Plast pengar som kan tänka

av Chister Ekebom Forum 1986-06, sida 11-12, 10.04.1986

Taggar: Teman: kreditkort

Riskerna

Elektroniska betalningssystem för med sig nya risker. En risk, som inte ens de ivrigaste anhängarna kan komma ifrån, är ökad sårbarhet. Med ett komplicerat betalningssystem blir möjligheterna till tekniska fel många. Helt avgörande är eltillförseln. Ett elavbrott eller en strejk tex kan skapa jätteproblem. Det vet var och en som har försökt lyfta pengar i en bank under elavbrott. Det hjälper inte längre att ta fram stearinljusen för att räkna sedlarna — bankautomaten likaväl som banken förblir stängd.

-AND

På samma sätt ökar sabotageriskerna, när de elektroniska slantarna blir vanligare. Tänk bara vad som skulle hända om en terroristgrupp lyckades sabotera USA:s elektroniska betalningssystem för en dag eller två?

Storebror ser dig

Det sägs ofta att den nya tekniken möjliggör ett mjukare och smidigare samhälle. Via hemdatorn skall man kunna kommunicera, påverka och delta. Men ofta utnyttjas de tekniska nyheterna för motsatta ändamål. Datateknikens snabba frammarsch ökar i första hand samhällets kontroll av sina medborgare. En samkörning av olika dataregister blottar dig helt och hållet. Här fungerar våra personnummer som det avslöjande titthålet. Det finns i dag över 20 000 dataregister med personuppgifter — du finns säkert i flera av dem!

Samma dataskyddsproblem gäller de elektroniska pengarna. Om skattemyndigheterna har tillgång till och insyn i det databaserade betalningssystemet, är åtminstone kontrollen av den enskildes ekonomiska transaktioner fullständig, Via datasystemet kan dina betalningar följas upp. Det går snabbt att kontrollera när, var och vart betalningarna gjorts.

— Det är klart att här finns många viktiga frågor som måste utredas. Dataskyddet

Big Brothers

FÖRUN 5/198 och den personliga integriteten får inte äventyras.

Men Urho Lempinen betonar också en annan sida av saken.

— I dag gynnas den ”svarta ekonomin” av sedelsysternet. Sedlarna är anonyma. Det betyder inte att ett elektroniskt system genast avslöjar den svarta ekonomin. Svarta elektroniska skuggsystem kan också uppstå. Hur det kan undvikas och begränsas måste vi utreda.

Var finns pengarn i framtiden — Alla betalningssystem bygger på att medborgarna har förtroende för dem, annars klappar allting ihop. Inget system får vara för abstrakt, varnar Lempinen,

Det gör han rätt i. Redan i dag tycker många att pengar som rullar inte har någon täckning. Sedelmängden binds ju inte längre vid guld eller någon annan given säkerhet. Fortfarande har vi förtroende för den finska marken, den duger bra som betalningsmedel. Men hur skall det gå när det inte alls finns kontanter på banken? Alla tiligodohavanden är siffror på datautdrag. Obligationer och aktiebrev finns inte heller, de är också noteringar på dataremsor.

— Det tar årtionden att bygga upp ett nytt betalningssystem. Medborgarna måste få tid på sig att tänka sig in i nya tanke- och handlingssätt, lugnar Urho Lempinen de skeptiska, och fortsätter med följande varning om av vad som kan hända — Vi kan inte riskera att nästa generation förlorar förtroendet för elektroniska betalningsmedel, och försöker göra sig av med dem och återgår till en bytesekonomi. Detta kan skapa en hyperinflation i stil med den som förekom under och strax efter krigen.

Hur går de med penningpolitiken?

Finlands Banks seceltryckeri har den tekniska beredskapen att sätta igång produktionen av mikroprocessorkort. (På finska kallar man dem suoritinkortti.) Men hur går det med ceniralbankens penningpolitik när alla går omkring med elektroniska plånböcker — Utan vidare måste vi utreda huruvida finans- och penningpolitikens grunder förändras med ett utvecklat elektroniskt betalningssystem.

