Pathfinder skyndar långsamt!
Forum 1994-06, sida 25, 28.04.1994Pathfinde ångsamt!
NEW YORK. Det liknar inte något som tidigare flugit. Pathfinder är en flygande vinge i ordens mest renodlade betydelse. Det saknar roder (och cockpit) men är världens mest miljövänliga flygplan, drivet hel skynda med solenergi. Piodsec prestanda är häöp nadsväckande. Med ett ving spann på dryga 30 meter behöver det bara rulla 25 meter utefter startbanan innan dess vinge börjar lyfta den ultralätta farkosten upp i luften. Men den når ingen överljudsfart. Vid de testflygningar som hitills förejagits på låg nivå har den noterat 24 kilometer i fiinmen — jämförbart med en god cyklist.
Höjd äter energi
I september planeras de första flygningarna på högre höjd — 7 000 meter. För att flyga på den nivån måste Pathfinder hälla en hastighet av svindlande 140 kilometer i timmen.
— För det behövs mer kraft, så vi installerar nu nya, större solpaneler i vingarna. säger projektledaren Bob Curtin vid tillverkaren AeroVironment i Simi Valley, Kalifornien. Det kräver fem gånger mer kraft att flyga på 7 000 meters höjd än tätt över havsnivån.
Udda flygteknik
AeroVironment och dess eldsjäl Dr. Paul MacCready har erfarenhet från flygplan drivna av mänsklig kraft och andra radikala lösningar, som Gossamer Penguin från 1980 och Solar Challenger, som 1981 flög från Paris till. England med genomsnittshast igheten 65 kilometer i timmen. Gemensamt är att de är ultralätta. Path Over here
Leif Bergströ finder väger mindre än 200 kg. Matt i förhållande mellan vingyta och vikt väger Pathfinder blott en tiondel så mycket som en örn, och mindre än en trehundradel av en jumbojet. På marken slokar vingspetsarna nedåti en vid båge. Men i luften böjer vingarna uppåt. Utan roder tvingas Pa finder svänga genom att snabba upp eller sakta ned någon eller några av de åtta propellrar som är spridda med jämna mellanrum utefter vingen. För att hålla vikten till ett minimum valde chefsarkitekten Ray Morgan att sprida dess massa genom hela planet. — Det gjorde vi genom att bygga vad som egentligen är en serie Hygplan, som bara råkar vara sammanänkade. Jag kan stycka sönder det här planet och varje del skulle vara kapabel att flyga, säger Morgan.
Bränsleceller nästa trick
För att nå den lägsta möjliga vikt använder teknikerna en rad exotiska material: kol, glasfiberkomposit, mylar, skumplast, balsaträ — och gran. Teknikerna medger att de testar gränserna för det möjliga.
— Testflygningarna i september måste bevisa för skeptikerna att det är möjligt att flyga ett så lätt plan i den turbulens som råder på högre höjd, söger Bob Curtin.
athfinder startade som ett projekt betalat av försvarsdepartementet. Ett soldrivet flygplan kan i teorin flyga för evigt spana över fientligt territorium eller följa utvecklingen av olika vädersystem. Men för det krävs någon yp av batterier — Pathfinder glider 22 meter framåt för varje meter den faller utan tillskott av ny energi från solens strålar. Trots den goda glidförmågan skulle planet sakta men säkert Ida mot marken under nattimmarna när solen inte kan förse dess åtta propellrar med energi.
Efter höstens testflygningar finn laner på en större version, kall lios, som skall kunna lagra solenergi i bränsleceller. Förefaget har stannat vid bränsleceller efter noggrann forskning vid Lawrence Livermore National Laboratory för att finn den effektivitet i förhållande till dess vikt. Efterföljaren får ett vingspann på sk p av batterier som har störs drygt 70 meter. Under dagtid solens strålar genom elektorlys dela vatten i väte och syre, som under tr ck lagras i tankar som löper utetter vingen. Nattetid förenas gaserna till vatten och processen ger propellrarna erforderlig elektricitet.
Försvarsprojekt
Pathfinder började som ett försvarsprojekt redan 1983, under kodnamnet HALSOL, och provflögs då med silver-zink-batterier. Men avsikten var från början att skapa ett plan drivet av solenergin, det ursprungliga namnet är en förkortning av High Altitude SOLar Energy.
Först med senare års framsteg i material och elektronik kan dock de ursprungliga planerna testas på allvar.
Pathfinder sponsras nu av försvarsdepartementets antirobotprojekt. I förlängningen kan soldrivna plan enligt faneina bära två robotar avsedda att förstöra fientliga robotar redan i avskjutningsskedet, då raketmotorns värmeavgivning gör den lätt att upptäcka med IR-kameror.
Telekomsubstitut
Liknande flygplan eller “plattformar” är också löttare att manövrera än satelliter och kan komma att tjäna som ögon in på fientligt territorium, sända informationen till närmaste satellit för vidare befordran till USA:s stridskrafter, var än de befinner sig.
Men tekniker ser också en rad civila användningsområden. På en nivå över en annalkande storm kan ett elekiriskt flygplan följa stormen på nära håll och ge tidig varning om dess kurs och styrka och det kan sändas in att ersätta normala telekommunikationer som avbrutits av en naturkatastrof.
AeroVironment räknar med att plonen kommer att säljas kommersiellt, och tror att kostnaden kommer att ligga mellan 2 och 3 miljoner dollar, förutsatt att de kan tillverkas i en relativt blygsam serie av 20 plan. 25