka sig nya villkor.

TIIVOLA: — En stor del ligger ju faktiskt kvar i penninginstituten, som nu får hitta på en ny benämning för dem, Det är orealistiska farhågor att betrakta dem alla som något slags isolerad pott som letar sig fram till nya objekt. Lika väl kunde man anlägga samma synpunkter på ett obligationslån, som skall avvecklas vid en bestämd tidpunkt.

STRÖM: — Hur stor del av potten har redan nu sökt sig till nya objekt. Den avvecklas ju månatligen, undan för undan. TIIVOLA: — Drygt hälften är väl kvar i detta nu eller mitten av oktober.

STENIUS: — Enligt tidningarna har 80 Z av indexdepositionerna i sparbankerna överflyttats till 6 2o-konton i samma banker. Nästan allt hade väl gått samma väg, om inflationen kunde hållas i schack och då är ju placeringen inte sämre för kontoinnehavaren heller. En annan sak är vad det betyder för bankernas lönsamhet.

TIIVOLA: — Det är svårt att säga något alldeles bestämt, det är ju så mycket som hänt på penningmarknaden sedan i mars. Men jag tror man kan säga, att allteftersom a-indexdepositionerna avvecklas söker sig över 50 70 direkt till högräntedepositionerna. Omkring 20 976 lyfts i första skedet men också det mesta av de pengarna kommer på olika vägar in i bankerna igen. Den där siffran 80 Z borde väl egentligen uttryckas så att ökningen på högräntedepositionerna sedan mars motsvarar ca 80 Z av de samtidigt förfallna indexdepositionerna. Där ingår då också en del av den normala depositionsökningen. — Bland de objekt som kunnat fånga upp a-indexmedlen ska vi inte glömma statsobligationerna. I maj kom ett lån på 100 miljoner mot 874 Z utan index och det gick så bra att staten i början av juni kunde splitsa på med 80 miljoner, Det blev slutsålt på fem, sex veckor. Man har ju väntat sig nya obligationer. Finansministern sa ett tag, att det inte skulle bli några, men så dök det här med 300—400 miljoners manko i statskassan upp.

STRÖM: — Är det ett verkligt manko eller ett drag i valkampanjen?

SARAMO: — Vi har inte fått den fart på konjunkturen vi hoppats på. Och själva stabiliseringen verkar ju också penningmässigt så, att vi får lägre tillväxt än vad vi annars skulle ha haft. Faktum är, att konjunkturen är svagare än vad vi räknade med i årets början. Mindre inkomstbildning, mindre skatteunderlag, mindre statsinkomster, men större statsutgifter på grund av högre arbetslöshet än beräknat.

Forum 16/68

Den som kommer först till kvarn …

STRÖM: — Mankot är alltså reellt. Men låt oss återvända till de friställda a-indexmedlen. Har det förekommit någon konkurrens om dem? Vad har industrin gjort för att dra dem till sig?

STENIUS: — Jag är faktiskt förvånad över hur lite industrin försökt locka dem till sig genom nyemissioner. Många industrichefer jag talat med försäkrar, att de nog håller ögonen på de här pengarna, men hittills är det bara Kymmene som kommit med en betald emission. Jag tror Kymmene är att gratulera. Den som kommer först till kvarn . . .

STRÖM: — Är industrin långsam i vändningarna? TIIVOLA: — Jag tror nog det beror på att aktieinnehavet hos oss är så mycket mindre lönsamt än allehanda skattefria placeringsformer, som bostäder, obligationer, depositioner. Emissionerna måste vara oerhört förmånliga för att kunna konkurrera och då blir de alltför betungande för företaget. Det blir kanske något bättre efter företagsbeskattningsreformen, som upphäver en del av dubbelbeskattningen av bolagsvinster. Men många aktieägare betalar ändå åtminstone förmögenhetsskatt, så deras effektiva ränta på en aktiepost blir ganska liten.

Börskurserna går upp

STENIUS: — Men observera hur börskurserna gått upp efter maktlagens ikraftträdande. Aktieindex för industrier per 15 mars var 529. Två veckor senare 596 och nu, per 20.9. 755. Det är inte mycket som fattas i 50 2.

TIIVOLA: — Kurserna var onormalt låga, när stegringen började. Också nu är många kurser de facto lägre än för några år sedan, Dessutom är ju vår börsomsättning så liten, hela omsättningen under perioden mars—augusti motsvarar bara 1,6 2 av de indexdepositioner som frigjordes under samma tid.

STRÖM: — Bortsett från skattelagstiftningen, skulle inte indexkontonas avveckling ändå vara en chans för bolagen att bredda ägarunderlaget?

TIIVOLA: — Klart att något sådant borde ske, men det går inte så länge den här sortens placeringar är så hårt beskattade. STRÖM: — Är lagstiftningen hos oss så mycket oförmånligare än i Sverige? Där har man ju ett betydL.gt aktivare intresse för aktier.

