Papperskrigets offer
av Björn Sundell Forum 1984-16, sida 24-25, 17.10.1984
FRU
Papperskrige
H Gullfiber AB är ett svenskt företag som tillverkar mineralull och olika isoleringsmaterial med en marknadsandel på ungefär 50 procent. Kampen mellan företaga och Statens pris- och kartellnämnd går tid år tillbaka i tiden och upphör egentligen först år 1983 då mineralullen befrias från prisreglering. Hundratals rapporter, skrivelser, besvär och utredningar hann se dagen ljus under denna period.
Lars Jonung har själv suttit i den svenska statliga prisregleringskommittén och har därför fått en god överblick av läget i sitt hemland. Även om erfarenheterna i Finland inte är helt jämförbara med dem i Sverige, kan ändå många paralleller dras: båda länderna har upplevt olika former av prisstopp och prisregleringar. Gullfiber må tjäna som skolexempel.
Prisstopp
I början av 1974 inför regeringen prisstopp på byggnadsmaterial varmed de priser som gällde ett år tidigare fastsställs som maximipriser. Gullfiber ansöker om dispens — man önskar höja priset på bland annat produkten Styrolit för att råvarorna blivit dyrare och för att konkurrenterna hunnit höja sina priser just innan prisstoppet trädde i kraft.
Statens pris- och kartellnämnd (SPK]) och Gullfiber diskuterar först problematiken per telefon, men snart börjar papperskriget. SPK begär utredningar som motivering för prishöjningen. Det räcker inte med en utredning av råvaru- och produktionskostnaderna, utan SPK önskar information om företagets försäljning de tre senaste åren, försäljningsbudgeten, förteckningar över kundkategorier, de tre senaste årsredovisningarna samt ”en utförlig och konkret redogörelse för företagets lönsamhet, soliditet, effektivitet, rationaliseringar avseende såväl det nuvarande som utvecklingen av dessa faktorer de senaste tre åren och den förväntade utvecklingen…” [Citat ur SPK:s skriftliga anmodan.)
GCullfiber AB sätter kontorspersonalen i arbete och skriver ner svaren på de frågor SPK ställer, samt bifogar en mängd bilagor och verifikationer. Allt detta skickas till SPK. Härefter följer en rad telefonsamtal som ännu inte leder till några konkreta beslut.
När SPK bekantat sig med Gullfibers utredningar i en månad är tiden kommen fö 24
Många dueller har utkämpats mellan statsbyråkratin och enskilda företag under tider av prisstopp. Som vapen i dessa tvekamper används rapporter, memoranda och utredningar — papper, papper och åter papper. Parterna kommer med löften och slungar ut hotelser mot varandra i de här duellerna som kan pågå i månader, ja rent av i år. I en unik dokumentation skildrar den svenska nationalekonomen Lars Jonung med hjälp av praktikfall några kraftmätningar mellan företag och byråkrati.
ett personligt besök. Gullfibers ledning besöker SPK:s direktörer i Stockholm för att muntligen diskutera behovet av prishöjningar. Diskussionen leder inte till konkreta åtgärder.
Diskussionen fortsätter per telefon och slutligen — sex veckor efter att processen inleddes beviljas Gullfiber en liten prishöjning.
‘Tonen skärps
Företaget är dock inte tillfreds. Oljekrisen 1973 hade förorsakat ett stort pristryck och den lilla prishöjningen räcker inte till, tycker Gulfiber AB. Nu skärps tonen ”Med de nuvarande priserna ser vi oss tyvärr icke ha möjlighet att upprätthålla produktionen i nuvarande omfattning … Detta kommer givetvis att påverka sysselsättningen..”, säger företaget i en skrivelse till SPK.
SPK svarar inte. Gullfiber överklagar hos regeringen, börjande med handeisde partementet. Samtidigt mobiliserar företaget stöd bland olika intressegrupper, såväl på arbetsgivar- som arbetstagarsidan. Det hela slutar med att en delegation tågar upp till SPK; en delegation som består av folk från Industriförbundet, Snickerifabrikanternas förbund, Sveriges hantverksoch industriorganisation, Golventreprenörernas Branschorganisation och många fler. Det viktigaste resultatet av denna uppvaktning är att parterna beslutar om en ny uppvaktning, denna gång hos handelsdepartementet.
Delegationer på vift
Det glada gänget samlas på nytt, tågar upp till Handelsdepartementet och framlägger än en gång motiveringarna för prishöjning. Resultatet av denna uppvaktning är, att parterna enas om en fortsatt dialog mellan handelsdepartementet och industriförbundet.