Den största förändringen blir den att dagens skillnader i likviditet mellan olika tillgångar försvinner. I ett elektroniskt system kan man göra skog, aktier och bostadsaktier likvida nästan lika snabbt som kontanta pengar.

— Det är sannolikt att penningpolitiken blir mindre effektiv om en bostadsaktie kan göras likvid på en minut, konstaterar Princeton-doktorn, som håller på att kartlägga den elektroniska penningvärlden. Han gör det samtidigt klart, att nu krävs framför allt arbetsro.

Christian Sundgren €

Plastpengar som kan tänka

Om magnetspåret på ett kreditkort ersätts av en mikroprocessor, ökar kreditkortets användbarhet och säkerhet på ett avgörande sätt. Kreditkort med -. inbyggd mikroprocessor är idag en realitet som hela tiden vinner terräng ute i världen.

a r 1974 erhöll fransmannen Roland Alen patent på ett kreditkort med inbyggd mikroprocessor.

Roland Moreno fick emellertid kämpa rätt länge för att bli accepterad. Men till slut bröt idén igenom och idag har flera företag kastat sig in i leken. Konkurrensen hårdnar, med prisfall och mera kapacitet som följd.

En mikroprocessor i form av en integrerad krets som gjutits in i plastkortet ökar in te i praktiken plastkortets fysiska dimensioner, men ger det helt nya ”mentala” egenskaper. Den inbyggda datorn har för det första mycket större minneskapacitet än magnetspåret. Ett typiskt magnetspår klarar av upp till några hundra bit medan kortet med mikrochipen har en minneskapacitet på 8 000 till 16 000 bit (8—16 K). Denna siffra är ingalunda en övre gräns. Erfarenheten visar att minneskapaciteten per ytenhe 1 tenderar att fördubblas med några års intervaller, vilket innebär att vi inom en inte alltför avlägsen framtid troligen får se kort med minnen på upp till 54 K. Den kapaciteten finner man idag i en vanlig hemdator.

Svårt att missbruka

In- och utmatning av information från det datoriserade plastkortets minne sker dessutom via den inbyggda processenheten, vilket gör att man kan bygga in praktiskt taget idiotsäkra skydd mot oriktig användning av kortet. Det går inte att få fram den inmatade informationen på olaglig väg utan synnerligen sofistikerade tekniska metoder, vilket självfallet gör det olönsamt att ens försöka missbruka kortet.

Ett magnetkort laddas med information på samma sätt som musiken spelas in på en kassett. Med en enkel avspelare går det bra att tappa ut den information som är inmatad. Trots att dagens kreditkort är rätt säkra, är de ingalunda omöjliga att missbruka.

Enorm minneskapacitet Magnetkortets kapacitet är mycket minimal. På dagens kreditkort kan man inte lagra mycket mer än person- och kontonummer samt en hemlig kod. De datorbestyckade korten kan innehålla en hel mängd information om dess ägare, information som lämpligen används för att identifiera användaren på ett säkert sätt. Kortet kan innehålla uppgifter om saldot på bankkoniot och detta saldo uppdateras allt eftersom ägaren gör uttag eller insättningar på sitt konto.

I praktiken innebär det här att datorkorten kan användas som betalningsmedel i en butikskassa utan den besvärliga pappersexercis dagens kreditkort för med sig och utan att butikens kassa har direkt kontakt med banken.

Mycket mer än kreditkort

Egentligen är det fel att tala om kreditkort i detta sammanhang. Inte erhåller man någon kredit med kortet — uttaget från kontot sker omedelbart. En bättre benämning vore betalkort. Men inte ens den benämningen är riktigt korrekt, för dessa “intelligenta” kort kan användas till så mycket annat än enbart betalningar. Var och en kan ha dessa kort som egna identitetsbevis. IDkortet kan innehålla, förutom för icentifieringen nödvändiga uppgifter, också en hel mängd annan information. Kortet kan innehålla uppgifter om anhöriga, innehavarens eventuella sjukdomar, värdepappersinnehav, köpebrev och lagfarter mm. Dessa uppgifter är givetvis hemliga och oåtkom 1 liga för obehöriga, men till exempel I händelse av en plötslig sjukdomsattack, kan läkaren snabbt avläsa den delen av kortets information som berör eventuella sjukdomstillstånd, medicinkurer, blodgrupp mm, och därmed kan patienten snabbt erhålla rätt hjälp.