TIIVOLA: — Bolagen är där lindrigare beskattade än hos oss. Och kapitalmarknaden mycket större.

STENIUS: — Hela vår börsomsättning var i fjol 31,2 milj. mk. Stockholmsbörsen kan omsätta 4—5 miljoner kronor en enda dag. Skattelagstiftningen där möjliggör aktiesparklubbar, som är en betydande faktor för aktiemarknaden. Här går det inte, det stupar på kedjebeskattning. Bankerna försökte för något år sedan med en stiftelse för aktiebefrämjande, men den kunde inte bli något av, den bara dog bort.

STRÖM: — Är inte detta något att tänka på för finansministern?

SARAMO: — Jag tror både politiker och tjänstemän är på det klara med att det inte är någon bra idé att ha depositionskapital skattefritt och riskkapital hårt beskattat. Något har vi. väl gjort för att avlägsna orimligheterna, men mycket är väl ännu ogjort.

STRÖM: — Men är ändå de som vill dra kapital till sig lite för handfallna. Men vet att det finns pengar, t.o.m. var de finns, men ändå sitter man passivt och väntar på vad som skall hända.

Kymmenes emission lockande

STENIUS: — På sätt och vis. När det nu ändå sökt sig köpkraft till börsen som drivit upp kurserna med 40 20 i genomVänd 7

PARAFON förakusti = Er

PARMITEX 1 är en akustikskiva för representativ miljö. Störande ljud absorberas och dämpas ner. Akustikskivans undre ytskikt är vitmålad tät glasfiberväv.

På kontor kan maskinsmattret ibland vara direk störande för personalen. PARMITEX 2 har samma egenskaper som PARMITEX 1. Dess undr ytskikt är vitmålad glasfiberväv med linnetextur som ger hela rumsmiljön en angenäm bakgrundseffekt.

Med PARAFON-akusti börjar oljudet likna musik! SORDINO är en tilltalande akustikplatta för effektiv akustikreglering. Finns med två olika slags yttextur i två format.

PARAFON-produkterna för akustikreglering gagnar också brandsäkerheten.

Ni kan knappast minska kontorets maskinpark — men Ni kan ge respass åt störande ljud. Med PARAFON-akustik förvandlas oljudet nästan

PARGASBOLAGETS ull musik

TO.

VERKSAMHETSÅR

PARGAS KALKBERGS AKTIEBOLAG

Forum 16/6 snitt, så kunde ju lika väl något bolag ha försökt fånga upp pengarna genom en nyemission. I stället för att driva upp Kymmene från 80 till 130, Pargas från 20 till 30 o.s.v. För övrigt ska det bli intressant att se hur det går med Kymmene. Det finns säkert aktieägare som inte har råd att sätta in friska pengar och i stället säljer teckningsrätter för att med likviden teckna för återstoden. Men det är en lockande emission, bara halva pari, andra hälften kommer från fonderna.

SARAMO: — Tar det lång tid att förbereda en nyemission. Kanske en hel del är på gång som vi inte vet om.

TIUVOLA: — Nej, det är ingen långvarig procedur, men den förutsätter god timing.

SARAMO: — Ett rappt företag kunde alltså teoretiskt haft en hel del att hämta?

TIIVOLA: — Tja, det måste ju betala för pengarna och det går inte utan en ordentlig långtidsanalys av investeringsobjektet.

STRÖM: — Saknar industrin sådana objekt?

SARAMO: — Lassila på Industrialiseringsfonden säger, att han skulle kunna låna ut mer pengar, om det fanns tillräckligt goda projekt.

TIIVOLA: — På sätt och vis är det brist på väl genomtänkta och väl planerade investeringsobjekt. Men också brist på pengar, även om de som mest klagar över den kanske är de, som kommer med de icke lönsamma projekten. Men när det gäller storföretagen har vi nog verklig brist på pengar. För större projekt måste man vända sig till den internationella penningmarknaden. Överhuvudtaget är det brist på långfristigt kapital, som gjorde det möjligt för företagen att arbeta på lång sikt och inte hela tiden vara ute på jakt efter konverteringsmöjl’gheter.

Ny tolkning av indexupplösningen

STENIUS: — För att återgå till indexdepositionerna, staten har ju kommit med en ny tolkning av bestämmelsen om kontonas upplösning. Allting skärs inte av den 30 november som man trodde med risk för en oerhört lättsinnig julmarknad — de får stå kvar tills november månads index uträknats och tillämpas, vilket sker resp. 15 dec. och 1 januari. Det betyder att en mycket stor del av indexdepositionerna står över till nyår, de som inte därförinnan fyllt ett år. Det är stora pengar, insättningsruschen kom ju efter devalveringen.

SARAMO: — I finansministeriet är vi mest rädda för alla tvära kast, därför hoppas vi att allt ska gå under någorlunda ordnade former.

