Perestrojka knackigt igång
av P-E Paul Forum 1987-10, sida 25, 04.06.1987
ler åren 1986—-1990 skall framför all konsumtion och service ökas och förbättras. Målsättningarna inom dessa sektorer inom folkhushållet är så pass höga, att AHD, Köln, ställer frågan om planen inte i dessa avseenden är överdimensionerad. I början av sitt makttillträde krävde också Mihail Gorbatjov att Gosplans ursprungliga planförslag för åren 1986—1990 skulle justeras uppåt.
Å andra sidan har förnyelsen inom näringslivet — perestrojka — knappast ännu på allvar kommit I gång. Övergången till direkt resultatansvar inom företagen, privat verksamhet inom servicesektorn, privata ackordgrupper inom jordbruket, prisreformerna och den ökade kvalitetskontrollen kommer med säkerhet att inverka i hög grad stimulerande på produktion, handel och service.
Kall vinter dämpade
I alla fall utföll produktionsresultatet för första kvartalet 1987 sämre än vad planen förutsatte. Härtill var den exceptionellt kalla vintern en viktig orsak. Industriproduktionen växte med endast 2,5 procent mot planerade 3,9 procent. I januari var industriproduktionen tom 071 procent lägre än i januari 1986. Under februari och mars växte sedan ökningstakten.
Sämre än planerat blev produktionsutfallet bl a för den kemiska industrin och skogsindustrin. Maskinbyggnadsindustrin producerade mindre än planerat inom så gott som alla sektorer. Inte heller konsumentvaror producerades tillräckligt enligt planen. Produktionen av olja, gas, kol och elektricitet var däremot större än planerat. Den kalla vintern var här en av orsakerna.
Elfte och tolfte femårsplanen
Ekonomitcheskaja Gaseta har publicerat en jämförelse mellan produktionen under elfte femårsplanen 1981–1985 och tolfte femårsplanen 1986—1990. Ur denna jämförelse är följande data av speciellt intresse.
Nationalinkomsten, som i det närmaste motsvarar bruttonationalprodukten hos oss, beräknas växa med 4,1 procent per år i medeltal 1986—1990 mot 3,1 procent i verkligheten 1981—1985. Produktionen av konsumtionsvaror skall öka mera än tillverkningen av produktionsmedel eller med 4,9 procent i medeltal per år mot 4,4 procent. Också här är ökningstakten uppskruvad jämfört med ökningen 1981—1985. Då växte konsumtionsvarorna med endast 3,9 procent per år och produktionsmedlen med 3,6 procent.
Agrarprodukten var ett sorgligt kapitel under hela den elfte femårsplanen 1981—1985. Ökningen per år var endast 1,1 procent. Nu skall tillväxten drivas upp till 2,7 procent per år 1986—1990. Det betyder att spannmålsproduktionen skall vara 250— 255 miljoner ton 1990 mot 180 miljoner ton i medeltal 1981—1985 och 210 miljoner ton senaste år. Ökningstakten skall alltså höja - nligt den tolfte femårsplanen som gäl FÖRUN, 10/1987
NJOWV 30 Perestrojka knackig igång — femårsplanen speglar förändringar
Den sovjetiska fermårsplanen 1986—90 prioriterar konsumtion och service och är alltså påtagligt konsumernttillvänd. Den vöxande nationalinkomsten möjliggö också högre investeringsgrad än tidigare.
till 6,8—7,2 procent i medeltal per år fram till 1990. För att uppnå detta skall 33 procent av alla investeringar för jordbruket dirigeras till de s k agroindustriella komplexen för att öka jordbrukets effektivitet. Den del av skörden som överskrider medelskörden för åren 1981—1985 medför ett prisbonus till kalchoserna och sovhoserna om 50 procent. Detta i sin tur medför motsvarande lö neförhöjningar åt kolchos- och sovhosarbetarna. Ytterligare får 30 procent av all frukt och alla grönsaker oberoende av skördarnas storlek säljas till fria marknadspriser liksom hela den del av dessa skördar som överskrider planen.
