Potentiellt farliga fonder göms i mängden
av Sören Jonsson Forum 2021-05, sida 10-11, 10.06.2021
Taggar: Personer: Martin Paasi Teman: fonder
O fonder
Vad beträffar börshandlade fonder finns det två totalt olika produkter på marknaden: fysiska och syntetiska. De flesta förståsigpåare föredrar fysiska fonder. Ändå kan det vara stört omöjligt för småspararen att veta vilk fonder som är just fysiska.
SÖREN JONSSON TEXT
Xx Intresset för börshandlade indexfonder, så kallade ETF:er (Exchange Traded Funds), har aldrig varit så stort som nu, speciellt i USA. Dennainvesteringsform har smygande kommit att bli otroligt populär världen över. I Finland har placerarna dessvärre inte hittat de börshandlade fonderna. Martin Paasi, sparekonom på Nordnet, uppskattar att endast knappt 10 procent av förmögenheten som är placerad via Nordnet ligger i ETF:er.
”Det är inte alls så populärt som man skulle tro. Intresset för ETF växer fort och mycket, men det är fortfarande relativt små summor som sparas i ETF:er.”
Han tror att det beror på två faktorer. Dels tycker de som inte är några inbitna placerare att handeln på börsen är onödigt bökig, dels känner småsparare inte till fördelarna.
”Småsparare tycker det är lättare med vanliga indexfonder där du egentligen bara flyttar pengar från ett konto till ett annat. Du köper och säljer för samma värde, medan du ju har köp- och sälj-anbudssystem, spread och rörlig marknad på börsen.”
Trots krångel är det ändå en av de bästa placeringsformerna för långsiktiga investerare, menar Paasi.
”Du får aldrig något ‘cash-drag i en ETF, det vill säga dina pengar ger hela tiden avkastning. Det uppstår inte heller onödiga kostnader i fonden till följd av att andra andelsägare köper och säljer sina fondandelar. När någon tecknar eller löser in andelar i en vanlig fond måste förvaltare köpa och sälja aktier i samma utsträckning. De här transaktionerna påver AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 5202 kar kostnaderna för fonden och den vägen alla andelsägare.”
Finlands enda ETF. Hur skiljer sig då en ETF i praktiken från en vanlig indexfond? Seligson & Co förvaltar Finlands enda ETF: OMX Helsinki 25. Jonathan Aalto, portföljförvaltare på Seligson, förklarar.
”Detär istort sett samma produkt, förutom att man köper en ETF via börsen. Men i och med att det finns ett så oerhört stort utbud av ETF:er, erbjuder ETF:er en större möjlighet att placera i utvalda branscher, råvaror och geografiska områden, än vanliga indexfonder. Du får ett bredare utbud och med det ett bredare placeringsområde.”
Börshandlade fonder säljs global, vilket gör att det är enklare att få in ett större kapital i fonden och fondbolaget tjänar därmed mer pengar. Om du har en finsk indexfond är det främst finländare som placerar i den, medan en finsk ETF är gångbar internationellt. Däremot är konkurrensen mycket hårdare, vilket har pressat marginalerna på de passiva fonderna.
ETF-marknaden är mycket koncentrerad.
De stora amerikanska fondbolagen Vanguard, Blackrock och State Street står för den största delen börshandlade fonder. Utöver de här finns det mindre, specialiserade fondbolag som har egna ETF:er, till exempel Rize ETF och Amundi. Ett särdrag på ETF-marknaden är att till exempel finländska småsparare inte via inhemska förmedlare kan placera i de amerikanska ETF-fonderna.
”Det har att göra med europeisk reglering. De amerikanska fondbolagen har ansett att det inte är värt att uppfylla de krav som den europeiska fondregleringen ställer, och har därför hållit sig borta. De har i stället valt ut och skapat specifika UCITS-fonder för den europeiska marknaden.”
Redan på den europeiska marknaden kan det vara svårt att navigera bland det digra utbudet. Det är nästan ett problem att det finns så mycket att välja mellan. Priset är inte den enda faktorn; det finns andra, underliggande risker med en del ETF:er.
Man delar in fonder i fysiska och syntetiska ETF:er. Fysiska fonder äger aktieportföljen som utgör indexet. I Seligsons fall äger deras ETF-fond en aktieportfölj som motsvarar d 25 mest omsatta bolagen på Helsingforsbörsen. I en syntetisk ETF är strukturen mycket krångligare. I ett sådant fall används derivat för att spegla jämförelseindexets utveckling. Derivatet i fråga är i så fall oftast en så kallad swap, där kontraktuella motparten betalar fonden ifall indexet går upp och vice versa.
