Promotion i Svenska handelshögskolan

Taggar: Personer: Gunnar Fougstedt Organisationer: Svenska handelshögskolan

VÅRT SPECIALGEBIT AR | VARMEVÄXLARE

För att effektivt kunna utnyttja fjärrvärmen behövs tidsenliga värmeväxlare. Ända sedan starten har vi deltagit i utvecklandet av värmeväxlare för fjärrvärme och i dag är vi landets största — tillverkare i denna bransch.

Vi levererar standardvärmeväxlare i storlekar ända upp till 1600 Mcal/h. Vi tillverkar även värmeväxlare av olika material för industriellt behov -bl.a. för processindustrin. Vidare levererar vi tryckbehållare samt kop parfodrade förrådsbehållare.

Infordra offert! .

ENBOM

OY A. W. ENBOM AB Metallfabrik Vichtisvägen 12—18 + Helsingfors 30 +» Tel. 578 05 26

Prom otion i Svenska Han delshögskolan

Vid Svenska Handelshögskolans tredje solenna magister- och doktorspromotion den 23 maj promoverades 63 ekonomie magistrar. Samtidigt promoverades till ekonomie doktor honoris causa = professor Hans Brems, bergsrådet Jacob von Julin och kansler Klaus Waris. Till ekonomie dokto promoverades Stig-Erik Bergström, Holger Berndt- i son, Reginald Jägerhorn och Sven Kock. Professor Gunnar Fougstedt

Det kan verka förmätet om man säger att promotionerna representerar milstolpar i vår högskolas historia, men det kan motiveras av att dessa fester tidsmässigt har sammanfallit med betydelsefulla vändpunkter i högskolans utveckling, sade professor Gunnar Fougstedt i sitt promotionstal.

Vår första promotion, år 1953, firades i samband med invigningen av högskolans nya hus, vars tillkomst betydde avsevärt förbättrade arbetsförhållanden och samtidigt även möjligheter till framtida expansion. År 1964, vid tiden för högskolans andra promotion, utformades den största reformen under 1960talet: en väsentlig förnyelse av studieplanen. Det nya systemet ledde till en avsevärd höjning av nivån för högskolans grundexamen; steget från ekonomexamen till ekonomiekandidatexamen kunde härigenom förkortas. Under läsåret 1969-70 har vår högskola fyllt 60 år och man kan i detta jubileum se ett motiv för vår tredje promotion. Men man kan också anknyta årets promotion till händelser av helt annat slag.

Just nu förbereds två reformer, som kan väntas genomgripande förändra högskolans karaktär och arbetssätt. Den ena reformen gäller högskolans förvaltning, den andra hela studiesystemet. Tanken på en demokratisering av högskolornas administration i vårt land har under de allra senaste åren hastigt mognat och blivit allmänt omfattad. Det finns knappast längre något nämnvärt motstånd mot en demokratisering enligt ett system, som ligger i linje med de mest radikala lösningar som genomförts eller på allvar föreslagits i andra europeiska länder. Men reformens genomförande i Finland har uppskjutits på grund av oenigheten kring det radikala förslaget om tillämpande av principen en man en röst.

Det är önskvärt att reformeringen av högskolornas förvaltning inte skall leda till en hård uniformering, utan att möjligheter skall ges till variation i förvaltningsmodellen. I vår högskola har förvaltningsreformen inletts genom tillsättandet av ämnesråd, där studenternas medverkan har visat sig vara till stor nytta. En modell för den högre förvaltningen, som har utarbetats under denna termin skall testas under nästa läsår.

Forum 11/70

Undervisningsminister Jaakko Numminen

Ekon.dr h.e. Jacob von Julin

Den andra aktuella reformen, som gäller en omläggning av hela studiesystemet, kan vår högskola inte lösa utan en nära kontakt med övriga handelshögskolor och framför allt med vår närmaste granne Kauppakorkeakoulu. Det är också självfallet att vår planering skall ske med beaktande av de statliga myndigheternas intentioner.