Ökade investeringar
Den växande nationalinkomsten möjliggör en väsentligt högre investeringsgrad än tidigare. De totala investeringarna skall 1986— 1990 öka med 4,3 procent per år mot 2,9 procent 1981—1985. Det betyder att investeringskvoten ökar från 25,9 procent av nationalinkomsten till 27,6 procent 1990. Professor Hans Aage vid Köpenhamns universitet har analyserat bl a investeringarna enligt tolfte femårsplanen. Maskinindustrins investeringsökning blir störst eller 80 procent. På andra plats kommer energisektorn med 35—47 procent, enligt AHD.
Realinkomsten per capita beräknas öka något eller från 21 procent i medeltal 1981—1985 till 2,7 procent 1986—1990. Löneäkningen blir något högre eller i medeltal 2,8 procent 1986—1990 mot 2,5 procent 1981—1985.
Den starka prioriteringen av konsumtion kommer klart fram i de stora ökningarna för detaljhandelsomsättningen och serviceomsättningen enligt den tolfte femårsplanen 1986—1990 jämfört med det verkliga utfallet enligt den elfte femårsplanen 1981— 1985.
Detaljhandelsomsättningen beräknas sålunda öka med hela 5,9 procent i medeltal per år 1986—1990 och serviceomsättningen med inte mindre än 8,4 procent. Under åren 1981—1985 ökade detaljhandelsomsättningen med 31 procent och serviceomsättningen med 5,8 procent i medeltal per år.
I ökningssiffrorna 1986—-1990 ingår troligen en viss prisstegring. Den volymmässiga ökningen blir alltså något mindre. Här på tyder också den något lägre ökningstakten för realinkomstökningen jämfört med löneökningen.
Enligt en ny lag om kvalitetskontroll från november 1986 inrättas ett nät av statliga kvalitetskontrollanter över hela landet. Tidigare kontrollerade företagen själva sina produkter. Undermålig kvalitet leder till prisreduktioner och to m böter för företagen. Detta återverkar sedan direkt på lönerna. AHD skriver dock att det nya systemet har rätt allmänt mött svårigheter vid införandet.
Ökat serviceansvar
Särskilt betydelsefull för höjningen av sovjetmedborgarnas levnadsstandard är förändringarna inom servicesektorn. Företagens serviceansvar ökas betydligt. Motsvarande högre kostnader får företagen själva svara för. AHD skriver att en del av nuvarande gratis hälsovård och undervisning möjligen kommer att avgiftsbeläggas fram till 1990. Härpå tyder också uttrycket ”organisatoriska förbättringar” inom dessa sektorer som ingår i meddelandet i samband med den tolfte femårsplanens offentliggörande.
Enligt tolfte femårsplanen skall ifråga om bostadsbyggandet större vikt läggas vid andelsbostäder, egna bostäder och do-it-yourself-byggande. Enligt den nya lagen om privat verksamhet kan privatpersoner efter erhållet tillstånd idka taxiverksamhet, olika slag av hantverk och utföra reparationer, tex bil- och bostadsreparationer.
”Grå ekonomi”
Professor Aage har räknat ut att drygt hälften av all service för konsumenterna 1985 skedde utanför den otfeniliga sektorn och att denna inofficiella ekonomi sysselsatte 17—20 miljoner människor i Sovjetunionen, Av alla bostadsreparationer skedde 45 procent ”svart”. Motsvarande tal för bilreparationerna var 40 procent. På landsbygden var 80 procent av all reparationsverksamhet “svart arbete”.
Den nya lagen legaliserar nu denna omfattande inofficiella ekonomi gradvis. Detta förklarar i huvudsak ökningen av serviceverksamheten med 50 procent i den officiella statistiken fram till 1990.
P-E Paul 25