Av BJÖRN SUNDELL
Dialogen fortsätter brevledes och slutligen tillåts en större prishöjning.
Under de följande åren fortsätter processen när nya behov av att höja priserna föreligger. Politiker kontaktas, facket involveras, nya skrivelser författas, företagsnämnder sammanträder och promemorior avlöser varandra.
Jonung beskriver på ett fascinerande sätt stegen i den långt utdragna processen, Man må sedan vara av vilken åsikt som helst om behovet av prishöjningar, men ett faktum kvarstår: dessa byråkratiska utspel slukar såväl skattebetalarnas som kundernas pengar. Och fallet är ingalunda unikt. Jonung beskriver andra duster mellan stat och enskilda företag. En av dem gäller MoDo-konsumentprodukters önskan att höja priset på bland annat Rustibuss blöjsnibbar, vilka också är underkastade prisstopp. Blöjorna är för billiga, tycker företaget.
MoDo ansöker om tillstånd för prishöjning. SPK kräver utredningar. MoDo skickar kopior på 55 fakturor och en redogörelse på åtta sidor över företagets lönsamhetssituation. SPK tillåter inte prishöjning. MoDo överklagar. SPK tillåter en liten prishöjning. MoDo överklagar hos regeringen. SPK vänder sig till Handelsdepartementet för att motivera sin ståndpunkt. MoDo gör nya rapporter och processen rullar vidare. Frågan om blöjorna bollas mellan olika instanser i ett halvårs tid.
Studierna av de olika fallen ger upphov till många spörsmål. Lönar det sig verkligen för samhället att använda resurser för dylikt papperskrig? Stora företag med jurister och ekonomiskt utbildade klarar kanske av papperskriget, men hur går det för småföretagen när de försöker hävda sig mot Statens pris- och kartellnämnd? Hur många ger upp, skär ner tillverkningen och minskar personalen?
En av de viktigaste slutsatserna i Jo nungs bok är, att priskontrollen ökar samarbetet mellan företag i reglerade branscher. Regleringarna leder till karteller då enskilda företag försöker hävda sig mot byråkratin, något som varken ligger i kundernas eller samhällets intresse. På det sättet uppstår två starka parter som bekämpar varandra, staten och kartellen, medan kunderna och de enskilda medborgarna hamnar i kläm. Som vanligt.
Lars Jonung: Prisregleringen, företagen och förhandlingsekonomin. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm 1984.
16/84 F - RUN
Av ODD DE PRESNO
The Sourc — Amerikas informationsverk
Datapaks billiga informationsservice har fört USA närmare oss. För en billig penning kan vi nu försöka använda The Source, ett enormt informationsnät. Bolaget ägs gemensamt av Reader’s Digest och Control Data Corporation,
Där finns något för varje smak.
EH Det nyaste inom nyhetsförmedling är ”deltagande”. Du läser en dagsaktuell nyhetsartikel, ser hur andra reagerar på nyheten, sänder tilläggsfrågor till journalisten och han sänder dig ett personligt svar tillbaka. Elektroniskt och direkt.
”Participate”, som det kallas, erbjuds abonnenterna hos The Source i USA, en elektronisk informations- och kommunikationsservice för ägare av personliga datorer. Bakom bolaget står The Reader’s Digest Association och Control Data Corporation.
Medlemmar av den amerikanska Computer Press Association [CPA) har börjat använda den teknologi de skriver om som ”möteslokal”. Nästan all kontakt mellan medlemmarna sker nu elektroniskt genom The Source, Bland annat handlar det om skrivuppdrag och tillgång till ett dagsaktuellt dataarkiv med pressmeddelanden. “Medlemmarna kan också använda sig av vanlig elektronisk post och ”datakonferenser”. SourceMail för att sända brev och manuskript. Konferenstjänst för att ut byta ideer och information mellan medlemmarna on-line (dvs medan alla är uppkopplade samtidigt). Liknande tjänster är också tillgängliga för den vanliga användaren.
I samarbete med TV-bolaget PBS har The Source lanserat interaktiv television. Med programmet ”The New Tech Times” har man skapat ett tvåvägs TV-program för ägare av personliga datorer. Efter att ha sett det nämnda programmet kan du koppJa upp din personliga dator till the Source och ”prata tillbaka” till TV-apparaten. Du kan sända elektronisk post till programledarna, få information om kommande program, adresser och telefonnummer till företag eller individer som har uppträtt, beställa utskrifter av programmet och rabatthäften, komma med förslag om framtida program mm.
Mycket mer från Källan
The Source har nästan 60 000 abonnenter och ett brett utbud av tjänster ino 25