Produktivitetstänkandet - tidens melodi också i Alko

av Mats Kockberg Forum 1979-15, sida 08-09, 10.10.1979

Taggar: Bolag: Alko Personer: Pekka Kuusi Teman: företag

Produktivitetstänkandet tidens melodi också i Alko

Att vara generaldirektör i monopolbolaget Oy Alko Ab skiljer sig i vissa avseenden från motsvarande uppdrag i andra företag. Men likheterna är också många. Produktivitet och effektivitet är tidens melodi även hos oss, säger minister Pekka Kuusi.

ww” — Företagets verksamhetsbetingelser är underställda speciallagstiftning och därför kan vi inte ha expansion och ökad försäljning som huvudmålsättning. Alko har ett flertal uppgifter och vid sidan av våra interna förvaltningsorgan reglerar bla tre olika ministerier samt riksdag och regering verksamheten. Av naturliga skäl står vår politik i centrum för det allmänna intresset på ett helt annat sätt än vanliga rörelser, understryker generaldirektör Pekka Kuusi.

— Problemen är inte heller de samma. Normala marknadsföringsoch avsättningssvårigheter i Finland har vi inte för alkoholdryckernas del medan vi däremot på exportmarknaderna får slåss med de frågorna. Då det sedan gäller företagsekonomi och administration befinner vi oss i samma situation som vilken firma som helst. Effektivitets- och produktivitetstänkandet är dagens melodi också på Alko.

Organisationsfrågorna på toppnivå har varit föremål för en lång diskussion både inom alkoholbolaget och bland de statliga myndigheterna. Bla har social- och hälsovårdsministeriet velat ha ökat inflytande i Alkos administration. Kuusi är emellertid nöjd med den nuvarande organisationen.

— Jag vågar påstå att vårt system är fungerande. Se bara på Sverige där bla Systembolaget, Vin- och Spritcentralen och Kontrollstyrelsen sköter samma uppgifter som Alko ensamt tar hand om hos oss. Vår verksamhet är inte betjänt av detaljplanering- och kontroll från statsmaktens sida. Det på parlamentariska grunder utsedda förvaltningsrådet borde vara tillräckligt för att bevaka ägarens intressen.

8

Rationell drift huvudfilosofin

En uppställning i Helsingin Sanomat den 4 september gav vid handen att Alkos lönepolitik var den liberalaste av de finländska storföretagens. Pekka Kuusi hävdar emellertid att rationell drift är huvudfilosofin vid företaget.

— Vi anstränger oss för att få alla anställda att inse produktivitetens betydelse. I över 20 år har vi utnyttjat ett amerikanskt system för att beräkna den optimala bemanningen av våra butiker. Produktivitetsmätningar används inom alla funktioner inom bolaget. Då vi inte kan öka produktionen försöker vi spara genom att rationalisera driften. Svårigheter uppstår i det sammanhanget i synnerhet då det gäller att övertyga personalen om att produktivitet och realförtjänster inte går att skilja åt.

Den naturliga avgången är ca 2 procent årligen och företagsledningen strävar till att undvika nyanställningar. Vid årsskiftet hade man 2888 fast anställda, vilket innebar en minskning med 18 personer från den 31. 12. 1977.

— En viktig målsättning är att förhindra en omotiverad ansvällning av antalet anställda, eftersom cheferna på mellannivå mången gång gärna vill understryka sin position genom att ha en rad medarbetare. I framtiden kommer rationaliseringssträvandena speciellt att ta sikte på den administrativa sidan, där inbesparingar kan göras. Svårare är det att vid oförändrad försäljning minska försäljarkårens omfång genom automation och inte heller produktionsinrättningarna torde idag lönsamt kunna automatiseras längre.

Överdimensionerade prognoser tedde till överkapacitet

Alkos investeringspolitik har under 70-talet varit i blickpunkten. Åren 1972—74 gjordes överdimensionerade prognoser om ökningen av alkoholbruket. Man befarade att konsumtionen skulle stiga till tom 10 liter per person i året i ren alkohol mätt. Fn ligger konsumtionen på drygt 6 liter per år och siffrorna har varit konstanta sedan år 1974, Pekka Kuusi medger att vissa investeringsbeslut i början av 70-talet fattades på ba sen av felaktiga kalkyler.

— Utvecklingen har visat att alkoholbruket inte längre stiger i högre grad än den privata konsumtionen. För 80-talet räknar vi med en årlig ökning på högst 2 procent. Vi har nog en betydande överkapacitet i produktionen för tillfället.

Under den senaste femårsperioden har Alko investerat ca 250 miljoner mark i det nya storlagret på Sundholmen, vartill produktionsanläggningarna i Koskenkorva och Rajamäki byggts ut. Under nästa årtionde tar man det lugnare — Inga större investeringar är i sikte. Elektroniken gör sig gällande i högre grad än tidigare, och möjliggör kanske ytterligare inbesparingar på personalsidan.