”En syntetisk fond har alltid en motpartsoch derivativrisk. Det brukar finnas en säkerhet som täcker minst 90 procent av fondens värde. I praktiken brukar säkerheten i stort sett motsvara hela fondens värde. Men det finns rum för misstag och svindeli en syntetisk ETF. Därför brukar jag avråda småsparare från att placera i syntetiska fonder.”
De bästa indexfonderna. Martin Paasi på Nordnet håller med. Också han avråder folk från att investera i syntetiska ETF:er.
”Ju krångligare struktur, desto större är risken att det dras emellan kostnader. Så är det bara. Och krånglig struktur bäddar för att fonden går under vid en blowout. Det har varit glansdagar för fonderna i 15 års tid, så du kan ge dig fan på att det finns fonder som kommer att implodera. > FÖLJER INDEXE sm Detgår inte att placera direkt i ett index, det måste finnas en produkt som följer indexet - antingen genom att replikera indexets aktieportfölj, eller med hjälp av derivat. Detta gäller såväl en vanlig indexfond som en ETF.
= | princip går det att skapa ett index ör vad som helst, till exempel alla bolag på Helsingforsbörsen som har unnits på börsen i minst 10 år, eller alla bolag som börjar på en viss bokstav. Men det är kanske inget som går hem bland placerarna.
Hm Ått skapa index är en helt egen marknad. Fondbolagen köper rättigheterna att kopiera ett index och göra en produkt av det. Ett färdigt index har räknat ut vikterna och har ofta beaktat diversiftering.
sm När man skapar en fysisk ETF så köper fonden aktierna och tillgångarna som ingår i indexet. En fondandelger en deläganderätt till fondens tillgångar och skulder. Fondandelens värde fluktuerar sedan i takt med fondens värdepappersportfölj. Ifall fondandelarna är listade på börsen talar man om ETF:ar.
Omdet finns så stora risker med syntetiska fonder, varför är det då så svårt för oss småsparare att tareda på vilka fonder som är syntetiska och vilka somär fysiska ”Orsaken är att många banker har sina egna syntetiska produkter och vill därför gräva ner informationen i massan. Det finns ingen annan orsak än att dölja informationen, annars skulle man skriva det direkt i namnet eller i grunduppgifterna om fonderna.”
Men inte heller Nordnet skriver ut vilka fonder som är syntetiska och vilka som är fysiska. Kan inte Nordnet föregå med gott exempel ”Jag vet inte varför Nordnet har gjort så. Nordnet har också lanserat syntetiska produkter, kanske det hänger ihop med det?”
I det här sammanhanget poängterar Paasi att han inte kan eller får kommentera något som kan tolkas vara Nordnets officiella ståndpunkt. Han är anställd av Nordnet, men företräder placerarna — det är deras intressen han ska bevaka.
Ett sätt som han gör det är att hjälpa folk att navigera bland ETF:erna. Han har skrivit flera blogginlägg om vilka fonder han tycker är bäst. För honom är den ideala börshandla IH Martin Paasi, sparekonom på Nordnet.
99 Man sk komma ihåg att alla tjänsteleverantörer vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Det finns alltid en intressekonflikt.
de fonden en stor, bred fond som återinvesterar utdelningarna och är fysisk.
Det är tacksamt att utgå ifrån listor från banker och investeringsproffs, men det gäller att orka lusläsa prospektet. Det jobbet behöver man å sin sida bara göra en gång.
”Man kan ta avstamp i listorna, men man måste dubbelkolla och vara kritisk, främst till kostnaderna. Man ska komma ihåg att alla tjänsteleverantörer vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Det finns alltid en intressekonflikt.”
En annan motpartsrisk som förknippa med fonder och ETF:er är att fondbolagen lånar uten del aktier mot en avgift, till exempel om någon vill använda dem för att rösta i en bolagsstämma eller blanka en aktie. Hur tänker du om fonder som lånar ut sinaaktier? ”Det här är en gränsdragning. Jag tycker det är en bra sak att fonden lånar ut sina aktier eftersom aktielånet bara är en bråkdel av fondens hela värde. Vid en given punkt har du högst 15-30 procent av aktierna utlånade. Då tycker jag att man kan ta den risken, i och med att utlåningen ger avkastning och kan sänka kostnaderna för fonden. Men det finns andra som tycker att man ska undvika sådana fonder.”
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 5 2021
L3NOYON