Värdepapper av olika slag kan vara svåra att ersätta om de av någon anledning förstörs. Aktiebrev som inte registrerats i ägarens namn är i det närmaste omöjliga att ”reproducera” om de exempelvis brinner upp. Plastkortet kan registrera alla värdepapper i sitt minne och därmed är det tämligen enkelt att rekonstruera portföljen i händelse av en olycka.

Serviceminne för bilen

Men det är ingalunda bara fysiska personer som kan dra nytta av dessa intelligenta kort. En normal personbil kan förses med ett datastyrt övervakningssystem som matar in information rörande avvikande beteende hos olika komponenter i bilen i kortets minne. När bilen sedan förs till bilverkstaden för service, avläser servicemannen kortet för att få reda på vilka eventuella fel systemet har uppdagat, när dessa fel har uppträtt samt under vilka omständigheter de har uppträtt.

Studieböcker på kort

I Frankrike används datoriserade plastkort idag som studieböcker bland annat vid universitetet i Paris. Studenterna har alla nödvändiga uppgifter om sig själva inmatade på dessa små kort och den ofta ganska klumpiga studieboken är ett minne blott.

I allmänhet har telefonautomater och andra därmed jämförbara automater fungerat med mynt eller sedlar. På marknaden finns emellertid nu automater som accepterar kreditkort. Bankautomaterna har funnits redan en tid, nu står bensinmackarna i tur. Men en vidare användning av kortautomater kan knappast komma ifråga förrän de datoriserade korten biir allmännare. Dess ”tankade” kort kan användas som betalning i praktiskt taget vilka situationer som helst, såsom i parkeringsautomater, bussar och andra fortskaffningsmedel, butiker, telefonautomater och, sist men ingalunda minst, hemma i betal-TV:n. TV-utbudet växer också hos oss framför allt via kabelnäten, men det utökade programutbudet kostar.

Det är naturligtvis orättvist att betala dessa kostnader med ”allmänna medel”, såsom licenser eller skattepengar. Även en enhetlig taxering av alla dem som är anslutna till ett kabelnät kan betraktas som orättvist, eftersom tittarvanorna varierar I rätt hög grad. Det datoriserade betalningskortet erbjuder en bra och enkel lösning. Var och en har i hemmet en adapter, som debiterar betalkortet allt eftersom man tittar på ett program som kan ses mot betalning.

Enklare infrastruktur

Då vi idag diskuterar bankautomation och automatiska butikskassor, utgår vi ofta från de nu existerande kreditkorten. Systemet antas vara uppbyggd så att de olika betalningspunkterna har realtidskontakt med bankerna för att kreditkorten ska kunna användas smidigt. Då de datoriserade betalkorten kommer i allmänt bruk, klaras transaktionerna av betydligt enklare. Dessa ”tänkade" betalkort kräver inte direktkontakt med bankens dator. Transaktionen registreras av butikens kassadator som debiterar bankkontot när den dagliga betalningskontakten tas exempelvis vid dagens slut. Kortet registrerar också transaktionen och den aktuella tidpunkten för ränteberäkningen.

När man kommer hem, kan man via TV:n och en avläsare se efter vad man använt kortet till under dagens lopp samt eventuellt printa ut ett ”kontoutdrag” som senare kan kollas upp mot de verkställda uttag och insättningar som banken redovisar.

Kanske inte så underligt att dessa plastkort på engelska kallas ”smart cards”, smarta kort.

Christer Ekebom &

Kreditkorten förnyas. Till det yttre kommer de nya kreditkorten inte att skilja sig från dagens kort, men innanför plastskalet kommer det att finnas elektronik som ger korten helt nya oc mäångsidigare egenskaper.

6/1986 FORUN,