TUVOLA: — I själva verket är det ju mycket positivt att man kunnat skapa en atmosfär av inträdande stabilitet och att folk faktiskt förhåller sig lugna. Nästa år hoppas man ju få ännu bättre belägg på att det lönar sig. Teoretiskt bör ju ingenting ske med levnadskostnadsindex, om löneförhöjningarna binds vid produktiviteten och kostnadsstegringarna uteblir.

Bostadslägenheter inte attraktiva

STRÖM: — Vågar man tro, att en del av de frigjorda indexpengarna skall placeras i bostäder för uthyrning?

STENIUS: — Knappast. Sedan skattefriheten slopades är det bra litet pengar som placeras i sådant. En del pensionärer in spe köper lokaler för uthyrning för att senare ta dem i besittning själva. Det var tidigare i hög grad privatpersoners besparingar som placerades i dessa skattefria lägenheter. De är inte längre attraktiva. Men när nu staten kommer med sitt lån mot åtta procent och hel skattefrihet, så drar det till sig en hel del sådant sparkapital. Jag vet folk, som bara gått och samlat

Forum 16/6 pengar på hög i väntan på en sådan chans. Det blir en svår konkurrens för bankerna, nära dubbelt högre ränta och samma skattefrihet.

Lugn utveckling önskvärd

STRÖM: — Hur skulle ni definiera en önskvärd utveckling i fråga om de här frigjorda indexmedlen?

TIIVOLA: — Att de så mycket som möjligt direkt skulle hålla sig kvar inom bankväsendet. Bankerna kan då bättre sköta sin uppgift att inge en känsla av stabilitet inom näringslivet. Det vore olyckligt med ryckiga, spekulativa placeringar. STRÖM: — Ni tror alltså, att bankerna kan fördela de här resurserna bättre än om de gick direkt till industrin eller till staten?

TIIVOLA: — Det är ingen fördelningsfråga egentligen. Vi har ingenting emot att pengar går till industrin och vi har förståelse för statens penningbehov också. Men det är alltid en fråga om på vilka villkor pengarna samlas in. Går det enligt sunda principer är skillnaden inte så stor vem som först drar till sig pengarna och vem som sedan får ta lyra. Huvudsaken att det går lugnt utan att det skapas övertryck någonstans, Det är ju främst rent spekulativa placeringar med onödiga prisstegringar som följd som borde undvikas. STRÖM: — Hittills har det alltså inte varit någon dragkamp? TIIVOLA: — Nej. Men om staten emitterar ytterligare några hundra miljoner i lån vet man inte…

STENIUS: — Hittills har staten i år inom landet amorterat 455 miljoner och lånat bara 350.

SARAMO: — Jag instämmer med Tiivola om att önska en lugn utveckling, men å andra sidan också större rörlighet på finansieringsmarknaden i allmänhet. Konkret betyder det, att industrin skulle få större del än förut av direktfinansieringen genom affärsbankerna t.ex. Det är ett personligt önskemål hos m’g, men det finns andra inom ministeriet som tänker i samma banor. För övrigt har statsbolagen samma finansieringsbehov som de privatägda.

TIIVOLA: — Bankerna stöder i alla avseenden industrins finansieringsbehov även om de skall tillfredsställas på samma marknad, där vi insamlar depositioner. Det är ju en sund konkurrens med våra depositioner.

STENIUS: — Jag instämmer gärna i förhoppningarna om att allt ska ske lugnt. Inte heller skulle jag önska att folk kastade sig över börsen med väldiga hausser och därpåföljande bakslag. Men visst är vi börsmäklare glada om någon del av de kär pengarna faktiskt skulle söka sig till börsen. Gärna skulle vi se litet nyemissioner från näringslivet, det är en så utomordentl’gt sund finansieringsform.

TIIVOLA: — Bankerna stöder gärna ett aktiesparande.

Mycket beror på skattelagarna

STRÖM: — Vi hoppas alltså, att finansministeriet skapar förutsättningar för det.

STENIUS: — Något har ju redan skett i och med att dividendinkomst upp till 400 mark, från 1 januari blir skattefri hos aktieägaren samt då dividendutbetalningen på gamla aktier till 40 2 är avdragsgill. Det är litet, men ett steg i rätt riktning. Och nyemissioner blir hundraprocentigt avdragsgilla under tio år. Hittills har det ju varit så befängt, att dividend på aktierna inte alls varit avdragsgill och nyemissionerna kommit att kosta bolagen mellan 15 och 20 2. Låneräntor har ju däremot varit fullt avdragsgilla. Nu blir det ju egalt för företagen om de betalar 8 procent till banken eller till aktieägaren som dividend,

SARAMO: — Professorerna Ikkala, Andersson och Olsson arbetar för högtryck på att göra nya lagar, bättre än de gamla. Roligt att höra, att det de redan åstadkommit, mottagits så väl.