Propellerflyget visar getinggadden

av Kai Finell Forum 1979-07, sida 17, 25.04.1979

Propellertlyget visar getinggadden

Propellerdrivna flygplan besväras av en i dag i relation till rådande lufthastighet förargligt låg maximal fartgräns kring 700 km/h. Visst experimenterades redan för 40 år sedan med bladtunna propellertyper kapabla att höja fartgränsen med bortåt 200 km/h. Men så kom jetplanen som en snabbare förverkligad utväg ur dilemmat. Och därtill en i flera avseenden driftbilligare lösning. I dag tror likväl många högfartsaerodynamiker på möjligheten av en ekonomisk propeller-come back på vissa kommersiella flygtransport gebit.

wp,” Främst gäller det kort- och meHandistansplan för ett par hundra passagerare, där avancerade propellertyper kunde spara ett drygt tiotal procent i bränsle- och andra driftkostnader. Utan att behöva pruta på nuvarande <lufttransporthastigheter kring 900 km/h. Också en lägre bullernivå än hos dagens jetplan av motsvarande storlek ställs i utsikt.

Propellerns stora problem är att den alltid måste ha en snabbare relativ framfart genom luften än planet det ska bära upp och dra fram. Vid maximala farthastigheter måste därför propellern skruva sig fram med brakdånande överljudshastighet — och därmed följande stora dragkraftsförluster — långt innan själva flygplanet självt drabbas av supersoniska ljudvågsproblem.

För att inte nämna att propellerspetsarna ofta får en så hög hastighet att ljudvallen ännu tidigare piskas sönder i propellerspetsarnas rotationsplan. Ur dragkraftssynpunkt är förlusterna då visserligen inte av väsentlig storlek, men fenomenets bullerkaraktär är ibland nog så berättigat kritiserad.

FORUM 7/79

Naturligt nog uppträder företeelsen oftast — också i småflygplan och kanske främst i sådana — vid fullgas i själva startögonblicket nere på banan och ända tills planet kommit tillräckligt högt för att kunna dra av på motorvarven,. Det knattrande oljudet, som folk i gemen ofta felaktigt skyller på vrålande motorer, blir därför mest störande för bebyggelsen i omedelbar närhet av flygfält. Och därtill hörs smattret vida omkring åt sidorna och inte som vid jetdrift mestadels begränsat i riktning bakåt mot startplatsen.

Uppenbart är således att den konventionella flygpropellern inte lämpar sig för flygplan i det snabbaste fartregistret. Sådana plan kräver propellerblad med helt andra aerodynamiska karakteristika. Och sådana har som sagt framanalyserats redan för länge sedan.

Finländsk doktorsavhandling

Tunna och smidigt flexibla propellerblad experimenterade man med också i vårt land redan för mer än 30 år sedan. Vi behöver bara erinra

Så här ser modellen till ett västtyskt blivande världsrekordplan ut. Avsikten är att med propellerdrift nå en fart av 900 km/h. Mach 0,8 propellern är den tulpanliknande bladkvasten mest till vänster i planets nos.

om professor Edward Wegelius doktorsavhandling (om jag inte missminner mig åtminstone delvis publicerad i Forums anfaderliga avis ”Tekniska Föreningens i Finland Förhandlingar” i mitten av 1940-talet) i originalet betitlad: ”Berechnungen der elastischen Linie und der Normalspannungen in Luftschraubenfligeln einer Luftsehraubenfamilie”.

I Uusi Suomi den 22 mars nämner DI Lauri Hämäläinen — dåvarande testflygare vid statens flygmaskinsfabrik — hur bladen i en av Wegelius propellrar, monterad i ett Myrsky-jaktplan, böjde sig och undulerade så markant att man aldrig vågade sig på kommersiell framställning.

Fiberarmerad plast

Men i dag har vi en uppsjö av ofantligt mer tåliga material än det bästa trälaminat. Plast armerad med fibrer av kol, bor och till och med artificiellt framställda sk whiskers (”mustacher”) av safir är ett par exempel. Det är just sådan plast som det blivande världsrekordplanet (?) här ovan till stor del är byggt av. Åtminstone den egendomligt formade propellern och de minst lika märkliga fenor modellen är utrustad med.

Tunnelpropellrar

I provtrafik är redan sk tunnelpropellermotorer, där propellerns dragkraft och en del andra essentiella egenskaper förbättrats genom att låta bladen rotera inne i en strömlinjeformad tunnelkåpa. Idén har redan med en viss framgång prövats i maritimt bruk. Bland annat i bogserbåtar som därigenom fått sin dragkraft förbättrad med bortåt 20 procent, utan motsvarande motoreffektökning. I mindre båtar har därtill manöverförmågan förbättrats genom att göra hela anordningen vridbar.

I luftfartsversion är dragkraftsökningen kanske inte lika utpräglad, men en märkbart lägre bullernivå noteras med tacksamhet. I vilket fall som helst arbetas nu febrilt på att ge propellerplanen en chans att konkurrera med små och medelstora jettransportplan.

Kai Finell 17

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."