1 av 10 skattepengar från Alko

Alkos betydelse för hela nationalekonomin är stor. 10 procent av statens skatteintäkter och 8 procent av dess totala inkomster kommer från alkoholintäkterna. Ca 12 procent av den kornskörd som kommer till handeln har använts för alkoholtillverkning. För vetets del är motsvarande tal 8, och för odlade bär och frukter 10 procent.

Brukar finansministrarna komma till Alko med en utsträckt näve då det är ebb i statens kassaflöde? Generaldirektör Kuusi med 33 års erfarenhet bakom sig på monopolbolaget säger att regeringarna utan undantag handlat korrekt.

— Någon enstaka gång har det hänt att representanter för Alko och statsrådet satt sig ner kring samma

Alkos export år 1978 (totalvärde 31,1 miljoner mark)

Sverlge 3 218 000 liter Norge 549 000 ,, USA 304 000, Kanada 75 000 ,, Spanien 69 DOO ,, Danmark 55 000 ,, Itallen 47 000 BRD 36 DOO ,» Övriga länder 144 O00 1, Utrikestrafiken = 1:7144 000 ,,

Sammanlagt 5 641 000 liter

FORUM 15/7 bord för att dryfta möjligheterna att tillföra staten medel i en prekär situation. Under 50-talet trodde man tidvis att kraftiga prisförhöjningar skulle leda till ökade skatteintäkter. Effekten var dock motsatt. Idag känner vi till vilken den maximala intäktsnivån är, och våra ekonometriker kan synnerligen exakt förutsäga utfallet av justeringar i prisnivån. Någon finansminister som efterlyst ökad brännvinskonsumtion för att råda bot på statens likviditetsproblem har jag aldrig påträffat…

Förbudet mot alkoholreklam har varit i kraft i 31 månader. Det går emellertid inte att mäta hur detta har påverkat alkoholkonsumtionen.

Djungeltelegrafen ersätter rekla — Förbudet har knappast påverkat den allmänna inställningen till alkoholbruk, utan har endast avskaffat märkesreklamen och till denna del konkurrensen mellan de olika produkterna. Djungeltelegrafen förmedlar numera kunskap om nya märken. Den allmänna opinionen är inte lika lätt att styra, eftersom vi ser alkohol överallt omkring oss, i massmedia osv.

Alkos ”handelsbalans” är rätt tillfredsställande. Exportens värde upp FORUM 15/7 — En inskränkning av rätten att avdra skäliga representationskostnader i företagens beskattning kunde leda till allvarliga följder för restaurangnäringen, säger generaldirektör Pekka Kuusi.

går till ca 2/3 av värdet för de importerade produkterna. Vid sidan av Sverige och Norge kommer USA allt starkare in i bilden.

— Exporten till Förenta Staterna ökar med 50 procent i året, och är fn föremål för en omfattande satsning från vår agents Buckingham Co:s sida. Den lokala representanten har under senaste år enligt finländska mått spenderat verkligt betydande kapital på marknadsföring, vilket visar att man räknar med att det skall gå att utvidga marknaden betydligt. I framtiden får vi ta ställning till om exporten skall kunna skötas på Alkos och agenternas försorg, eller om det blir aktuellt med en separat exportorganisation.

Bryggeri- och likörtabrikssocialisering behövs ej

Hos oss är både bryggeri- och likörfabrikerna privatägda. Anser man det på Alko vara angeläget att socialisera den privata industrin -— Nej. Vi är pragmatiker och anser ett förstatligande vara onödigt och omotiverat. Alko kontrollerar re dan nu pris, inköp och utskänkningsställen, och har inget behov av att utvidga verksamhetssfären. = Vårt samarbete med de privatägda produktionsinrättningarna är både intimt och relativt friktionsfritt, och det finns därför inga skäl att försvåra deras verksardhetsförutsättningar. Tvärtom är det av nationalekonomiskt intresse att befrämja marknaderna för den inhemska likörindustrin med tanke på den positiva verkan detta har på hur vår rika bärskörd utnyttjas.

— Jag anser också att det är motiverat att Alko genom dotterbolagen Oy Yhtyneet Ravintolat Ab och Kantaravintolat Oy har en inblick i vilka realiteter hotell- och restaurangsektorn har att ta hänsyn till. Vi vill undvika att skapa samma läge som branschen råkat ut för i Sverige där prispolitiken på krogarna lett till att en allt mindre del av alkoholen konsumeras på restaurang med svårigheter för hela näringsgrenen som följd, säger Pekka Kuusi, som inte heller omfattar tankarna på att slopa rätten att avdra skäliga representationsnotor i beskattningen.