Pasi från SISU tål det mesta
av Ragnhild Artimo Forum 1993-13, sida 23, 14.10.1993
VAS
ES är ÅN
Pasi är designad för tuff användning och har hällit måttet, Två gånger har
Pasi gått på en mina, utan letala bruk.
jder. Båda mingångorna är hjämt i
Pasi från SISU täl det mesta
Ragnhild Artimo
Vilken finsk bilfirma får sina produkte visad ratis i TV världen runt? Jo: SISU.
Pansarfordonet Pasi under FN-flagg paraderar sin kännspaka design nyhetsglimtar från roatien, Bosnien…
första 50 Pasi pansarfordo nen från Sisu-Auto för tio år sedan. Den finska FN-bataljonen i södra Libanon fick sina första Pasi hösten 1984. Sedan dess har Pasi varit FN-arbelshäst i Namibien, på Golan, i “det forna Jugoslavien” och Makedonien. Idag används Pasi inte bara av finländska FNstyrkor utan också av Sveriges, Norges, Irlands, Österrikes och Ghanas FN-enheter.
Fössorsn beställde de
Tål törnar
Pasis stora popularitet beror på att fordonet gör jobbet: skydda akedonien liv och fullgör sina transportuppdrag. Vita Pasi i FN-bruk är naturligtvis den internationella kändisen. och med rätta: Pasi markerar FN-närvaro i krisområden. motstår med sitt 10 mm tjocka pansarskydd av special stål både ”friendly" och ”unfriendly fire” och tar minor med jämnmod.
Två gånger har Pasi gått på en mina, båda gångerna utan fataliteter — men ena gången reste sig fordonet faktiskt på bakhjulen. Båda mingångna fordonen är alltjämt i bruk.
FN-image gav exportpu Självfallet har Pasis operationer under FN-flagg varit en viktig och värdefull referens för Sisu-Auto och ett stöd i exportefforterna. Lika självklart är att FN skulle ha användning för nästan obegränsade mängder av det ypperliga fordonet om det inte vore för en sak: brist på pengar.
Det är beklagligt i synnerhet i ett allmän ekonomiskt läge där Sisu Defence skulle behöva hjälp av exporten för att kompensera det inhemska “bortfallet”: försvarsmakten sparar och snålar, och rödpennan har gått i budgeten där merbiten som känt — nu och ett bra tag framåt — slukas av jaktplansanskaffningen.
Kämpigt just nu Sisus egen försvarsenhet har fått dra åt svångremmen. Enhetens omsättning var 1991 ännu 228 Mmk, förra året 181 Mmk. I år hoppas man nå upp till 1991 års nivå, men nästa år blir troligen en djupdykning. Aviserade permitteringar har förbytts till friställningar, och färska merpermitteringar har fördystrat stämningen.
Men helt nattsvart är läget inte för Sisu Defence. Utöver Pa si har enheten inlett exportansträngningar gällande Nasu, ett bandfordon (med gummilarvfötter, miljösnällt och med fina gångegenskaper) för vinterterrängförhållanden — för såväl civila som militära tillämpningar. Leveranser av Nasu här redan gått till Kina och Turkiet. Nasu “testades” vid vinter-OS i Albertville och har väckt intresse i många länder, främst på militärsidan.
Många versioner
Pasis framgångar internationellt beror långt på dess nationella koncept: Då Sisu började utveckla Pasi — av ”panssari" och “Sisu” — var målet att ta fram ett prisbilligt pansarfordon för den egna försvarsmaktens behov.
Exakta prisuppgifter vill man inte ge hos Sisu Defence — “det beror på utrustningsnivån” — men cirkapriset 2 miljoner lär ligga nära sanningen. Motorn är en Valmet-tillverkad 6-cylindrig diesel på 240 hk. Graden av inhemskt arbete är nära 90 procent. Pasis strategiska mått är längd 7,35 m, bredd 2,5 m och höjd 2,3 m.
Pasi finns i flera versioner. Persontransporter är en tillämpning. Det 1,2 ton tunga fordonet kan ta 6,5 ton last på landsväg (max hastighet 100 km/h) och 3 ton i terräng eller vatten (Pasi är ett amfibiefordon), och rymmer 10-16 man med full utrustning.
Försvarsmakten = använder Pasi också som mobil radarstation och som lavett för det franska Juftvärnsmissilsystemet Crotale. LJ
FN-vita Pasi har flitigt förekommit i nyheterna - den bästa tänkbara insatsen för Finlandsbilden. Vita Pasi utkom i juni också som frimärke härhemma (valör 3,40). Det är inte första gången Sisu-Auto “får” ett frimärke - senast hade Sisu en buss på ett frimärke på 40-talet…
23