I fråga om studiesystemets innehåll har det å ena sidan framhållits att handelshögskolornas speciella uppgifter inom högskolesystemet bäst tillvaratas om utbildningen har som mål att skola ekonomiska tekniker, ekonomiska beslutsfattare. Å andra sidan har det hävdats att en bredare uppläggning av studierna med viss tonvikt även på allmänt samhällsvetenskapliga discipliner och med en viss humanistisk förankring är nödvändig för den som skall arbeta i morgondagens värld. Jag föreställer mig att det skall bli möjligt att finna en lösning, som beaktar båda dessa synpunkter.

Högskolornas främsta uppgift är att tjäna samhället och samhällsutvecklingen. När man gör upp projekt för den högre utbildningen är det därför nödvändigt att bygga planeringen på förställningar om den framtida samhällsutvecklingen på lång sikt. En felaktig investering t.ex. i maskiner kan avskrivas och ersättas inom ett fåtal år, men en investering i högre utbildning förutsätter att produkten — om ett så slarvigt uttryck tillåts för den utexaminerade akademikern — skall vara användbar ungefär 40 år framåt,

Under de senaste åren har tidsperspektivet inom vår högskoleplanering förlängts avsevärt. Sålunda har handelshögskolorna uppgjort utvidgningsplaner, som sträcker sig en bit in på 1980talet. En prognos till år 1985 visar att en tillfredsställande jämvikt mellan utbud och efterfrågan på utexaminerade från handelshögskolorna kommer att föreligga ifall handelshögskolornas expansion håller sig inom de gränser som nu har utstakats.

»Litenhetens» problem

Undervisningsminister Jaakko Numminen yttrade bl.a.:

Den finlandssvenska högskolsektorn är i vissa avseenden en Vänd I

Har Ni en vandrande truckförare ?

Tid är pengar. Detta gäller framför allt vid interna transporter vid industrier, lageranläggningar etc. Idag är det ett oförsvarbart slöseri att låta stängda portar stoppa upp transportfordonen. Att låta föraren kliva ur, öppna porten, köra igenom, stanna, kliva ur, stänga efter sig — innan han kommer vidare.

Den lönsamme truckföraren sitter på sitt fordon och trycker på en knapp i det radiostyrda fjärrmanöversystemet, så att porten öppnas eller stängs.

BOFORS FSP- fjärrmanöversyste e sparar ti e stor räckvidd .

.

I i driftsäker mycket stor kapacitet; 90 olika objekt med vardera 2 funktioner e enkel installation e ekonomisk

Tag kontakt med vår elektronikavdelning.

Vi berättar gärna mera om fördelarna hos FSP-1.

OY SUOMEN BOFORS AB Elektronik

Strömbergsvägen 10. Helsingfors 37. Tel. 45 31 66.

Promotion i Svenska Handelshögskola särpräglad del av vårt lands högskoleväsende. På grund av att högskolorna till sin storlek är relativt små har kontakten mellan lärare och elever haft möjlighet att utvecklas till den personliga kontakt, som är att anse som ett ideal inom all undervisningsverksamhet. Samtidigt skapar naturligtvis »litenheten» speciella problem både ifråga om rekrytering till lärarbefattningar och i fråga om möjligheten att i konkurrens med andra överhuvudtaget få befattningar, som täcker alla de undervisningsområden som vore önskvärda och nödvändiga för att ge så mångsidig och djup utbildning som möjligt. Med största tillfredsställelse kan noteras att den finlandssvenska högskolesektorn tagit sig an sina egna problem och genom samverkan bland annat i det kontaktorgan som kallas finlandssvensk högskoleberedning strävar till att nå fram till gemensamma lösningar i fråga om resursanvändningen.

Personlighetens betydelse

Under promotionsmiddagen tog nypromoverade ekon.dr h.c. Jacob von Julin till orda och framhöll bl.a.:

I de olika mellanfolkliga sammanhang där vi företrätt ekonomisk vetenskap eller nordiskt näringsliv har man ibland ställt sig frågan vilka möjligheter ett litet företag, en liten högskola eller ett litet land i framtiden kommer att ha då det gäller att göra sin röst hörd i de stora industriländernas och de världsomfattande koncernernas krets, med deras rikt subventionerade vetenskapliga forskning och åtminstone skenbart obegränsade ekonomiska utvecklingspotential; en fråga som också Svenska Handelshögskolans rektor i offentligheten berört. Utsikterna kan synas mörka. Vi står oss ju här lika slätt vare sig man räknar och röstar per capita, per dollar eller efter kvantitativa prestationer. Men världens ekonomiska utveckling styrs nu en gång för alla icke enligt omröstningsparagrafer och vid de stora avgörande besluten tillämpas varken riksdagsordningars, bolagsordningars eller universitetslagars bestämmelser. Månne icke den ekonomiska integration och det samarbete över statsgränserna, som kan komma att begränsa både större och mindre nationers självständighet i ekonomiskt avseende i stället ger ökat spelrum åt individerna, vilket land de än representerar? Det blir då i allt högre grad på den förbisedda och förkättrade mänskliga faktorn, på enskilda statsmäns, vetenskapsmäns och företagsledares förmåga att planera och påverka, att informera och inspirera eller, kort sagt på personligheterna det kommer an; en maktfaktor, som vi väl icke bör och ej heller nödvändigtvis behöver låta de stora länderna få monopol på.

Jag uttrycker förhoppningen att vårt land, med stöd av ett smidigt organiserat högskoleväsen och ett samarbetsvänligt näringsliv skall, trots den nivelleringstendens som finns inbyggd i begreppet välfärdssamhälle, kunna fostra ett tillräckligt antal män eller kvinnor, vilka utöver en gedigen utbildning har denna speciella förmåga, detta något, och som också med begränsade materiella resurser bakom sig, redan genom sin egen personlighet kan göra sig gällande där konkurrensens hårda vindar blåser på den ekonomiska vetenskapens och näringslivets internationella arenor.

Kanske har just en liten högskola, med dess möjligheter till personlig undervisning och mänsklig kontakt bättre förutsättningar härtill än andra.

2 17 teser om intressen

Inom Suomen Teknillinen Seura och Tekniska Föreningen har en eventuell intresseorganisering för landets diplomingenjörer och arkitekter tagits till allvarlig diskussion. STS delegation har den 21.5. i princip godkänt tanken på en ny separat intresseorganisation medan TFIF ännu skall ta ställning till utarbetade organisationsprinciper.

På uppdrag av TFIF:s styrelses »inrikesutskott» har en grupp TFIF-medlemmar av yngre årgång suttit och funderat ut några teser om intresseorganisering. Avsikten har varit att producera smått provocerande tankeställare att begrundas inför kommande ställningstaganden. Teserna presenteras här; de kan väl vara av allmänt intresse. Teserna representerar inte åsikter som antagits av TFIF-organ, utan får stå som uttryck för en rätt slumpartat vald diskussionsgrupps provokationsvilja.

10 9 10.

Fortfarande är mången ingenjör av den uppfattningen att det inte passar sig att han tillvaratar sina intressen. I anställningsfrågor är ingenjören dock att jämföra med vilken arbetare som helst. Ingenjörens förhållande till sin arbetsgivare försämras om han organiserar sig.

I de övriga nordiska länderna har högskoleingenjörerna tack vare sina intresseorganisationer avsevärt förbättrat sina villkor.

En aktiv intresseinriktad verksamhet kan leda till kampåtgärder såsom strejker och blockader. Ingenjören bör garanteras möjligheter till vidareutbildning.

Ingenjörskåren bör genom sin intresseorganisation aktivt delta i utformningen av den framtida högskolepolitiken.

Ingenjörerna bör vara med då ekonomiska och socialpolitiska beslut fattas.

Intressefrågan har ingenting med politik att göra. Det enda rätta löneklassystemet är att ingenjörerna garanteras minimilön efter antalet tjänsteår. Intresseorganisationens verksamhet stupar på att det inte går att åstadkomma ett rättvist löneklasssystem.

Alla arbetstagare oberoende av ställning bör i någon form få ersättning för övertidsarbete.

Möjligheterna att byta arbetsplats får inte begränsas av hemliga avtal.

Alla parter drar nytta av öppen information om lönenivån inom olika industrigrenar.

En öppen information om lönenivån försämrar ingenjörernas förhållande gentemot övriga arbetstagarorganisationer.

En arbetslös ingenjör bör erhålla understöd likaväl som en arbetslös svetsare.

Påtryckning i t.ex. miljöfrågor kan rätt effektivt utövas av en intresseorganisation.

En intresseorganisation och en ideell organisation har många gemensamma mål. 0

Forum 11/7 i i Hi i |